1. |
- Olofsdotter, Gunilla, et al.
(författare)
-
Kvinnor+arbetsmiljö=sant?
- 2015
-
Ingår i: Sprickor, öppningar och krackeleringar. - Östersund/Sundsvall : Mittuniversitetet. - 9789188025425 ; , s. 143-155
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
2. |
|
|
3. |
- Berggren, Lars, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö, hälsa och arbetarskydd
- 1988. - 1
-
Ingår i: Metall 100 år. - Stockholm : Svenska metallindustriarbetarförbundet. ; , s. 53-82, s. 53-82
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
4. |
- Berggren, Lars
(författare)
-
Från arbetarskydd till arbetsmiljö
- 2008
-
Ingår i: Det lyser en framtid. Svenska Metallindustriarbetareförbundet 1957-1981. - 9789197617536 ; 5, s. 576-657
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
5. |
- Sjöstedt Landén, Angelika, 1979-, et al.
(författare)
-
Inledning : Nya perspektiv på arbetsmiljö
- 2015
-
Ingår i: Sprickor, öppningar och krackeleringar. - Östersund/Sundsvall : Mittuniversitetet. - 9789188025425 ; , s. 5-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
6. |
|
|
7. |
- Hansson, Kristofer
(författare)
-
Det digitala arbetslivet : Digitalisering av sjuksköterskeyrket
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Att arbeta som sjuksköterska innebär traditionellt ett yrke där man möter och vårdar människor. Oftast patienter, men mötena under en arbetsdag kan också vara anhöriga eller andra vårdprofessioner. Under senare år har yrket förändrats och idag finns allt fler digitala teknologier inblandade i det dagliga arbetet. En del av det arbete som tidigare utfördes i vårdmöten med patienten och ibland dennes anhöriga, har nu delvis blivit ett virtuellt arbete. I denna presentation kommer jag belysa vad denna digitalisering av sjukvårdsyrket har kommit att innebära. Det kan till exempel handla om att digitala övervakningssystem delvis tar över sjuksköterskans vakande blick över sina patienter och att det är den digitala teknologin som slår larm om det är något som inte stämmer med en patients kropp. Det kan vara att vårdmötet med patienten inte sker i en ansikte-mot-ansikte-relation på sjukhuset utan snarare med hjälp av kameror och bildskärmar. En annan förändring är att den gamla teknologin i form av fysiska journalsystem där patientens värde skrevs ner för hand, idag har ersatts med digitala journalsystem som görs virtuellt tillgängliga för vårdpersonal och patient. Dessa exempel visar att det många gånger är så att det är den traditionella medicinska teknologin som på olika sätt konvergerar in i en digitaliserad form. Genom att ta fasta på hur olika teknologier i hälso- och sjukvården digitaliseras och samtidigt konvergerar, är syftet att kulturanalytiskt undersöka hur arbetslivet för sjuksköterskor förändras. Vad händer när den digitala teknologin gör intåg i yrket och där den arbetande sjuksköterskan måste spendera allt mer tid med teknologin eller framför skärmen i den virtuella miljön?
|
|
8. |
|
|
9. |
|
|
10. |
-
AI, robotar och föreställningar om morgondagens arbetsliv
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Robotisering och utvecklingen av artificiell intelligens, AI, upptar en central plats i debatten om framtidens samhälle. Den tekniska förändringen kommer att påverka våra vardagsliv – alltifrån hur fabriksgolvet organiseras till hur vi interagerar på internet. Prognoserna om framtiden lyfts ständigt fram i media, men är de egentligen rimliga? I AI, robotar och föreställningar om morgondagens arbetsliv studerar en grupp forskare idéer och föreställningar kring automationen, såväl historiskt som i ljuset av dagens diskussioner om artificiell intelligens. Hur tänker vi och pratar om den tekniska utvecklingen? Den kommer att ingripa i våra liv på olika nivåer, men har vi möjlighet att välja en framtid utan AI? I framtiden kan antalet arbetstillfällen komma att minska vilket möjligen innebär en utveckling mot större ekonomiska och sociala klyftor. Men kanske ger skiftet istället möjligheter att arbeta mindre och dela på jobben? Författarna kommer från olika human- vetenskapliga discipliner och belyser diskussionen om AI i alla dess skepnader. De utforskar hur samtalet förs i dagspress och på arbetsplatser, men också hur det uttrycks i konst och språk.
|
|