| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ekbladh, Elin, 1974-
(författare)
-
Return to Work : Assessment of Subjective Psychosocial and Environmental Factors
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduktion: Sjukfrånvaron i Sverige är hög och kunskap om vad som påverkar återgång i arbete efter sjukskrivning behöver utvecklas. I processen kring återgång i arbete är bedömning av arbetsförmåga en viktig del. Bristen på valida, reliabla och teoretiskt förankrade bedömningsinstrument inom området är dock ett bekymmer eftersom tillförlitliga bedömningar av arbetsförmåga är en förutsättning för utformning och genomförande av interventioner för att stödja återgång i arbete. Denna typ av interventioner kräver multidisciplinär kompetens där arbetsterapeuter utgör en viktig funktion. Vid bedömning av arbetsförmåga bör personens subjektiva uppfattning om sin situation beaktas, då den har betydelse för utfallet av återgång i arbete. Worker Role Interview (WRI) och Work Environment Impact Scale (WEIS) är två arbetsrelaterade intervjuinstrument, som har utvecklats i syfte att bedöma subjektiva psykosociala och miljömässiga faktorers påverkan på arbetsförmåga. Den teoretiska grunden till WRI och WEIS är Model of Human Occupation, som är en modell med fokus på aktivitetsutförande i relation till psykosociala faktorer. Inledande prövningar av WRI och WEIS reliabilitet och validitet har genomförts. Bedömningsinstrumenten har bearbetats och översatts till svenska och används främst av arbetsterapeuter, som arbetar med personer med arbetsrelaterad problematik.Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka användbarheten av bedömningsinstrumenten Worker Role Interview och Work Environment Impact Scale för identifiering av psykosociala och miljömässiga rehabiliteringsbehov av betydelse för återgång i arbete.Metod: Avhandlingen består av fem empiriska studier. I samtliga studier har erhållen information bearbetats kvantitativt. I studie IV har även kvalitativ bearbetning genomförts. Studie I, II och IV är tvärsnittsstudier och studie II och V är två års longitudinella studier. I studie I samlades information in via enkät. I studie II, III och V bestod den huvudsakliga informationen av skattningar utifrån WRI variabler och i studie IV var bedömningar utifrån WEIS i form av skattningar och nedskrivna kommentarer till skattningarna den huvudsakliga informationen.Resultat: I studie I undersöktes vilka teoretiska utgångspunkter och professionsspecifika modeller arbetsterapeuter i Sverige ansåg påverka den psykiatriska vården och den psykiatriska arbetsterapin. Det psykosociala perspektivet var den teoretiska utgångspunkt som hade störst påverkan både på psykiatrisk vård och på psykiatrisk arbetsterapi. Den arbetsterapeutiska modell som flest identifierade var Model of Human Occupation. Detta resultat indikerar att Model of Human Occupation verkar vara användbar inom arbetsterapi och motiverade vidare användning av modellen i denna avhandling. Det som dock också framkom i studie I var att arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård använde professionsspecifika modeller i en relativt liten utsträckning. Ett sätt att öka tillämpningen av teori i praktik är att använda teoretiskt grundade bedömningsinstrument. I studie II, III, IV och V har endera av de Model of Human Occupation- baserade bedömningsinstrumenten WRI och WEIS använts och värderats.I studie II och V prövades WRI:s förmåga att predicera återgång i arbete efter långvarig sjukskrivning. Det område i WRI som uppvisade bäst prediktivitet var området ”Självuppfattning” vars variabler beaktar personens motivation för återgång i arbete i form av personens upplevelse av kompetens och effektivitet för att utföra arbetsuppgifter och hantera utmaningar i arbetet. De två WRI variabler som bäst kunde predicera vilka som skulle återgå respektive inte återgå i arbete vid uppföljning efter två år var: ”Tro på sin arbetsförmåga”, och ”Dagliga vanor och rutiner”. Resultaten tyder på att kunskap om hur tro på den egna förmågan stärks och kunskap om dagliga vanor och rutiners påverkan på utförande av arbete är central vid genomförande av interventioner i syfte att stödja personer att återgå till arbete efter sjukskrivning.I studie III prövades