| 1. |
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin
(författare)
-
Ett längre arbetsliv
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hansson, Kristofer
(författare)
-
Det digitala arbetslivet : Digitalisering av sjuksköterskeyrket
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Att arbeta som sjuksköterska innebär traditionellt ett yrke där man möter och vårdar människor. Oftast patienter, men mötena under en arbetsdag kan också vara anhöriga eller andra vårdprofessioner. Under senare år har yrket förändrats och idag finns allt fler digitala teknologier inblandade i det dagliga arbetet. En del av det arbete som tidigare utfördes i vårdmöten med patienten och ibland dennes anhöriga, har nu delvis blivit ett virtuellt arbete. I denna presentation kommer jag belysa vad denna digitalisering av sjukvårdsyrket har kommit att innebära. Det kan till exempel handla om att digitala övervakningssystem delvis tar över sjuksköterskans vakande blick över sina patienter och att det är den digitala teknologin som slår larm om det är något som inte stämmer med en patients kropp. Det kan vara att vårdmötet med patienten inte sker i en ansikte-mot-ansikte-relation på sjukhuset utan snarare med hjälp av kameror och bildskärmar. En annan förändring är att den gamla teknologin i form av fysiska journalsystem där patientens värde skrevs ner för hand, idag har ersatts med digitala journalsystem som görs virtuellt tillgängliga för vårdpersonal och patient. Dessa exempel visar att det många gånger är så att det är den traditionella medicinska teknologin som på olika sätt konvergerar in i en digitaliserad form. Genom att ta fasta på hur olika teknologier i hälso- och sjukvården digitaliseras och samtidigt konvergerar, är syftet att kulturanalytiskt undersöka hur arbetslivet för sjuksköterskor förändras. Vad händer när den digitala teknologin gör intåg i yrket och där den arbetande sjuksköterskan måste spendera allt mer tid med teknologin eller framför skärmen i den virtuella miljön?
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Redmalm, David, Docent, 1981-, et al.
(författare)
-
Svarta katter och vita lögner : Social robotik i demensvården
- 2022
-
Ingår i: Välfärd - för vem? Om arbetsvillkor inom omsorg och gig. ; , s. 15-
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Katt- och hundrobotar har blivit ett allt vanligare inslag i äldreomsorgen. Robotarna imiterar djurs läten och rörelser och kan användas för att lugna och avleda användare. De kan också användas för att aktivera personer genom att de inbjuder till interaktion mellan vårdtagare, vårdgivare och robot. Robotarna är utvecklade för att skapa en illusion av ett levande djur – en del modeller har ett mekaniskt hjärta som kan kännas genom pälsen, och kattrobotarna kan spinna, med purrande och vibrationer. Det här ställer frågor om transparens och ärlighet på sin spets. Enligt Statens medicinsk-etiska råds riktlinjer ska vårdgivare inte vilseleda patienter om robotarnas egenskaper och kapacitet, eftersom det då gör det omöjligt för patienter att göra ett informerat ställningstagande när de erbjuds att använda robotar. I en pågående studie om sociala robotar i demensvården ser vi dock att det är vanligt att vårdgivare talar om och hanterar robotarna som om de vore verkliga katter och hundar. Genom exempel visar vi hur personalen på detta sätt gör robotarna levande, och hur vårdgivare reflekterar kring sitt sätt att använda robotarna. Ofta är det svårt att dra en skarp gräns mellan sanning och lögn, eftersom personalens agerande ofta handlar om att bekräfta vårdtagares upplevelser. Vi föreslår därför alternativa sätt att förstå det som händer i interaktionen mellan vårdtagare, vårdgivare och robot, för att bidra till en nyanserad diskussion om robotik och vita lögner inom demensvården.
|
|
| 7. |
- Karlsson, Thomas, 1986-, et al.
