| 1. |
- Rydén, Lisbeth, 1967-
(författare)
-
Diskursiv arbetsmiljö : Ett nytt perspektiv på organisatorisk arbetsmiljö
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens övergripande syfte är att bidra till kunskap om organisatorisk arbetsmiljö. Studiens specifika syfte är tudelat: dels att undersöka och utvärdera en diskursiv ansats för att bedöma och hantera organisatorisk arbetsmiljö, dels att undersöka och utveckla en modell för att bedöma och hantera organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats. Den diskursiva ansatsen arbetades fram genom att fokusera på de grundläggande ontologiska och epistemologiska frågorna och utgår från en socialkonstruktivistisk syn på såväl organisationers som människors existens.Den diskursiva ansatsen uppmärksammar framförallt två övergripande faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön. Den ena faktorn berör hur organiserandet påverkar såväl den individuella som den gemensamma förmågan att göra ett väl utfört arbete. Den andra faktorn berör de existentiella konsekvenserna som organiserandet, och det direkta tilltalet inom organisationen, kan medföra för de chefer och medarbetare som berörs.Modellen för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats består av tio steg – från att generera ett relevant empiriskt material till att intervenera i den organisatoriska (diskursiva) arbetsmiljön. I arbetet med att utveckla modellen uppstod ett behov av ett begrepp för den ”form” de organiserande diskurserna skapar för chefer och medarbetare. Formen definierar hur organisationens medlemmar förväntas vara för att passa in i organiserandet. Den form som de organiserande diskurserna skapar benämns i avhandlingen organisatorisk idealkaraktär och är en viktig del av den analys som ingår i modellen för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats.Modellen lyfter fram en problematisering, analys och bedömning baserad på de diskurser som styr organiserandet, det aktuella arbetets karaktär och den organisatoriska idealkaraktären. Är de tre aspekterna förenliga? Samverkar de så att de stärker förmågan att göra ett väl utfört arbete – på kort respektive lång sikt – eller försvagar de den?Diskursiv arbetsmiljö är ett samlingsbegrepp som betecknar den arbetsmiljö som skapas av de organiserande diskursernas samverkan och de risk- och friskfaktorer som kan uppmärksammas med en diskursiv ansats för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö.
|
|
| 2. |
- Holm, Johan, 1976-
(författare)
-
Ett hållbart arbetsliv : arbetsgivarens rättsliga ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This doctoral thesis investigates and analyses the Swedish employers’ legal responsibility for the work environment and rehabilitation efforts. The focus of analysis is on the legal requirements to be met by the employer and the legal mechanisms available to enforce the requirements. The measures the employer must take regarding the work environment and rehabilitation are regulated by different types of rules that impose some clear and some less clear requirements. Some rules are statutory, and some instead have been imposed by governmental regulations. In order to define the responsibilities of the employer, this study categorizes all of these requirements according to their design: they may constitute specification standards, performance standards, process-based standards, or general duties. To define the employers’ legal responsibility, the conditions that must be fulfilled for the legal enforcement of the requirements also need to be clarified. Enforcement is accomplished through, among other mechanisms, injunctions, fines, criminal sanctions and employment protection rules.The study describes and demonstrates the links between, on the one hand, the design of the requirements and, on the other hand, the legal possibilities for enforcement. It also shows that an employer’s overall legal responsibility for the working environment and rehabilitation is complex. There are differences in the design and functioning of the employer’s proactive responsibility – the responsibility to prevent ill health and to promote health – and the reactive responsibility – responsibility for rehabilitation. There are also major differences in the regulation of different aspects of work environments, with rules varying based on types of work done and risks faced, and based on how the organizational rehabilitation responsibility is designed compared to the responsibility for the individual worker’s rehabilitation. The study also clarifies how the legal regulation of the employer’s responsibility for the work environment and for rehabilitation can contribute to the overall policy objective of ensuring for every worker a sustainable working life.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Bengt, et al.
