SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "arbetsmiljö OR arbetsliv OR arbetsmarknad ;lar1:(su)"

Sökning: arbetsmiljö OR arbetsliv OR arbetsmarknad > Stockholms universitet

  • Resultat 1-10 av 281
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Forsberg Kankkunen, Tina, et al. (författare)
  • Från kvinnors arbetsmiljö till genus och arbetsmiljö : reflektioner om genus, arbetsmiljö och förändring
  • 2015
  • Ingår i: Sprickor, öppningar & krackeleringar. - Sundsvall/Härmösand : Mittuniversitetet. - 9789188025425 ; , s. 125-142
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • När arbetsmiljö studeras i ett genusperspektiv talas i allmänhet i termer av kvinnors arbetsmiljö och förklaringar till ohälsa söks hos kvinnorna själva. Det talas sällan i termer av mäns arbetsmiljö. När det handlar om mansdominerade delar av arbetsmarknaden synliggörs istället arbetsvillkoren och ansträngningar görs för att förbättra dem. I detta bokkapitel argumenterar vi för att det är dags att sluta använda begreppet kvinnors arbetsmiljö. Arbetsmiljön är inte utformad efter kön och lösningarna hittas inte om analyser och åtgärder av arbetsmiljön baseras på särskiljande av kvinnor och män. Gör man det riskerar man att förklara arbetsmiljön med kön och riskerar att dölja att könsskillnader som syns i könsuppdelad statistik är konsekvenser av att arbetsmarknaden är segregerad och att det finns systematiska skillnader mellan typiskt kvinnliga och manliga verksamheter. För att synliggöra och förändra sådana könsskillnader i arbetsmiljön behövs ett fokus på de organisatoriska sammanhang som flertalet kvinnor och män finns i. Kapitlet handlar om hur arbetsmiljön kan förstås och studeras med ett genusperspektiv som tar fasta på den horisontella könssegregeringen och på hur de könssegregerade arbetsplatserna är organiserade.
  •  
2.
  • Ett gränslöst arbetsliv : temanummer till Gunnar Aronsson
  • 2013
  • Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
    • Genom detta temanummer i Arbetsmarknad & Arbetsliv vill vi uppmärksamma den forskning och det arbete för svenskt arbetsliv som professor Gunnar Aronsson har bedrivit under sin långa verksamhet som forskare. Under sina anställningar vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet och på Arbetslivsinstitutet har Gunnar kommit att bli en av de absoluta centralfigurerna inom svensk arbetslivsforskning. Han har på ett högst påtagligt sätt själv bedrivit, medverkat i och inspirerat till forskning som på många viktiga sätt bidragit till att utveckla förståelsen av arbetsvillkor, arbetsmiljöns betydelse för de anställdas hälsa och välbefinnande samt vad arbetslivets förändring betyder för personer på arbetsmarknaden.Som tema för detta numer har vi valt ”Ett gränslöst arbetsliv”. Gränslöst arbete är ett tema i forskningen som Gunnar bedrivit i samarbete med en lång rad prominenta kolleger och som bland annat resulterat i två böcker (Allvin m fl 2006, 2011). I det fallet har gränslöshet handlat om hur avregleringen av arbetet när det gäller tid, rum och innehåll gjort arbetet mer otydligt. Men gränslöshet kan också appliceras på en enskild persons – i detta fall Gunnar Aronssons – arbetsliv. Det är i högsta grad gränslöst i dessa aspekter. När det gäller Gunnars gränslösa arbetsliv kan vi, i termer av tid, konstatera att det i hans fall inte finns någon åldersgräns för hur länge man kan vara produktiv och bidra till arbetslivsforskningen. När det gäller den rumsliga dimensionen har Gunnar gjort gränsöverskridande insatser på både Stockholms universitet och Arbetslivsinstitutet men också genom samarbete med kolleger på andra platser. Innehållsligt sett har Gunnar Aronsson svept över en mängd olika teman men trots denna gränslöshet finns ändå en gemensam nämnare – att göra arbetslivet till en så bra plats som möjligt för den anställde.Med detta temanummer har vi haft som ambition att särskilt belysa några teman i Gunnar Aronssons forskning. Vi har bjudit in en mängd författarkonstellationer, med tidigare och nuvarande samarbeten och kopplingar till Gunnar, att efter sedvanligt granskningsförfarande medverka till temanumret. Många forskare har bidragit till artiklarna vilket illustrerar omfattningen av det sociala kontaktnät som omger Gunnar Aronsson. De som skrivit de olika artiklarna har alla på olika sätt samarbetat med Gunnar genom åren, som handledare för hans doktorsavhandling, som kolleger och som doktorander. I varje artikel finns en not som klargör forskarnas samarbete med Gunnar Aronsson.
