| 1. |
- Ericsson, Ulf
(creator_code:cre_t)
-
På väg till jobbet : 1. Vad är det som händer?
- 2021
-
Konstnärligt arbete (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Pandemin har satt igång många tankar kring dagens och framtidens arbetsliv. Tankar som är i behov av att både verbaliseras och sorteras. Detta samarbetsprojekt inleds med att ta pulsen på ett post-pandemiskt arbetsliv, ringa in några betydelsefulla områden och ta ut riktningen för ett pågående samtal. https://open.spotify.com/show/0qire0LLlpGSggugEVH3kY?si=MhgKfHUJR0SLHoKzPpqvRw
|
|
| 2. |
- Ericsson, Ulf
(creator_code:cre_t)
-
På väg till jobbet : 2. Är du lat?
- 2021
-
Konstnärligt arbete (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vann Taylor matchen? Vad händer om vi duckar för teknikutvecklingen? Vad har egentligen en toalettstol med arbetet att göra? I dagens arbetsliv är fenomen som övervakning och kontroll inte alltid enkla att peka på. Istället verkar övervakning och kontroll ta mer subtila uttryck än tidigare. i detta avsnitt reflekterar vi bland annat över hur människosyn präglar styrning och påverkansförsök i organisationer. https://open.spotify.com/show/0qire0LLlpGSggugEVH3kY?si=MhgKfHUJR0SLHoKzPpqvRw
|
|
| 3. |
- Lindahl, Göran, et al.
(författare)
-
Bergslagen : Arbetsplatser och bostäder under hundra år
- 1983
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna skrift utgör resultatet av Arkitekturskolans studier läsåret 1978-79. Att redigera manuskripten visade sig arbetskrävande och har också dragit ut på tiden. Att vissa av de uppgifter som lämnas inte är helt aktuella spelar ändå inte så stor roll - tyngdpunkten i framställningen ligger på det historiska materialet och de långa tidsperspektiven.Arbetet inleds med en demografisk översikt över ett brett bälte tvärs över Mellansverige från Värmland till Upplandskusten. Där antyds utvecklingens huvudriktning både i Bergslagens gamla kärnområden och i yttre zoner av delvis annan karaktär. Därefter följer åtta från varandra fristående kapitel som dock alla har ett gemensamt mål, att granska och analysera bebyggelseu.tvecklingen inom ett tydligt avgränsat område. Konkretion och åskådlighet har eftersträvats - därför har också stor möda nedlagts på bildmaterialet i form av kartor, ritningar och foton. Valet av undersökningsobjekt har gjorts av författarna själva, som också utformat sina avsnitt självständigt.
|
|
| 4. |
- Joakimsdottir Hutri, Anna Maria, 1972, et al.
(författare)
-
Vem ropar för Alvar?
- 2024
-
Ingår i: Göteborg, GÖTEBORGS UNIVERSITET, 20240311.
-
Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots att socialpolitisk och omsorgsinriktad forskning i flera decennier visat på klara samband mellan undermåliga arbetsvillkor i svensk äldreomsorg och bristande kvalitet kvarstår problemen. Kan samarbete mellan forskning och konst bidra till att vi går från ord till handling och agerar för en bättre äldreomsorg? I ett forskningsprojekt om moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg möts forskning och konst. Kortfilmen ”Vem ropar för Alvar” är ett drama om undersköterskan Minna. Pressen på jobbet ökar samtidigt som hon balanserar privatlivet som ensamstående mor och granne till den äldre och något motsträvige Alvar. Filmen är ett konstnärligt projekt och reser frågor om äldreomsorgens bristande resurser, personalens svårigheter att få ihop vardag och arbetsliv och äldres ensamhet.