(författare)
-
Industriell arbetsmiljö : underlag för utformning av arbetsområden och arbetslokaler utifrån de arbetandes krav
- 1974
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetet utgår från de problem i arbetsmiljön som påvisats i de senaste årens livliga miljödebatt. Dess syfte är att ge både teoretiska och praktiska hjälpmedel för beskrivning och utformning av industriell arbetsmiljö utifrån de arbetandes krav. Arbetet är brett upplagt och anknyter till dokumentärskildringar och systematiska undersökningar av industriell arbetsmiljö]ö samt aktuell forskning inom olika arbetsvetenskaper.Arbetsmiljökrav har beskrivits för olika arbetssituationer som förekommer i mekaniska verkstäder samt aktiviteter i anslutning till arbetet, tex förflyttningar, omklädning och paus. Hur kraven kan tillgodoses i den fysiska miljöutformningen analyseras med hjälp av en strategi för problemlösning som utvecklats i arbetet. Strategin innebär i korthet att lösningar på kravkonflikter söks genom successiv kombination av olika medel alltifrån politiska insatser till teknisk utformning. Tyngdpunkten ligger på problemlösning med fysisk-rumsliga medel.De hjälpmedel som utvecklats i detta forskningsprojekt är avsedda att kunna användas vid utformning av arbetsmiljö i direkt samarbete mellan projektörer och brukare. Projektörens förändrade roll i ett sådant brukarinriktat utformningsarbete diskuteras bl a mot bakgrund av den förändring i arbetarskyddslagstiftningen som ger de arbetande möjlighet alt delta i planeringen av sina arbetslokaler.Arbetet vänder sig till samhällsplanerare, projektörer, skyddsombud, fackföreningsfolk m fl som är intresserade av eller sysselsatta med arbetsmiljöfrågor. Vår förhoppning är att underlagsmaterialet skall vara användbart i fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete, utbildning och praktisk projektering.
|
|
| 4. |
- Kjellberg, Anders
(författare)
-
Facklig organisering i tolv länder
- 1983
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation is about the development of power relations in the labour market, with special reference to Sweden under Social Democratic rule 1932-1976. The rate of unionisation and coverage of union workplace organisations are used as indicators of union strength. To get a picture of the power relations between the labour market parties, also the power resources of employers and their attitudes towards trade unions are considered. An internationally comparative and historical method is used. The period after 1930 is analyzed against the background of the previous development of labour relations. Comparisons are made with nine other Western European countries as well as the USA and Australia. After the Second World War, Sweden ranks first in the group of five countries with highest union density. Another group of five countries is situated at the other end of the spectrum, with the remaining two in a middle position. The rate of unionisation is specified for different groups of blue-collar and white-collar workers. It is related to the development of the economic and international political conjuncture, the character and total strength of the labour movemnt and union presence at the workplace level. Among the most important determinants of the high union density in Sweden are not only the strong confederations and national unions of blue-collar and white-collar workers (the centralised feature of Swedish unionism), but also the decentralised character of the union movement, i e the widespread workplace organisations carrying out important functions. In other words: the simultaneously centralised and decentralised character of Swedish trade unions. Another circumstance promoting a high union density is the existence of union unemployment funds in the countries with a high rate of unionisation (Norway is an exception, but on the other hand the Norwegian density is far lower than that in Sweden and other Nordic countries).
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Herlin, Rose-Marie, 1957-
(författare)
-
Utveckling av arbetsmiljö och upplevd hälsa : en longitudinell undersökning av anställda i kraftindustrin
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I avhandlingen undersöks hur arbetsmiljön påverkar den upplevda hälsoutvecklingen över en nioårsperiod hos 440 elarbetare inom kraftindustrin. Problemet beskrivs utifrån en teoretisk modell över orsakssamband mellan arbetsmiljö och upplevd ohälsa. En ytterligare målsättning är att jämföra data av olika subjektivitetsgrad. Efter en kartläggning av arbetsmiljön och en beskrivning av hälsoutvecklingen görs specialstudier av arbetsmiljöns inverkan på muskuloskeletala besvär respektive psykiska besvär. Dessutom görs jämförande studier mellan mer och mindre subjektiva data beträffande buller och bullereffekter. Arbetsmiljön kartläggs genom klusteranalyser av arbetsmiljöfaktorer inom vardera av områdena fysisk arbetsbelastning, fysikaliska faktorer samt psykologiska och sociala arbetsförhållanden. Elarbetarna indelas därigenom i kluster efter individuell belastningsprofil inom vart och ett av dessa områden. Antal mättillfällen som en person tillhört ett visst kluster används sedan som indikator på exponeringsdos i de sammanfattande analyserna. Upplevda psykiska och somatiska besvär beskrivs med hjälp av konfirmativa faktoranalyser, för att ge en representativ bild av datas struktur som också är stabil över alla mättillfällen. Arbetsmiljöns inverkan på besvärsutvecklingen undersöks huvudsakligen med hjälp av hierarkisk multipel regression. Tillväxtmodellering prövas också. En ökning kan iakttas över tid i vissa psykiska besvär och besvär i nacke, axlar, rygg, ben och leder. Utvecklingen av de muskuloskeletala besvären kunde huvudsakligen förklaras av den fysiska arbetsbelastningen. Även typ A-beteende visade sig bidra till förklaring av både utveckling och nivå på muskuloskeletala besvär. Det kunde dock inte psykisk klustertillhörighet göra i någon nämnvärd grad. De psykologiska och sociala arbetsförhållandena samt typ A-beteende hade betydelse för utvecklingen av trötthet och andra psykiska besvär. De bidrog också till att förklara en högre nivå på trötthet, sömnsvårigheter och andra psykiska besvär samt huvudvärk och magbesvär vid det sista undersökningstillfället. Hörseln försämrades hos en femtedel av elarbetarna under nioårsperioden. Yrkeskategori förklarade en större andel av hörtröskelför- ändring över tid än skattad ekvivalentnivå, tillhörighet till ett visst exponeringskluster eller självrapportering av buller.
