| 1. |
- Schömer, Eva
(författare)
-
Arbetsmiljö
- 2013. - 3
-
Ingår i: Övningar för kurser i arbetsrätt. - Lund : Studentlitteratur AB. ; , s. 125-130
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Hult, Carl, 1953-, et al.
(författare)
-
Intendenturpersonalens arbetsmiljö : arbetsmiljö, arbetsupplevelser, motivation och sjukskrivningar på passagerarfartyg
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här projektet undersöker arbetsmiljön för intendenturpersonalen på svenska passagerarfar-tyg. Bakgrunden till projektet ligger i upptäckten att intendenturpersonal ombord passagerar-fartyg år 2010 uppvisade en betydligt högre upplevelse av utmattning, jämfört med andra per-sonalgrupper. Utmattningsupplevelsen indikerades med ett utmattningsindex bestående av ett flertal upplevelseaspekter rörande trötthet och stress i arbetet. Passagerarfartygens intendentur-personal har även rapporterat högre ohälsotal än andra personalkategorier i svensk sjöfart.Projektet innefattar en jämförelse av svenskregistrerad sjöpersonals upplevelser av utmattning fördelat på ombordfunktioner och fartygstyp vid mellan 2010 och 2015, samt förhållandet mel-lan arbetstillfredsställelse, motivation och utmattningsupplevelse inom intendenturen år 2015. I projektet analyseras även Försäkringskassans sjukskrivningsstatistik för åren 2011–2014 med avseende på sjuktalen för långa sjukskrivningar över 60 dagar och diagnosfördelning för inten-denturpersonalen, samt om det möjligt att göra en analytisk koppling till upplevelsen av utmatt-ning. Genom intervjuer och observationer med chefer och medarbetare ombord och iland un-dersöks vilka fysiska, organisatoriska och sociala faktorer som upplevs vara av betydelse för arbetsmiljön.Det övergripande målet är att identifiera friskfaktorer för att minska risken för utmattning och ohälsa som kan leda till långa sjukskrivningar och lämna välgrundade rekommendationer för branschen.Resultaten visar att passagerarfartygens besättning rapporterar högst utmattningsupplevelse både 2010 och 2015. Intendenturpersonalen är också klart överrepresenterade i sjukskrivnings-statistiken och sjuktalen, vilket kan kopplas till upplevelsen av utmattning.Enkätundersökningen 2015 visar att intendenturpersonalen rapporterar mest negativa upplevel-ser av arbetssituation, kamratskap och ledarskap jämfört med andra avdelningar. Det är dock en generellt motiverad yrkesgrupp med hög arbetstillfredsställelse. Friskfaktorer som visat sig lindra utmattningsupplevelsen (bemanning, vila, ledarskap, relationer till andra avdelningar) stärker personalens motivation att arbeta till sjössÖkad delaktighet hos intendenturpersonalen i arbetsmiljöarbete och arbetsplatsens utformning kan minska de negativa och höja de hälsofrämjande effekterna av förändringsarbete ombord. Den sociala arbetsmiljön är en viktig del av arbetet till sjöss och omfattar även den lediga tid som tillbringas ombord. Arbetsmiljöarbete bör därför omfatta åtgärder som bryter ner gränser mellan avdelningar, skapar sammanhållning och en gemensam identitet för intendenturen och besättningen i stort.
|
|
| 3. |
- Hård, Ursula, et al.