WRI:s konstrukturella validitet i en internationell studie. Samtliga variabler i WRI, förutom de som tillhör miljöområdet, uppvisade en god konstrukturell validitet dvs mätte psykosociala faktorers påverkan på arbetsförmågan. WRI:s skattningsskala verkar stabil och valid mellan olika länder och för personer med olika diagnoser. I analysen framkom att WRI kunde särskilja mellan personers psykosociala arbetsförmåga på tre olika nivåer.I studie IV undersöktes hur personer med erfarenhet av långtidssjukskrivning uppfattar att faktorer i arbetsmiljön stödjer respektive hindrar personens utförande av arbete och välbefinnande genom bedömningar utifrån WEIS. De faktorer som uppfattades som meststödjande var olika former av sociala interaktioner på arbetet samt uppfattningen om arbetets värde och mening. De faktorer som uppfattades som mest hindrande var olika krav i relation till arbetsgenomförandet samt den belöning som erhålls för arbetet.Konklusion: Sammanfattningsvis så kan WRI användas för bedömning av psykosociala faktorers påverkan på arbetsförmågan. I WRI ingår variabler som kan predicera återgång till arbete upp till två år efter genomförd bedömning. WEIS verkar användbart för att identifiera arbetsmiljöfaktorer som stödjer respektive hindrar personers välbefinnande och utförande av arbete. Att komplettera olika datainsamlingsmetoder är en förutsättning för att uppnå en så god bedömning av arbetsförmåga som möjligt. Den information som WRI- och WEISintervjuer genererar är värdefull, då den kan utgöra en viktig grund för planering av individspecifika rehabiliteringsinsatser. Bedömningsinstrumenten WRI och WEIS med sin teoretiska förankring i Model of Human Occupation kan anses vara användbara för att identifiera psykosociala och miljömässiga rehabiliteringsbehov i syfte att stödja personer i processen åter till arbete efter sjukskrivning.
|
|
| 4. |
- Isaksson, Björn, et al.
(författare)
-
Hepatic encephalopathy verified by psychometric testing and EEG in cirrhotic patients : Effects of mesocaval interposition shunt or sclerotherapy
- 2005
-
Ingår i: HPB. - : Elsevier BV. - 1365-182X .- 1477-2574. ; 7:1, s. 65-72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background. The aim of this randomised prospective study was to evaluate hepatic encephalopathy after mesocaval interposition shunt operation and after repeated endoscopic sclerotherapy. Methods. Forty-five patients with bleeding oesophageal varices due to liver cirrhosis were randomised to the two treatment groups, 24 to the shunt group and 21 to the sclerotherapy group. The patients were evaluated preoperatively regarding blood tests, hepatic encephalopathy as measured by electroencephalogram with spectral analysis and by a battery of psychometric tests. The direction of portal flow in the shunt group was investigated by shunt phlebography and ultrasonography with Doppler. During follow-up the same investigations were performed twice at median 6.7 and 14.7 months after operation. Results. No statistically significant difference was found during follow-up regarding blood tests and electroencephalography with spectral analysis. Although the preoperative psychometric tests showed that the shunt group performed significantly better than the sclerotherapy group, the first follow-up showed that the shunt group performed statistically worse than the sclerotherapy group in seven of the tests: Synonyms (measuring verbal ability), Block Design Test (measuring visuo-spatial ability), Memory for Design Test, Error Score (measuring memory function), Revised Visual Retention Test, correct answers and the same test error answers (measuring visuo-spatial memory, ability and immediate memory), Digit Symbol Test (measuring perceptual ability) and Trial Making Test B (measuring cognitive motor abilities). Conclusions. Patients treated by mesocaval interposition shunt showed a progressive general reduction in psychometric performance compared with patients treated with repeated sclerotherapy, in whom a general intellectual improvement was observed. This finding corresponds to the reverse direction of the preoperative portal flow to a hepatofugal pattern at first follow-up and at 12 months among two-thirds of the patients. © 2005 Taylor & Francis Group Ltd.