  •  
3.
  •  
4.
  • Holmlund, Bertil, et al. (författare)
  • Svensk arbetsmarknad
  • 2011
  • Ingår i: <em>Marknad och politik</em>. - Stockholm : SNS förlag. - 9789186203757
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
5.
  •  
6.
  • Hård, Ursula, et al. (författare)
  • Kvinnors företagande : arbetsmarknadsbeteende och organisatorisk lösning
  • 2007
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I dagens Sverige lyfts ofta småföretag och entreprenörer fram. Företagandet diskuteras dock ofta separat från både arbetsmarknad och övriga näringslivet. Därmed negligeras att individer växlar mellan att vara sin egen och ha anställning, det vill säga att företagandet ofta är ett sätt för individen att navigera på arbetsmarknaden snarare än drivet av en stark önskan att vara sin egen. Inte heller uppmärksammas att små företag ofta startas och drivs som en direkt konsekvens av stora organisationers strategier - det vill säga företagandet är en organisatorisk lösning på en stor organisations problem, inte uttryck för en individs starka vilja att vara sin egen. I studien ges exempel på företagande av dessa slag. Det första exemplet bygger på Ursula Hårds studier av kvinnor som följt en starta-eget-kurs i en norrlandskommun och det andra på Malin Tillmars studier av företagande i anslutning till den offentliga sektorns omvandling. Det första fallet är ett exempel på företagande som arbetsmarknadsbeteende, det sistnämnda på företagande som organisatorisk lösning. Företagandet som skapat, och skapare av, genussystemet är tydligt i fallen och diskuteras i studien.
  •  
7.
  • Härenstam, Annika, 1949, et al. (författare)
  • Könssegregering, makt och arbetsmiljö
  • 2020
  • Ingår i: Att arbeta för lika villkor. Britt-Inger Keisu (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144135045 ; , s. 103-130
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
8.
  •  
9.