(författare)
-
Kvinnors företagande : arbetsmarknadsbeteende och organisatorisk lösning
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I dagens Sverige lyfts ofta småföretag och entreprenörer fram. Företagandet diskuteras dock ofta separat från både arbetsmarknad och övriga näringslivet. Därmed negligeras att individer växlar mellan att vara sin egen och ha anställning, det vill säga att företagandet ofta är ett sätt för individen att navigera på arbetsmarknaden snarare än drivet av en stark önskan att vara sin egen. Inte heller uppmärksammas att små företag ofta startas och drivs som en direkt konsekvens av stora organisationers strategier - det vill säga företagandet är en organisatorisk lösning på en stor organisations problem, inte uttryck för en individs starka vilja att vara sin egen. I studien ges exempel på företagande av dessa slag. Det första exemplet bygger på Ursula Hårds studier av kvinnor som följt en starta-eget-kurs i en norrlandskommun och det andra på Malin Tillmars studier av företagande i anslutning till den offentliga sektorns omvandling. Det första fallet är ett exempel på företagande som arbetsmarknadsbeteende, det sistnämnda på företagande som organisatorisk lösning. Företagandet som skapat, och skapare av, genussystemet är tydligt i fallen och diskuteras i studien.
|
|
| 4. |
- Berggren, Lars, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö, hälsa och arbetarskydd
- 1988. - 1
-
Ingår i: Metall 100 år. - Stockholm : Svenska metallindustriarbetarförbundet. ; , s. 53-82, s. 53-82
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Sandberg, Åke, 1944-, et al.
(författare)
-
DN Debatt : Ett hållbart arbetsliv kräver medbestämmande
- 2016
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - Stockholm : Bonnier. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- REPLIK. Arbetsmiljöverket ser information som lösningen på arbetsmiljöproblemen. Och ibland räcker information, men inte när intressen är delvis motstridiga. Ska arbetslivet bli hållbart krävs stärkt inflytande för skyddsombud och de anställdas och fackets medbestämmande i frågor om sättet att organisera och styra arbetet, skriver fyra forskare.
|
|
| 6. |
- Österman, Cecilia, 1971-, et al.
(författare)
-
Drivkrafter för kompetensförsörjning i en socialt hållbar sjöfart
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här projektet har identifierat drivkrafter för kompetensförsörjning i en socialt hållbar sjöfart, samt undersökt hur dessa kan omsättas i praktiken. Det övergripande målet har varit att rekommendera åtgärder som på sikt kan öka intresset för sjöfartsutbildningar hos en bredare målgrupp, samt skapa goda förutsättningar för ett hållbart arbetsliv inom sjöfarten.Projektets forskningsaktiviteter omfattar sex delaktiviteter: en systematisk litteraturstudie; uppföljning av en kull gymnasieelever vid Sjömansskolan i Stockholm; enkätundersökning riktad till tidigare elever vid Sjömansskolan i Stockholm från avgångs-åren 2010 till 2020; forskningsintervjuer med gymnasieelever; kartläggning av sök- och resultatmönster för studerande vid sjöbefälsutbildningar under åren 2008–2018; samt forskningsintervjuer med sjöingenjörsstudenter. Resultaten har sedan sammanställts, analyserats, diskuterats, syntetiserats och utvecklats till rekommendationer.Sammantaget visar studien en hög grad av samstämmighet vad gäller motiv att söka sig till och genomföra en sjöfartsutbildning. För de flesta handlar det om intresse för sjöfart eller båtliv, eller att vilja ha ett praktiskt inriktat yrke. För andra är beslutet mera slumpmässigt. Det har inte gått att identifiera några större skillnader mellan kvinnors och mäns motiv. Däremot fullföljer kvinnor i större utsträckning än män sina utbildningar och tar examen.Avgörande för beslutet att stanna till sjöss är att ha en anställning med rimliga villkor och fungerande avlösningssystem. Vidare är det viktigt med varierande arbetsuppgifter, att få utvecklas och känna yrkesstolthet. Upplevelsen av god gemenskap och samhörighet är en viktig drivkraft för att stanna till sjöss. Omvänt