|
|
| 5. |
- Reid, Emma, 1982-
(författare)
-
Undervisning i folkmusikfiol på högskolenivå : En handbok för min egen fiolundervisning
- 2022
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- I detta självständiga arbete har jag utforskat och utvecklat ett eget läromedel för ämnet folkmusikfiol på högskolenivå. Jag har samlat kunskap om fiolmetodik genom olika tider och i olika genrer, för att sedan sammanställa verktyg som känns relevanta för min fiolundervisning inom folkmusik. Där material inom relevanta områden saknas har jag diskuterat lösningar tillsammans med kollegor samt fyllt på med egen erfarenhet och egna övningar. Arbetet har fått mig att utveckla precisa formuleringar kring olika områden i fiolundervisning, i syfte att kunna kommunicera tydligt med mina studenter. Huvudområden som diskuteras är gestaltning av gehörsmusik, instrumentalteknik samt hållbarhet. Inom varje område finns tillhörande övningar, etydlåtar och referensmaterial. Arbetet antar både detalj- och helhetsperspektiv. Å ena sidan vill jag se till studenternas övergripande musikaliska välmående genom att samla kunskap om mental hälsa och fysisk hållbarhet samt övningsstrategier. Å andra sidan vill jag utveckla studenternas instrumentaltekniska färdighet och förbereda dem för ett brett spektrum av uppdrag på frilansmusikerns arbetsmarknad. Arbetet är utformat att fungera som ett pedagogiskt uppslagsverk för mig själv. Alltså ett bibliotek av användbara knep, citat, resurser och referenser. Det kommer att bli ett levande dokument som fylls på allteftersom jag som pedagog och lärare i högre musikutbildning stöter på nya utmaningar och skaffar mig nya erfarenheter.
|
|
| 6. |
- Erdtman, Emil
(författare)
-
Mellan princip och praktik : Samtal om hur universell utformning förstås och praktiseras i Sverige
- 2021. - 1
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universell utformning (härefter UD efter engelskans Universal Design) handlar omdesign som inkluderar alla människor, inklusive personer medfunktionsnedsättningar. UD finns med som en förpliktelse i FN:s konvention omrättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att UD ingår ipolicyer för många samhällsområden som ett politiskt åtagande för nya produkter och miljöer, men också program och tjänster.Denna licentiatuppsats bygger på två vetenskapliga artiklar som syftar till att belysa hur UD förstås och vilka erfarenheter som finns av att praktisera UD i Sverige. Professionella och aktivister från akademi, näringsliv, offentlig sektor ochcivilsamhälle deltog i individuella intervjuer, en gruppintervju och en workshop. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Pragmatism och framför allt dess semiotiska gren användes för att analysera hurbegrepp förhåller sig till olika betydelser och företeelser de betecknar.Resultaten uppvisade en variation i hur deltagarna förstod och praktiserade UD.Deltagarna talade om UD som vägledande princip för designprocesser, som strävande mot ett inkluderande samhälle och som förenande av olika policyperspektiv. Det fanns skepsis och kritik men allmänt sågs UD som berikande och som självklart vid en snabb blick men desto svårare att greppa på djupet och realisera i praktiken. Deltagarna hade erfarenheter från arbete med UD inom områdena bostäder, arbetsliv och utbildning. De beskrev en ideal praktik av UD som en beredskap för den mänskliga mångfalden kombinerat med en flexibel design med hänsyn till människors olikheter, ibland med personligt stöd. Begreppet UD användes strategiskt som en del av ett större kluster av relaterade begrepp om tillgänglighet, mångfald, inkludering och hållbarhet. De förespråkade inte fokus på exakt begreppsanvändning utan på övningar, objekt och strategiska frågeställningar för att väcka empati och en förståelse som leder till att fler perspektiv tas med i designprocesser för att användbarheten i slutändan ska förbättras. Det sågs som viktigt att med hjälp av UD motverka segregering och stigmatisering genom att inte kategorisera människor enbart utifrån funktionsnedsättning.Samtalen speglar ett antal dilemman och debatter som jag diskuterar i uppsatsen:inkludering av alla kontra separata lösningar, individuella anpassningar ochspänningen mellan regelefterlevnad och nytänkande när det gäller akutatillgänglighetsproblem och långsiktiga lärandeprocesser. Diskussionen avslutas med reflektioner om hur UD kan ses som ett design- och policykoncept med praktisk inriktning, men också om behovet av att utveckla och kontextualisera UD för att vara relevant i nya sammanhang. Olika sätt att tala om och utföra UD kan komplettera varandra men behöver tydliggöras och förklaras. För att UD som princip om inkludering och mångfald inte ska stanna vid ett symboliskt ideal behövs i varje situation dialoger och samskapande kring nästa handlingssteg.Kunskapen om hur UD uppfattas och praktiseras i Sverige belyser såväl argument och diskussioner som dilemman och möjligheter i relation till UD ochförändringsprocesser för ett samhälle för alla.
|
|
