| 1. |
-
Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det politiska intresset för gymnasial yrkesutbildning och framför allt för lärlingsutbildning fortsätter att vara högt. Sedan 1990-talet har yrkesutbildningen i Sverige genomgått flera omfattande reformer. År 2011 infördes reguljära lärlingsutbildningar. Hösten 2013 blev lärlingsutbildningen föremål för nya politiska initiativ. Ambitionen är att genomföra ett »systemskifte « och lägga upp lärlingsutbildningen på samma sätt som i Tyskland och Österrike. I januari 2014 föreslog regeringen en ny lag för att införa lärlingsanställning. Denna antologi utgör en mötesplats för forskare med intresse för yrkesutbildning. Texterna har ett flerdisciplinärt angreppssätt på yrkesutbildningen. De medverkande forskarna utgår från sina respektive ämnesperspektiv. Utgör den gymnasiala yrkesutbildningen en skolform för morgondagens arbetsliv? Ja, skulle de medverkande forskarna i denna antologi gemensamt svara. De olika antologibidragen avspeglar en bred samsyn om att flera institutionella förändringar krävs för att yrkesutbildningen ska kunna bli den attraktiva gymnasieutbildning som den förtjänar att vara.
|
|
| 2. |
- Olofsson, Jonas, et al.
(författare)
-
Arbetslivets omreglering, arbetsmarknadens reglering och lärlingsutbildningens betydelse
- 2018
-
Ingår i: Unga inför arbetslivet : – om utanförskap, lärande och delaktighet - – om utanförskap, lärande och delaktighet. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144119298 ; , s. 205-228
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet är syftet att vidga perspektivet på regleringar och diskutera den omreglering som har skett i arbetslivet under de tre-fyra senaste decennierna. Förändringarna i arbetslivet hänger samman med nya konkurrensvillkor, ny teknik och förändrade arbetsorganisationer. Det handlar om en utveckling bort från det som brukar kallas industrisamhället till det post-industriella samhället. Hur påverkar dessa långsiktiga förändringar av anställningarnas reglering och kraven på arbetskraften ungas etableringsvillkor? Med ökande flexibilitet följer både större krav på ansvar och omställningsförmåga. För delar av arbetskraften leder arbetslivets förändringar i en riktning som ger rikare utvecklingsmöjligheter och inflytande över arbetet (funktionell flexibilitet), för andra tar sig flexibilitetskraven framför allt uttryck i en ökad utbytbarhet (numerär flexibilitet). Hur påverkar dessa omställningskrav i arbetslivet ungas etableringsmöjligheter? Och vad är det för behov av kompetenser och färdigheter unga behöver för att kunna möta de nya villkoren i arbetslivet?
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Ungdomars väg från skola till arbetsliv : nordiska erfarenheter
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten behandlas ungdomars etablerings- och försörjningsvillkor i Norden mot bakgrund av ländernas olika system för att organisera yrkesutbildning och arbetsmarknadspolitik. De nordiska länderna behandlas ofta som enhetliga ur välfärdspolitisk synpunkt. Denna enhetlighet gäller emellertid inte reglereringarna av övergången från skola till arbetsliv. Det råder också stora skillnader mellan länderna när det gäller arbetslöshetstal och inaktivitet bland ungdomar. En utgångspunkt för de nationsstudier och länderjämförelser som presenteras i rapporten är att de institutionella villkoren har betydelse för ungdomars möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. En annan utgångspunkt är att samtliga länder har anledning att effektivisera sina övergångsregimer för att motverka växande försörjningsbördor i spåren av en åldrande befolkning. I grunden handlar det om att upprätthålla arbetskraftsutbudet och underlätta skattefinansieringen av framtida välfärd.
|
|
| 5. |
- Olofsson, Jonas, 1965-, et al.