kan social exkludering, trakasserier och bristande arbetsmiljö inverka på beslutet att lämna sjöfarten. Kvinnor löper en ökad risk för att utsättas för diskriminering och ovälkomna beteenden. Trots detta noteras att även om kvinnorna är betydligt färre till antalet så väljer de att stanna till sjöss i större utsträckning än sina manliga klasskamrater.För att säkra sjöfartens hållbara kompetensförsörjning krävs ett helhetsperspektiv som omfattar sätt att attrahera och rekrytera ny personal till branschen, men också insatser för att behålla de som redan arbetar i sjöfarten och få dem att växa. När vi lyckas behålla medarbetare som tillåts växa i sin yrkesroll, kommer de att agera som goda ambassadörer och därigenom bidra till en fortsatt rekrytering av sjöfarare. Sjöfartens synlighet behöver ökas, främst hos de grupper som idag är i minoritet vid sjöfartsutbildningarna. En ökad förståelse för sjöfartens betydelse och bredden av möjliga yrkeskategorier skapar gynnsamma förutsättningar för att familj och vänner agerar stöttande gentemot de som söker sig till sjöss. Det behöver bli mer känt att en dörr in till en sjöfartsutbildning på sikt öppnar många andra dörrar. En fungerande och välkomnande onboarding och introduktion för nyanställda och praktikanter är av avgörande betydelse. Här är handledarskapet ombord centralt. Förmågan att se till individens behov och en förståelse för att alla är olika ökar chanserna för ett väl fungerande handledarskap. Det krävs också tydlighet om vem som förväntas göra vad och att handledare ges tid och erkännande för uppdraget.Efter avslutad skolgång är en anställning med rimliga villkor en förutsättning för att komma in i arbetslivet. Senare i arbetslivet kan det behöva göras anpassningar för en fortsatt karriär. Det finns inte en lösning som passar alla sjöfarare under hela yrkeslivet. Arbetsgivare och bransch behöver möta medarbetare i deras olika faser under ett helt arbetsliv, för att få dem att växa.Inom många områden är sjöfarten en hårt reglerad bransch, bland annat när det gäller krav på minimibemanning och arbetstider. Det handlar om ett vägval. För att behålla värdefull kompetens kan arbetsgivaren behöva lyfta blicken och undersöka utrymmet för att kunna erbjuda sådant som ökar arbetets och arbetsplatsens attraktivitet och får medarbetare att både vilja stanna i organisationen och ge det lilla extra. Insatser för att behålla lojal personal med hög kompetens ska således ses som en investering, snarare än en kostnad.
|
|
| 7. |
- Enander Lanner, Mia, 1972-, et al.
(författare)
-
SHIP – Social hållbarhet i praktiken : Kartläggning av det strategiska och praktiska arbetet med socialt hållbar utveckling i svensk sjöfartsnäring.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna förstudie har genomförts i samverkan mellan Linnéuniversitetet och Chalmers tekniska högskola inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart, som drivs av Lighthouse.Syftet med förstudien är att kartlägga hur aktörer i svensk sjöfartsnäring arbetar med frågor som berör social hållbarhet. Studiens övergripande mål är att identifiera god praxis som kan förmedlas över branschen, stimulera samverkan, samt identifiera kunskapsluckor och ge förslag till fortsatt arbete inom området.Förstudiens genomförande består i huvudsak av följande aktiviteter: mappning av de globala målen som beskrivs i Agenda 2030 för att identifiera vilka delmål för social hållbarhet som skulle ingå i förstudien; kartläggning av hur social hållbarhet inkluderas i universitetens sjöbefälsutbildningar; samt intervjuer med branschföreträdare.Sammanlagt har 18 personer intervjuats om deras respektive organisationers strategiska och praktiska hållbarhetsarbete.Resultaten av förstudien illustrerar tydligt hur komplext hållbarhetsbegreppet är. När det inte operationaliseras förknippas hållbar sjöfart främst med ekologisk hållbarhet, ofta med fokus på klimatfrågor.Kartläggningen har inte resulterat i konkreta exempel på hur de sociala hållbar-hetsmålen i Agenda 2030 relateras till företagets eller organisationens strategiska