|
|
| 7. |
- Nylén, Eva Charlotta, 1969-
(författare)
-
Psykosocial arbetsmiljö i välfärdssektorn : Krav i arbetet, resurser i arbetet och personliga resurser samt betydelsen av organiserade arbetsmiljöinsatser
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Individers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig hänga samman med trivsel, hälsa och välbefinnande. I ett långsiktigt perspektiv kan en god psykosocial arbetsmiljö främja kvalitet och produktivitet i organisationer, medan en sämre arbetsmiljö kan resultera i det motsatta. Arbetsgivare, som i Sverige har ett yttersta arbetsmiljöansvar, strävar efter att arbeta förebyggande och systematiskt med fokus på psykosociala arbetsmiljöinsatser. Samtidigt utgör individerna en del av den psykosociala arbetsmiljön och i samband med att de utför sitt arbete bidrar de även till formandet av arbetsmiljön. Med detta som utgångspunkt syftar avhandlingen till att studera psykosociala och personliga faktorer i form av krav och resurser, hälsa och välbefinnande samt ett organisatoriskt förebyggande program för anställda i välfärdssektorn. Detta har gjorts genom att undersöka hur olika krav och resurser i arbetet samt personliga resurser relaterar till olika hälsorelaterade utfall. Vidare har två varianter av ett nyutvecklat interventionsprogram med fokus på psykosociala faktorer och personliga resurser undersökts och utvärderats. En variant av programmet var riktad till både chefer och medarbetare, medan den andra varianten riktades enbart till chefer. Interventionsprogrammen undersöktes utifrån genomförbarhet och utifrån effektutvärdering. Resultaten visar att resurser i arbetet verkar ha mer hälsofrämjande potential än personliga resurser. Vidare visar resultaten att det program som inkluderade medarbetare och chefer accepterades av deltagarna och gick att genomföra praktiskt. Resultaten visar också att effekterna av båda programmen var oklara. Sammantaget visar avhandlingen på vikten av att såväl reducera krav i arbetet som att främja olika resurser, men även på de utmaningar som finns i att utforma, genomföra och utvärdera förebyggande organisatoriska interventioner.