|
|
| 5. |
- Thorell, Lars-Håkan
(författare)
-
Valid electrodermal hyporeactivity for depressive suicidal propensity offers links to cognitive theory
- 2009
-
Ingår i: ACTA PSYCHIATRICA SCANDINAVICA. - : Wiley. - 0001-690X .- 1600-0447. ; 119:5, s. 338-349
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Studies from three independent laboratories report varying relationships between electrodermal hyporeactivity and suicidal behavior in depressed patients. The aims of this study were to explain that variation, to assess the discriminative validity of electrodermal hyporeactivity for suicide and suicide attempts and to suggest a tentative explanation model.A meta-analysis was performed of 279 depressed patients and 59 healthy subjects.The sensitivity was 96.6% and specificity 92.9% of electrodermal hyporeactivity for suicide and 83.3% and 92.7%, respectively, for suicide and/or violent attempts. The shares of hyporeactives were strongly significantly and greatly larger in high than in low suicidal propensity groups, P-value ranging from 4.7 x 10(-8) to 1.1 x 10(-14).The high discriminative validity and the emerging links over a proposed interest-limiting precognitive set to cognitive theory of suicide encourage clinical application of tests of electrodermal reactivity. The study offers a series of testable hypotheses constituting a new platform for suicidological research in depression.
|
|
| 6. |
- Walter, Susanna A., et al.
(författare)
-
Pre-experimental stress in patients with irritable bowel syndrome : high cortisol values already before symptom provocation with rectal distensions
- 2006
-
Ingår i: Neurogastroenterology and Motility. - : Wiley. - 1350-1925 .- 1365-2982. ; 18:12, s. 1069-1077
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Stress is known to affect symptoms of irritable bowel syndrome (IBS) probably by an alteration of visceral sensitivity. We studied the impact of maximal tolerable rectal distensions on cortisol levels in patients with IBS, chronic constipation and controls, and evaluated the effect of the experimental situation per se. In twenty-four IBS patients, eight patients with chronic constipation and 15 controls salivary cortisol was measured before and after repetitive maximal tolerable rectal balloon distensions and at similar times in their usual environment. Rectal sensitivity thresholds were determined. IBS patients but not controls and constipation patients had higher cortisol levels both before and after the experiment compared with similar times on an ordinary day in their usual environment (P = 0.0034 and 0.0002). There was no difference in salivary cortisol level before compared with after rectal distensions. The IBS patients had significantly lower thresholds for first sensation, urge and maximal tolerable distension than controls (P = 0.0247, 0.0001 and <0.0001) and for urge and maximal tolerable distension than patients with constipation (P = 0.006 and 0.013). IBS patients may be more sensitive to expectancy stress than controls and patients with constipation according to salivary cortisol. Rectal distensions were not associated with a further significant increase in cortisol levels.
|
|
| 7. |
- Walter, Susanna A., et al.