arbete. Däremot ges exempel på social hållbarhet genom områden som främst knyter an till den egna verksamhetens arbetsmiljö och säkerhet, jämställdhet och likabehandling. Det saknas dock exempel som kopplar till sociala värden på samhällelig nivå, som till exempel effekten av minskade utsläpp på folkhälsa.Bland de goda exempel som lyfts fram ingår policydokument och värdegrunds-arbete men ofta saknas en uttalad strategi eller handlingsplan för hur arbetet ska genomföras i praktiken, med exempel på praktiska verktyg och uppföljning.Affärsvärdet av social hållbarhet beskrivs i huvudsak i termer av rekrytering och kompetensförsörjning. Främst genom exempel på hur goda arbetsförhållanden, jämnare könsfördelning och ökad mångfald kan ha potential att stärka verksamhetens affärsvärde långsiktigt.Kartläggningen av sjöingenjörs- och sjökaptensprogrammen vid Linnéuniversitet och Chalmers visade att ett tiotal kurser vid respektive lärosäte innehöll lärandemål som kunde kopplas till ett eller flera globala mål för social hållbarhet. Målen om anständiga arbetsvillkor och tillväxt (SDG 8) samt god hälsa och välbefinnande (SDG 3) är mest framträdande i lärandemålen. Det var inga betydelsefulla skillnader mellan de båda lärosätena. Däremot kunde det noteras att sjöingenjörsutbildningen hade färre lärandemål som kunde knytas till något av hållbarhetsmålen.Sammantaget har förstudien identifierat viktiga glapp och områden för att stärka arbetet med social hållbarhet. Arbetet med att utveckla den hållbara sjöfarten behöver tydligare inkludera analyser av hur de sociala dimensionerna påverkas av beslut och situationer på politisk-, bransch- och verksamhetsnivå. Sociala värden behöver uttryckas och göras mer precisa under såväl planering, styrning, genomförande och uppföljning av hållbarhetsarbetet. Lighthouse kan med fördel utgöra den arena där diskussioner om mål och nyckeltal för socialt hållbar sjöfart kan föras och där olika aktörer kan utbyta erfarenheter i en kollektiv lärprocess. Diskussionerna behöver föras ur ett såväl sociotekniskt som socioekonomiskt perspektiv. Successivt kan då förmågan att hantera den komplexitet som hållbarhetsarbetet innebär förbättras.I rapporten ges ett antal förslag på frågeställningar som behöver diskuteras, tolkas och översättas till en sjöfartskontext, för att i kommande steg preciseras och omsättas till praktik.
|
|
| 8. |
- Österman, Cecilia, 1971-, et al.
(författare)
-
Ge ombordanställda rättmätig status
- 2020
-
Ingår i: Sjöfartstidningen. - Göteborg : Svensk sjöfarts tidnings förlag AB. - 2000-933X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Debatt: Pandemin har lett till svåra arbetsförhållanden för sjöfolk. De hålls isolerade ombord, vilket ökar ohälsan och har lett till konflikter och våld. Det rapporteras om tio självmord bland sjömän som varit fast på fartyg. Fyra arbetslivs- och arbetsmiljöforskare på Linnéuniversitetet kräver i en debattartikel att ombordanställda ges rättmätig status som samhällsviktiga arbetare.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Österman, Cecilia, 1971-, et al.
(författare)
-
Sjukt kul jobb. : Servicepersonalens arbetsmiljö, sjukskrivningar och arbetstillfredsställelse på passagerarfartyg
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Stundtals tufft men ändå givande. Så skulle arbetssituationen kunna sammanfattas för de som jobbar inom intendenturen med service och försäljning till gäster på passagerarfartyg. Många arbetsmoment innebär hög fysisk och mental arbetsbelastning med liten möjlighet att själv kunna påverka sina arbetsförhållanden. Men trots att servicepersonalen är överrepresenterade bland de långa sjukskrivningarna är det en motiverad arbetsgrupp med hög arbetstillfredsställelse. I den här rapporten sammanställer vi några av de viktigaste resultaten från forskningsprojektet Intendenturpersonalens arbetsmiljö som genomfördes vid Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet under åren 2015–2017. Både projektet och den här rapporten har finansierats av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus.
|
|