(författare)
-
God arbetsmiljö och välbefinnande på arbetet : en intervjustudie på tre medelstora företag
- 2013
-
Ingår i: Arbetslivets föränderlighet. - : Stockholms universitets förlag. ; , s. 17-17
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- IntroduktionUnder de senaste decennierna har ett promotivt perspektiv vidgat arbetsmiljödiskursen i Sverige och internationellt. Främjande faktorer antas kunna bidra till såväl individers prestation, hälsa och välbefinnande, som till företags konkurrenskraft och lönsamhet. Den här studien har för avsikt att ur ett arbetstagarperspektiv stärka kunskapen om hälsofrämjande faktorer i arbetslivet. SyfteSyftet med studien var att undersöka hur en grupp svenska arbetstagare tolkar och beskriver begreppet god arbetsmiljö, vad de anser ger välbefinnande på arbetet samt hur de upplever sin egen arbetsmiljö. MetodPå tre medelstora energiföretag genomfördes fokusgrupper med medarbetarna och individuella intervjuer med chefer. Därutöver fick deltagarna svara på en kort enkät rörande demografiska data. Rekrytering till fokusgrupperna gjordes i samarbete med cheferna för de avdelningar forskarna utsett genom strategiskt urval. Cheferna ombads att rekrytera sex fokusgruppsdeltagare med, så långt det var möjligt, olika arbetsfunktion, kön, ålder, anställningslängd och etniskt ursprung. Tre huvudteman diskuterades vid intervjuerna: 1. Vad är en god arbetsmiljö? 2. Vad ger välbefinnande på arbetet? och 3. Upplevelser av den egna arbetsmiljön. Individual- och fokusgruppsintervjuerna utfördes av försteförfattaren, vid fokusgrupperna assisterad av andreförfattaren med uppgift att ta anteckningar och ställa kompletterande frågor. ResultatEfter 11 fokusgrupper med 3-6 medarbetare per grupp och 10 individualintervjuer med chefer ansågs datamättnad uppnådd. Demografiska data visade att deltagarna (n=62) till 84 % bestod av män, att 58 % fanns i åldersspannet 31-49 år och att 42 % hade en anställningstid av 11 år eller mer. Vid intervjuerna beskrevs visserligen fysiska faktorer (t.ex. lokaler och utrustning) som en fundamental grund i arbetsmiljön, men att psykosociala faktorer (t.ex. kamratskap och arbetsglädje) och organisatoriska faktorer (t.ex. kommunikation, delaktighet och ledarskap) var av större vikt för att skapa en god arbetsmiljö och välbefinnande på arbetet. Ett gott kamratskap var den faktor som, i de flesta fokusgrupper, spontant nämndes först som beskrivning av en god arbetsmiljö. Den egna arbetsmiljön upplevdes generellt som god, dock med en varierande grad av förbättringsbehov. SlutsatserEn god arbetsmiljö antas inneha en stor potential för både individer och företag. Den här studien indikerar att psykosociala och organisatoriska faktorer är av stor vikt för att skapa en god arbetsmiljö. Resultatet kan fungera vägledande i företags strävan mot en hälsofrämjande arbetsplats samt i framtida arbetsmiljöforskning.
|
|
| 8. |
- Wijk, Katarina, et al.
(författare)
-
Lönsamhet i en god arbetsmiljö (poster)
- 2009
-
Ingår i: Arbetet i människors liv: Forum för arbetslivsforskning (FALF), Göteborg, 13-14 maj 2009. - Göteborg.
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Presentation av de övergripande frågeställningarna från delstudier i ett pågående tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Centrum för belastningsskadeforskning (CBF), Högskolan i Gävle. Inom projektet studeras bl.a. tillvägagångssätt för arbetsmiljöarbete, hur arbetsmiljön prioriteras samt arbetsmiljöarbete och lönsamhet/varumärke. Inom projektet har även Ergopriset tagits fram, för att årligen uppmärksamma ett företag som med ergonomiska principer strävat efter att förbättra lönsamheten. Utställare är forskningsledare fil dr Katarina Wijk och projektmedarbetare Hasse Nordlöf.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