(författare)
-
Sympathetic (electrodermal) activity during repeated maximal rectal distensions in patients with irritable bowel syndrome and constipation
- 2008
-
Ingår i: Neurogastroenterology and Motility. - : Wiley. - 1350-1925 .- 1365-2982. ; 20:1, s. 43-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Irritable bowel syndrome (IBS) is associated with visceral hypersensitivity, stress and autonomic dysfunction. Sympathetic activity during repeated events indicates excitatory or inhibitory mechanisms such as sensitization or habituation. We investigated skin conductance (SC) during repetitive rectal distensions at maximal tolerable pressure in patients with IBS and chronic constipation. Twenty-seven IBS patients, 13 constipation patients and 18 controls underwent two sets of isobaric rectal distensions. First, maximal tolerable distension was determined and then it was repeated five times. Skin conductance was measured continuously. Subjective symptom assessment remained steady in all groups. The baseline values of SC were higher in IBS patients than in patients with constipation and significantly lower in constipation patients than in controls. The maximal SC response to repetitive maximal distensions was higher in IBS patients compared with constipation patients. The amplitude of the initial SC response decreased successively with increased number of distensions in patients with IBS and constipation but not in controls. Irritable bowel syndrome and constipation patients habituated to maximal repetitive rectal distensions with decreasing sympathetic activity. Irritable bowel syndrome patients had higher sympathetic reactivity and baseline activity than constipation patients. A lower basal SC in constipation patients compared with controls suggests an inhibition of the sympathetic drive in constipation patients.
|
|
| 8. |
- Åström, Jan, 1934-, et al.
(författare)
-
Graphometric variables of one's signature : II. Correlations with measures of perception, cognitive function, and personality
- 2008
-
Ingår i: Perceptual and Motor Skills. - 0031-5125 .- 1558-688X. ; 107:1, s. 197-221
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study focused on interrelations between graphometric variables of the signature and measures of perception, cognitive function, and personality. Signatures from a sample of psychiatric and somatic outpatients (N=205) were analyzed into 23 graphometric variables and correlated with tests of IQ, cognitive and perceptual function, and personality. The results of a factor analysis of the graphometric, perceptual, and cognitive variables were very much like results from previous studies. Relationships with the graphometric variables can be described in five categories of intelligence, psychomotility, flexibility and speed of closure, and personality. Graphometric signs of Extraversion and Neuroticism were identified, and the two capitals in the signature indicated different psychological meanings. Measurements of the signature offered important personality information. © Perceptual and Motor Skills 2008.
|
|
| 9. |
- Åström, Jan, 1934-, et al.
(författare)
-
Graphometric variables of one's signature : I. Basic measures
- 2007
-
Ingår i: Perceptual and Motor Skills. - 0031-5125 .- 1558-688X. ; 105:3 I, s. 733-752
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study focused on statistical properties and interrelationships of graphometric variables of the signatures of outpatients, 100 men and 119 women, remitted from somatic and psychiatric clinics for possible psychotherapy or for tests of IQ, personality, or brain lesions. The patients' signature on test forms were used. The type of handwriting was classified into Common, Print and Block letters, quantified in breadth, length, and area and grades of slant of minuscules ("lower-case letters") and majuscules ("upper- case"). Analysis indicated sex and age played roles in style of handwriting and size of letters, writing styles differed on most graphometric variables, and meaningful patterns of interrelationships among graphometric variables were specified by factor analysis. © Perceptual and Motor Skills 2007.
|
|
| 10. |
- Åström, Jan, 1934-, et al.
(författare)
-
Inner images and delineations of parental figures reported by psychotherapeutic outpatients
- 2006
-
Ingår i: Perceptual and Motor Skills. - 0031-5125 .- 1558-688X. ; 103:3, s. 931-945
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Psychotherapeutic outpatients (10 men, 20 women) were tested with the Inner Images of Parental Figures. Each subject imagined first his mother and then his father. Questions were asked about size, look, and spatial and emotional distance of the imagined parent. The patient was then asked to describe the personality of each parent by underlining at least 20 of 85 adjectives in a list called Family Climate Scale. This originally consisted of four factors, Closeness, Spontaneity, Distance, and Chaos, but the two administered were Factor I (positive traits) and Factor II (negative traits). Emotional distance correlated positively with Factor I and negatively with Factor II. For the maternal figure there was a correlation with distance in metres and Factor I scores. The Inner Images of Parental Figures may be a valuable complement in psychotherapy, mapping out emotional relations between patients and their parents. © Perceptual and Motor Skills 2006.
|
|