  • Magnusson Hanson, Linda, 1977-, et al. (författare)
  • Organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö på den svenska arbetsmarknaden under coronapandemin : En del av regeringsuppdraget Coronapandemins konsekvenser för arbetsmiljön i Sverige
  • 2023
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Introduktion och syfte med rapportenCoronapandemin (Covid-19 pandemin) innebar en rad restriktioner och en påföljande ekonomisk kris, som påverkade mångas arbetsliv och privatliv. Det finns emellertid fortfarande få svenska och internationella populationsbaserade studier om arbetsmiljöförändringarna i samband med coronapandemin, som fokuserar på olika sektorer utöver vård-/omsorgssektorn, och som är representativa för den arbetande befolkningen.Syftet med denna rapport är att undersöka hur upplevelsen bland den arbetande befolkningen i Sverige har förändrats i samband med coronapandemin, vad gäller den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön samt balans mellan arbetet och privatlivet. Syftet är även att undersöka om de eventuella förändringarna inom dessa arbetsmiljöområden skiljer sig åt beroende av bakgrundsfaktorer såsom kön, ålder, utbildningsnivå, socioekonomisk status, yrkesgrupp, samt distansarbete under coronapandemin.MetodUrvalet till analyserna i denna rapport är hämtat från den Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH). Denna studie följer ett stort urval av initialt arbetande män och kvinnor ur Sveriges arbetande befolkning vartannat år med frågeformulär. Det genomfördes även en kompletterande webbundersökning i ett urval från SLOSH kallad ”SLOSH-corona” under 2021 (under ”mitten av coronapandemin”) och under 2022 (under ”slutet av coronapandemin”). Den fokuserade på arbetsmiljön, den sociala situationen, samt hälsan och hälsobeteenden i samband med coronapandemin.Denna rapport använder uppgifter från SLOSH-datainsamlingarna under våren 2018 (före coronapandemin), under våren 2020 (”i början av corona­ pandemin”), samt från SLOSH-corona 2021 och 2022. Det gäller uppgifter från totalt 1 345 individer som har deltagit i både SLOSH 2018 och 2020, samt som har arbetat både före coronapandemin och vid något av insamlingstillfällena under coronapandemin. De svarande i urvalet är representativa för hela Sverige och den svenska arbetsmarknaden. Men de bestod bland annat av en något större andel kvinnor än män, samt av en övervägande andel medelålders eller äldre personer i arbetslivet, gifta eller sammanboende personer, personer med en universitetsutbildning, samt tjänstemän. Frågeformulären innehöll uppgifter om en rad arbetsmiljöfaktorer som indelats i kategorierna; den organisatoriska arbetsmiljön, krav och resurser, den sociala arbetsmiljön, samt balans mellan arbete och privatliv.Eventuella förändringar över tid undersöktes i huvudsak genom regressionsanalyser. Dessa jämförde svaren på frågorna från någon av de insamlingar som gjordes under coronapandemin, med svaren på samma frågor från insamlingarna före coronapandemin. De svarande rapporterade själva för några faktorer, om de upplevde en förändring jämfört med före coronapandemin. Resultaten består därmed av både beskrivande och analytisk statistik samt tester av om de eventuella arbetsmiljöförändringarna över tid skilde sig åt beroende av ett antal bakgrundsfaktorer, samt på grund av om arbete skett från en ordinarie arbetsplats eller på distans/hemifrån.ResultatOrganisatorisk arbetsmiljöJämfört med före coronapandemin, så visade de övergripande analyserna i hela urvalet främst på:en betydligt högre andel som arbetade på distans/hemifrån under coronapandemin.en lägre andel som jobbade långa arbetstider (mer än 40 timmar per vecka) under coronapandemin.att en relativt stor andel upplevde att arbetsuppgifterna ökade, och framför allt från början till mitten av coronapandemin.Förändringar i den organisatoriska arbetsmiljön skilde sig främst åt beroende på aspekter som utbildning och socioekonomi. Exempelvis så ökade förekomsten av distansarbete tydligare bland högutbildade personer och tjänstemän. Förekomsten av långa arbetstider minskade samtidigt mer markant i dessa grupper. Förekomsten av långa arbetstider ökade däremot i stället bland personer med yrken som fokuserar på vården/omsorgen och andra kontaktyrken.Krav och resurserJämfört med före coronapandemin, visade de övergripande analyserna främst på:något lägre nivåer av psykologiska krav i arbetet under coronapandemin.något högre nivåer av kontroll/beslutsutrymme i arbetet under coronapandemin.en lägre andel med spänt arbete (höga