|
|
| 8. |
- Johansson, Maria, 1982-
(författare)
-
Arbetsmiljö och säkerhet : Praktikgemenskaper på könade byggarbetsplatser
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots att många insatser genomförs är fortfarande anställda på byggarbetsplatser överrepresenterade i arbetsskadestatistiken. Avhandlingens övergripande syfte är att bidra till kunskap om varför byggarbetsplatser fortsätter att drabbas av en hög andel arbetsskador. Det görs genom att undersöka hur byggarbetare och platschefer tolkar och förstår arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatser samt hur arbetsmiljöchefer, arbetsgivar- och arbetstagarparter, företagshälsor och en arbetsmiljöinspektör tänker och resonerar om densamma. Byggbranschen har en lång tradition av samarbete med företagshälsor. Detta samarbete formades inom den dåtida Bygghälsan som, vilket ett av resultaten pekar på, fanns nära det praktiska arbetet och sågs som kompetenta partners i arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet. Efter Bygghälsans nedläggning har byggbranschens samarbete med företagshälsor fortsatt, men nu med ett flertal aktörer.Forskningen har en kvalitativ ansats och delades upp i tre delstudier. Den första delstudien, ”Litteraturstudien” var en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar om risker och säkerhetsarbete i byggbranschen. Inom den andra delstudien ”Intervjustudien”, genomfördes 22 semistrukturerade intervjuer med aktörer kopplade till arbetsmiljön och säkerheten på svenska byggarbetsplatser. Den tredje delstudien, ”Korpusstudien”, utgjordes av analyser av internettexter i en undersökning om språket som används om kvinnor i byggbranschen. De forskningsfrågor som har varit vägledande är: Vilka utmaningar avseende arbetsmiljö och säkerhet beskrivs och vad ses som lösningar på dessa? Hur omsätts arbetsmiljö och säkerhet i praktiken på byggarbetsplatser av byggarbetare och platschefer? Vilken roll har praktikgemenskaper för både motstånd och förbättringar i arbetsmiljö och säkerhet? Vilken betydelse har machokultur för motstånd mot förändring och förbättringar i arbetsmiljö och säkerhet? De teoretiska fälten utgörs av hur nya medlemmar socialiseras in i existerande normer och värderingar inom praktikgemenskaper där de lär sig att göra sina arbetsuppgifter samt hur byggarbetsplatser genomsyras av könade processer.Ett resultat är att resonemang om möjliga lösningar på brister i arbetsmiljö och säkerhet tenderar att cirkulera tillbaka till att individen (byggarbetaren) borde ha ett större eget ansvar för att agera i enlighet med regler och riktlinjer för arbetsmiljö och säkerhet. De intervjuade byggarbetarna följer inte alltid säkerhetsrutinerna och en av utmaningarna är att det upplevs svårt för dem att genomföra de förändringar i säkerhetsbeteende som efterfrågas. Istället lyfts förhoppningar om att de kvinnor som förväntas anställas kommer att bidra till god arbetsmiljö och säkerhet. Ett annat resultat är att avståndet mellan företagshälsorna och det praktiska arbetet på byggarbetsplatserna har ökat och att företagshälsorna inte deltar i byggarbetsplatsernas praktikgemenskaper. Det tyder på att deras möjligheter att bidra till arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatserna är lägre nu än tidigare. Det är främst företagshälsors kompetens avseende både arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatser, samt arbetet som genomförs på byggarbetsplatser mer generellt som ifrågasätts vilket leder till vad som beskrivs som en brist på tillit. Det kan leda till att byggarbetsplatserna går miste om kompetens inom arbetsmiljö- och säkerhetsområdet. Ett resultat indikerar att machokulturen stabiliseras och återskapas genom att arbetet tenderar att utföras på samma sätt som tidigare och det skapar utmaningar för individer att välja andra uttryck för maskulinitet. Samtidigt reproduceras idealen om den kapable byggarbetaren, mannen, som under alla omständigheter kommer se till att arbetet blir genomfört på utsatt tid i praktikgemenskaper vilket skapar motstånd mot förändring, även om det inte är varje individs önskan.Den övergripande slutsatsen är att det är svårt att genomföra förändringar som leder till god arbetsmiljö och säkerhet om för mycket ansvar läggs på enskilda byggarbetare. Det är viktigt att komma närmare praktiken där arbetet utförs för att förstå vad som händer i praktikgemenskaperna på byggarbetsplatserna, samt att rikta mer uppmärksamhet till att förändra hur arbetet organiseras.