(författare)
-
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv : aktuella utmaningar och lokala erfarenheter
- 2010. - 1
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är ett resultat av studier som har utförts inom ramen för ett forskningsprojekt vid Lunds universitet.1 Studierna har haft en väldigt konkret och handfast inriktning och syftat till att belysa hur förutsättningarna för ungdomspolitiken har förändrats på en rad centrala områden under senare år. Vi har valt att fokusera på förändringar inom arbetsmarknadspolitiken liksom gymnasieutbildningen. Hur har förändringarna påverkat förutsättningarna för samverkan mellan skola, arbetsförmedling och socialtjänst på kommunal nivå? Har förändringarna underlättat eller försvårat strävandena efter mer av samord-ning över sektors- och verksamhetsgränser?Mycket talar enligt vår uppfattning för att förändringarna bidragit till tilltagande målkonflikter och försämrade förutsättningar för samverkan. Dessutom har förändringarna bidragit till minskad likvärdighet mellan kommunerna när det gäller insatser för att stödja ungdomars etablering, något som måste betraktas som mycket otillfredsställande. Allt detta är allvarligt, inte minst mot bakgrund av de tilltagande etableringsproblemen för unga på svensk arbetsmarknad generellt sett.Det är vår förhoppning att rapporten ska kunna befrukta samhällsdebatten och politikutvecklingen rörande ungas etableringsvillkor och ungdomspolitiken i bredare bemärkelse.
|
|
| 6. |
- Panican, Alexandru, et al.
(författare)
-
Inledning - Förhoppningar på yrkesutbildning som en väg från ungas dystra situation
- 2014
-
Ingår i: Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv. - Stockholm : Dialogos Förlag. - 9789175042787 ; , s. 9-13
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- En fråga som dominerar den svenska välfärdspolitiska debatten är den höga ungdomsarbetslösheten. 1990-talets krisår framstår som en brytpunkt. Utbildningsperioderna har förlängts och etableringsfasen har blivit mer utdragen. Flera ungdomar lever i fattigdom, uppbär socialbidrag och fastnar i utanförskap. Till följd av förändringar i ett postindustriellt arbetsliv och i spåren av ny teknik i en tilltagande internationalisering präglas de Nordiska länderna av liknande kvalifikationskrav dock intar Sverige en särställning gällande ungdomsarbetslöshet. Varför? Ett huvudspår i forskningen om ungdomars försämrade etablerings- och försörjningsvillkor i Sverige fokuserar övergången från skola till arbetsliv. Matchningen mellan de kunskaper skolutbildningen erbjuder och efterfrågad kompetens i arbetslivet avgör ungdomsarbetslöshetens nivå. Utbildningsväsendet har genomgått flera reformer för att åtgärda mismatchproblematiken. 2011 infördes reguljära lärlingsutbildningar där större delen av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Gymnasiala yrkesutbildningar skulle bli mer avnämarstyrda och präglade av arbetslivets behov. I antologin analyseras yrkesutbildningar som en genomtänkt övergång från skola till arbetsliv utifrån följande frågor: Utgör yrkesutbildning en skolform för morgondagens arbetsliv? Vilka erfarenheter finns det gällande denna utbildningsmodell i Sverige? Vilka effekter har yrkesutbildningar på ungdomsarbetslöshet? I vilken utsträckning möter yrkesutbildningen arbetskraftsefterfrågan? Hur genomtänkta är de institutionella villkoren för yrkesutbildningen? Vilka slutsatser kan dras om det arbetsplatsförlagda lärandet inom yrkesutbildningen?
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Olofsson, Jonas, et al.
(författare)
-
Apprenticeship training in Sweden
- 2021
-
Ingår i: The next steps for apprenticeship. - Luxembourg : European Commission. - 9789289630863 - 9789289630856 ; 118, s. 32-38
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Apprenticeship training in Sweden and many other European countries goes back to the middle ages. Yet, this special model of vocational education still attracts significant interest due to the challenges young people face in preparing to enter the current labour market. This is obvious both in Sweden and in other comparable countries. The apprenticeship model is primarily promoted as achieving two important goals: first, as a tool to achieve a better match between young people’s qualifications of employer demands for skills; and second, as an education pathway that can make the transition from school to work easier and therefore contribute to social inclusion. Many initiatives to spread information and provide support have been rolled out in the European Union, with the intention to strengthen apprenticeships in EU Member States.This chapter discusses recent relevant experiences linked with vocational education (VET) and apprenticeship training in Sweden. The main issue relates to basic requirements that have to be in place for establishing an apprenticeship training model, and the challenges a country like Sweden – with its mainly school-based VET – will face when aiming to initiate more of a classical apprenticeship training approach within vocational programmes at upper secondary level.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