psykologiska krav och en låg kontroll/ett lågt beslutsutrymme) under coronapandemin.att en relativt stor andel upplevde en ökad arbetsmängd och en psykisk arbetsbelastning (vilket skulle kunna handla om en anpassning och en hantering av sina känslor i olika arbetssituationer) under coronapandemin.marginellt högre nivåer av anställningsotrygghet, men endast under början av coronapandemin.En ökning av anställningsotryggheten var tydligare bland personer med yrken som fokuserar på materiell tillverkning i början av pandemin (såsom yrken inom byggverksamhet och tillverkning, maskinell tillverkning och transport, lantbruk, trädgård, skogsbruk, samt fiske). En ökad arbetsmängd och en psykisk arbetsbelastning var tydligast bland kvinnor och personer som arbetar inom yrken med fokus på vården/omsorgen och grundskolan/barnomsorgen. De med yrken inom vården/omsorgen, upplevde emellertid även att beslutsutrymmet ökat i en större utsträckning. Det var även de personer som hade arbetet på sin ordinarie arbetsplats under coronapandemin som i en högre grad upplevde att arbetsmängden och den psykiska arbetsbelastningen hade ökat. De personer som delvis eller mestadels arbetade på distans/hemifrån upplevde en ökad kontroll/ett ökat beslutsutrymme i en högre grad, samt ett ökat inflytande.Social arbetsmiljöJämfört med före coronapandemin, visade de övergripande analyserna främst på:en lägre nivå av ett socialt stöd i arbetet under slutet av coronapandemin.att en relativt hög andel deltagare upplevde ökade konflikter med andra (t.ex. patienter, kunder, elever, passagerare) under coronapandemin.att en relativt hög andel deltagare upplevde en försämrad stämning och ett försämrat samarbete på arbetsplatsen under coronapandemin.Socialt stöd hade minskat speciellt för vården och omsorgspersonalen, samt bland de personer som hade jobbat på sin ordinarie arbetsplats under coronapandemin. Ökade konflikter med andra var även tydligast bland de som jobbat på sin ordinarie arbetsplats under coronapandemin. En försämrad stämning på arbetsplatsen var tydligast bland de personer som jobbade inom yrken med ett fokus på grundskolan och barnomsorgen, samt inom andra kontaktyrken och bland högutbildade. Det var tydligare med en försämrad sammanhållning och ett försämrat samarbete på arbetsplatsen bland högutbildade personer och tjänstemän, samt bland de som arbetat på distans/hemifrån.Balans mellan arbete och privatlivAtt arbetssituationen under coronapandemin påverkade privatlivet på ett positivt sätt var en vanligare upplevelse än att det hade en negativ påverkan. Det var även vanligare med en upplevelse av att privatlivet påverkade arbetssituationen på ett positivt sätt, än på ett negativt.Det var vanligare bland de som arbetat på distans under coronapandemin, att arbetssituationen påverkade privatlivet på ett positivt sätt, eller att privatlivet påverkade arbetssituationen på ett positivt sätt. För de personer som hade yrken fokuserade inom vården/omsorgen och inom grundskolan/barnomsorgen var det vanligare med en upplevelse av att arbetssituationen påverkade privatlivet på ett negativt sätt.SlutsatserResultaten från dessa analyser tyder på flera förändringar inom den organisatoriska arbetsmiljön, i samband med coronapandemin. Det gäller främsten generell ökning av distansarbete, och en generell minskning av arbetstider. Resultaten var mindre tydliga vad gäller krav och resurser i arbetet. De psykologiska kraven minskade något, medan kontroll/beslutsutrymme ökade något. Det innebar en lägre andel deltagare med spänt arbete under pandemin, vilket kan tyda på en generell förbättring av balans mellan denna typ av krav och resurser. Det fanns samtidigt indikationer på en ökning av vissa typer av krav åtminstone för vissa grupper på arbetsmarknaden, till exempel vad gäller arbetsmängden och den psykiska arbetsbelastningen. Resultaten tyder vidare på en generell försämring i den sociala arbetsmiljön, och en relativt god balans mellan arbetet och privatlivet. Det finns emellertid betydande skillnader framför allt beroende av yrkesgrupper och distansarbete. Resultaten tyder exempelvis på en ökning av vissa typer av krav, och en försämring av vissa typer av sociala arbetsmiljöfaktorer bland de som arbetat inom hälso-/ sjukvårds- och utbildningssektorn, samt bland de som arbetat på sin ordinarie arbetsplats. Vidare så tyder resultaten på en relativt god balans mellan arbetet och privatlivet, men på en försämring av andra sociala arbetsmiljöfaktorer bland högutbildade personer och tjänstemän, samt bland de som arbetat på distans/hemifrån.