|
|
| 9. |
- Ahlstrand, Hakon, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö, arbetsdelning, utslagning : en studie av städarnas arbetsförhållanden
- 1981
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det dominerande inslaget i det här avhandlingsarbetet är det omfattande empiriska material, som utgör grunden för vår beskrivning och analys av städarbetet och städarnas arbetsförhållanden. I den beskrivning som vi gör strävar vi efter att redovisa en helhetsbild av arbetsmiljön. Den utgår från städarnas egna "vittnesmål" och den är utformad på ett sätt som enskilda städare ska kunna identifiera sig med. En central del i beskrivningen är de besvär som städarna upplever och som de uppfattar som arbetsrelaterade. I analysen försöker vi framför allt belysa de tänkbara sambanden mellan de arbetsmoment som ingår i städarbetet och de besvär som är "typiska" för städarna som grupp. Detta innebär en fokusering på de generella dragen inom städbranschen snarare än på do problem som hör samman med enskilda städare eller arbetsplatser. Vi försöker sätta in städarbetet, dess utveckling och historia, i ett mer allmänt sammanhang. Det innebär aft vi ser städarbetet som en konsekvens av arbetsdelning och specialisering. Arbetsdelningen innefattar bl a en åtskillnad av planering och utförande, av kvalificerat och okvalificerat arbete, av produktivt och reproduktivt arbete, av män och kvinnor. De metoder som vi använt för att samla in data om arbetsmiljön, dess beskaffenhet och dess inverkan på människan har utvecklats utifrån de mål som vi velat uppnå med undersökningen. I praktiken har detta inneburit att vi kombinerat flera olika metoder, såväl traditionella som förhållandevis okonventionella sådana. Såväl valet av forskningsområde, problem och metoder som beskrivningen och bedömningen av arbetsmiljön grundas ytterst på värderingar (som i det här fallet rör synen på människan och på samhället). Det är därför väsentligt att redovisa de kriterier/arbetsmiljökrav som vi, mer eller mindre outtalat, bedömt arbetsmiljön enligt och de mål som ligger till grund för våra förslag till förändringar. Våra utgångspunkter har varit att arbetsmiljön åtminstone ska motsvara de krav/kriterier som kan härledas ur den gällande lagstiftningen. P& samma sätt grundas våra förändringsförslag P& målet att tillgodose de nämnda kraven. Dessa karv kan uppfattas som förhållandevis defensiva. Förklaringen till vår måttfullhet är att vi uppfattar bristerna som så stora att även förändringar som endast leder till en "minimistandard", skulle uppfattas som stora förbättringar. Vi menar att skillnaderna mellan arbetsmiljömålen (sådana de uttrycks i lagen) och den verklighet som städarna arbetar i är mycket stora. Innebär detta att målen är orealistiska? Eller är det medlen för att uppnå målen som är otillräckliga? Går det överhuvudtaget att lagstifta bort den dåliga arbetsmiljön? Vi besvarar inte dessa frågor i den här avhandlingen. Däremot gör vi en redovisning av hur lagstiftningen kommit till, hur den är tänkt att fungera, vilka reaktioner som den mötte vid införandet och något om hur den utfallit. Utifrån våra erfarenheter bl a från den här undersökningen, menar vi att lagstiftningen aldrig kan vara ett tillräckligt villkor för uppkomsten av en "god arbetsmiljö". Att förändra arbetsvillkoren är i stället ytterst en fråga för arbetarna själva och deras intresseorganisationer. På samma sätt är det dessa som måste fastställa mål och medel i förändringsarbetet. Vår roll som forskare blir därmed att bidra till ökade kunskaper om arbetslivet och att göra dessa tillgängliga för dem som arbetar. Detta ställer stora krav på valet av relevanta forskningsområden. Vår beskrivning och analys av städarbetet utmynnar i en skissartad beskrivning av hur städarbetet skulle kunna förändras. Om detta förslag har en önskvärd effekt kan endast prövas genom praktiska försök. Vi hoppas att det material som vi redovisar ska stimulera till sådana försök eller till utarbetande av bättre idéer. Men detta är ju i och för sig en helt annan historia ...
|
|
| 10. |
- Lindén-Boström, Margareta, 1955-
(författare)
-
Arbetsmiljö och alkohol : En studie om alkoholbruk och dess relation till olika arbetsmiljöförhållanden i en organisation
- 1990
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study is to analyse the connection between employees' work environment and alcohol problems. The emphasis is in detecting elements of risk important for alcohol problems to arise.The empirical part of the study has been carried out at seven different work places in one county council. All employees of these work places have answered a questionnaire concerning mainly work environment and alcohol habits. The major part of the analysed personnel is female and thus it is women's work environment that has the greatest significance for the issue.The outcome shows that there is a relationship between work environment as experienced by the employee and alcohol problems, and alcohol beeing used as a coping remedy. The relationship between work environment and alcohol problems is most conspicuous among blue collar workers. An essential part of the work environment considered in relation to alcohol problems is low job decision latitude, which also is in accordance with previous research on the relationship of work environment and disease. Social unsafety in the worksituation also appears to be connected with alcohol problems. High social security in the work situation seems to be a condition, which partially might protect against the negative effect of low job decision latitude.
|
|