  •  
10.
  • Bergström, Ola, 1968, et al. (författare)
  • Det nya arbetets tid och rum
  • 2007
  • Ingår i: Organisation. - Malmö : Liber, Malmö. ; , s. 45-64, s. 45-64
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 281
Typ av publikation
tidskriftsartikel (80)
bokkapitel (59)
rapport (39)
doktorsavhandling (32)
bok (25)
konferensbidrag (22)
visa fler...
samlingsverk (redaktörskap) (12)
annan publikation (8)
recension (2)
forskningsöversikt (1)
licentiatavhandling (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (162)
refereegranskat (78)
populärvet., debatt m.m. (41)
Författare/redaktör
Sverke, Magnus (16)
Aronsson, Gunnar (15)
Wadensjö, Eskil (13)
Lindfors, Petra (7)
Hellgren, Johnny (7)
Näswall, Katharina (6)
visa fler...
Berntson, Erik (6)
Wadensjö, Eskil, 194 ... (5)
Garsten, Christina (5)
Sahlén, Birgitta (5)
Lindgren, Magnus (5)
Lyxell, Björn (5)
Johansson, Gunn (4)
Aronsson, Gunnar, 19 ... (4)
Sandberg, Åke (4)
Göransson, Sara (4)
Döös, Marianne (3)
Eklund, Jörgen (3)
Ahlberg, Kerstin, 19 ... (3)
Ahlberg, Kerstin (3)
Härenstam, Annika (3)
Isaksson, Kerstin (3)
Mellner, Christin (3)
Lindberg, Viveca, 19 ... (3)
Olofsson, Jonas (3)
Lindvert, Jessica (3)
Thedvall, Renita (3)
Ishäll, Lars (3)
Nylén, Eva Charlotta (3)
Bäckman, Olof, 1965- (2)
Carlbring, Per (2)
Härenstam, Annika, 1 ... (2)
Nilsson, Anders (2)
Tillmar, Malin (2)
Çelikaksoy, Aycan (2)
Bejerot, Susanne (2)
Sundevall, Fia, 1974 ... (2)
Westling Allodi, Mar ... (2)
Nyberg, Anna (2)
Kecklund, Göran (2)
Lundberg, Ulf (2)
Westerlund, Hugo (2)
Hagström, Tom (2)
Holmqvist, Rolf (2)
Sjödin, Erik, 1978- (2)
Philips, Björn (2)
Selberg, Niklas (2)
Szebehely, Marta (2)
Torbiörn, Ingemar (2)
Astvik, Wanja, 1965- (2)
visa färre...
Lärosäte
Linköpings universitet (13)
Karlstads universitet (10)
Örebro universitet (7)
Uppsala universitet (6)
Södertörns högskola (5)
visa fler...
Linnéuniversitetet (5)
Göteborgs universitet (4)
Högskolan i Gävle (4)
Mälardalens universitet (4)
Karolinska Institutet (4)
Umeå universitet (3)
Kungliga Tekniska Högskolan (2)
Högskolan Dalarna (2)
Högskolan Kristianstad (1)
Nordiska Afrikainstitutet (1)
Luleå tekniska universitet (1)
Jönköping University (1)
Lunds universitet (1)
Malmö universitet (1)
Handelshögskolan i Stockholm (1)
Mittuniversitetet (1)
visa färre...
Språk
Svenska (234)
Engelska (46)
Vietnamesiska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (231)
Medicin och hälsovetenskap (26)
Humaniora (21)
Lantbruksvetenskap (3)
Teknik (2)
Naturvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy