| 1. |
- Andersson-Felé, Lena, 1946
(författare)
-
Påverkar chefens personalansvar kvaliteten i vården och omsorgen?
- 2005
-
Ingår i: Socialstyrelsen, Stockholm, artikelnr 2006-123-14. ; :Socialstyrelsen Artikelnr 2006-123-14
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Chefer inom vård och omsorg har kommit att ställas inför allt mer uttalade krav på effektivitet och kvalitet. Uppdraget från den politiska nivån är att genomföra de förelagda uppgifterna på ett kostnadseffektivt sätt. Det är även chefernas ansvar att verksamheten bedrivs så att patienters, vårdtagares och anhörigas behov och förväntningar tillfredsställs eller helst överträffas. Cheferna har också ett långtgående ansvar för medarbetarnas/de underställdas arbetsmiljö. Om cheferna lyckas väl med uppdraget blir den offentliga servicen effektiv såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. Ett antal studier av vård och omsorg framhåller emellertid brister i chefernas arbetsorganisatoriska förutsättningar. Syftet med föreliggande studie är att försöka hitta forskning som påvisar en förbättrad kvalitet, inom vård- och omsorg, om personalansvariga chefer har färre underställda och därmed ges mer tid att leda sina organisationer. Den primära frågeställningen är: Vad säger forskningen om hur kontrollspannets bredd påverkar den inre kvaliteten i organisationer? Ett antal empiriska studier har identifierats. Forskare har i dessa studier funnit belägg för att kontrollspannets bredd har betydelse för de anställdas upplevelse av förtroende för arbetsgivaren, arbetstillfredsställelse och engagemang i arbetet. Kontrollspannets bredd kan därmed antas påverka den inre kvaliteten i organisationen. I empiriska studier har man också funnit belägg för att kontrollspannets bredd kan ha en mätbar effekt på personalrörligheten, vilket direkt påverkar kostnaderna i organisationen. Forskare har även kunnat påvisa att kontrollspannets bredd har betydelse, såväl för den externa kvaliteten som för effektiviteten i verksamheten. De empiriska studierna ger emellertid inget stöd för hur många underställda en personalansvarig chef skall ha för att kunna leda på ett bra sätt. Däremot ger de empiriska studierna, utan tvekan, stöd för att det antal underställda en personalansvarig chef kan ansvara för beror på vilken typ av verksamhet som bedrivs, vilka mål som ska uppfyllas, i vilken omgivning organisationen verkar och vilken kompetens medarbetarna innehar. Vad som även stöds av de empiriska studier, som här refererats, är att det antal underställda en personalansvarig chef ansvarar för kan påverka såväl produktivitet och effektivitet som yttre och inre kvalitet i organisationen. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan organisationens ekonomiska lönsamhet och effektivitet och de anställdas arbetslivskvalitet. Detta innebär att om cheferna och deras underställda upplever en hög grad av arbetstillfredsställelse och en god psykosocial arbetsmiljö är detta bra även för organisationen. De enskilda individernas potentiella resurser kan inte utvecklas och leda till ett positivt arbetsengagemang om inte arbetsorganisationen står i samklang med individernas behov. På längre sikt torde därför en god arbetsmiljö, för såväl personalansvariga chefer som deras underställda, alltid vara lönsam och leda till hög effektivitet, produktivitet och kvalitet.
|
|
| 2. |
- Ek, Åsa, et al.
(författare)
-
Genusperspektiv på olycksfall och dödsolyckor i arbetslivet
- 2017
-
Ingår i: Kunskapssammanställning. - 1650-3171. ; 2017:4, s. 1-67
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Varje år inträffar ett stort antal arbetsrelaterade dödsolyckor i Sverige. Arbetsmiljöverket har därför fått i uppdrag av regeringen att analysera dödsolyckor ur ett genusperspektiv. Den här kunskapssammanställningen är en del av det analysarbetet.FÖRESTÄLLNINGAR OM KÖN HÄNGER IHOP MED OLYCKORSammanfattningsvis visar kunskapssammanställningen att föreställningar om kön kan relateras till risker och säkerhetsarbete, särskilt inom mansdominerade yrken med hög andel olyckor och dödsolyckor. Forskningen visar hur maskulina normer påverkar attityder till säkerhet, risker och arbetsmiljö. Det handlar i vissa fall om en maskulinitet och ett yrkesideal från en industriarbetartradition, där fysisk styrka, uthållighet, förmåga att utstå smärta och praktisk kompetens är viktiga ingredienser. Samtidigt lyfter forskningen fram att flera olika maskuliniteter kan vara närvarande inom en och samma arbetsplats, vilket kan påverka säkerheten på olika sätt. Inom de mansdominerade yrken som beskrivs i sammanställningen kan kulturen beskrivas i termer av arbetarklassmaskulinitet. Det är en maskulinitet som har en underordnad position inom organisationerna, vilket gör att det kan skapas en motkultur som tar avstånd från ledningen och från kvinnor. Moderniseringstendenser inom manligt kodade yrken gör samtidigt att maskulina yrkesidentiteter håller på att förändras.GENUSPERSPEKTIVET ÄR VIKTIGT I SÄKERHETSARBETETSammanställningen visar också att det är viktigt att ha ett genusperspektiv i det olycksförebyggande arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet. För att kunna minska antalet olyckor och dödsolyckor i de särskilt utsatta mansdominerade yrkena och sektorerna behöver man arbeta med genusbaserade olycksförebyggande strategier på flera olika organisatoriska nivåer utifrån ett systemperspektiv. Resultaten i forskningsgenomgången pekar också på att säkerhetshantering behöver ske på olika nivåer.SOCIALA KONSTRUKTIONER PÅVERKAR SÄKERHETSARBETETEtt hinder för att kunna förbättra säkerheten kan vara att medarbetare inte vill acceptera skriftliga regler och rutiner, eftersom dessa krockar med den erfarenhetsbaserade maskulina yrkesidentiteten. Problem kan också finnas med den sociala konstruktionen av risk- och säkerhetshantering och vad som förmedlas till nyanställda som säkra arbetsmetoder.10Produktionstryck kan inverka på säkerheten liksom att oro och klagomål rörande säkerhet och incidenter systematiskt negligeras på arbetsplatsen. Olika marknadskrafter kan påverka säkerhetsbeteendena genom produktivitetskrav, ekonomisk recession och förändringar i antalet tillfälliga arbeten.METODLitteratur har vi främst hittat genom att söka i databaser efter internationell, vetenskapligt granskad forskning. Vi har också valt att inkludera svensk forskning, skriven på svenska, som inte går att hitta via dessa databaser. Den svenska forskningen omfattar avhandlingar, böcker och rapporter som vi har bedömt som relevanta. Vi menar att sådan forskning är viktig för att belysa svenska perspektiv på arbetslivsfrågor. För att ytterligare rama in den genusvetenskapliga forskningen har vi även inkluderat artiklar och litteratur med en mer övergripande genusteoretisk ansats.
|
|
| 3. |
- Andersson-Felé, Lena, 1946
(författare)
-
Hur många direkt underställda kan en chef ha? Om kontrollspann i vård och omsorg
- 2003
-
Ingår i: Socialstyrelsen Artikel nr 2003-131-23.
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- I de svenska kommunerna finns cirka 35 000 chefer. 40 procent av alla kvinnliga chefer hade år 2000 det direkta ansvaret för över 30 underställda, medan 15 procent av de manliga cheferna hade det. Bland kvinnliga chefer inom vård och omsorg, vilka utgör en fjärdedel av alla kommunala chefer, hade mer än var fjärde chef fler än 50 underställda. Denna rapport handlar om vad forskningen säger, om hur många direkt underställda en chef med personalansvar kan ha, framförallt inom vård och omsorg. Tyngdpunkten i rapporten ligger på frågor om en rimlig arbetsbelastning för chefen och möjligheterna för de underställda att bli synliga för chefen. Bilden av chefen har förändrats. Chefens betydelse för organisationen och organisationens utveckling framhålls idag. Ledarskapet, i dagens magra och platta vård- och omsorgsorganisationer, är en social inflytandeprocess. Ledarskap och effektivt chefskap bygger på ett beroende mellan ledaren och gruppen av medarbetare. Chefens uppgift är att underlätta för medarbetarna att uppnå de mål, som fastställts för organisationen, genom att skapa goda förutsättningar för arbetet. Hur chefen utövar sitt ledarskap beror på de möjligheter som ges inom organisationen, de överordnades förväntningar, personalgruppens förväntningar och den enskilda chefens resurser. Kontrollspannet är det antal underordnade som leds av en och samma chef. Kontrollspannet sägs vara brett när en chef ansvarar för många underst ällda, medan det däremot är smalt när chefen har färre underställda. Smala kontrollspann anses ge större möjligheter till stöd från chefen, men kan ocks å innebära en noggrannare övervaktning av de underställda. Breda kontrollspann anses ge större möjligheter till självständigt arbete för de underställda samtidigt som de minskar chefens möjligheter att stödja de underställda. I dagens vård och omsorg förespråkas platta organisationer och med platta organisationer följer breda kontrollspann, där personalgrupperna själva i allt högre grad förväntas ta ansvar för sitt arbete. Detta innebär emellertid inte att chefens ansvar för personalen minskar. Dagens chefskap inom vård och omsorg ställer krav på andra kompetenser hos chefen, än vad som krävdes i den gamla hierarkiska organisationen, bland annat betydligt större krav på social kompetens. Frågan, hur många underställda en chef kan leda och ändå behålla den nödvändiga kontrollen över verksamheten, är egentligen lika omöjlig, som den är enkel att besvara! En organisation ska ha tillräckligt många chefer, för att dessa ska kunna se sina underställda, men inte så många chefer att de enskilda underställdas behov av krav och kontroll, ansvar och utvecklingsm öjligheter inte kan tillgodoses. Beräkningar visar, att med de arbetsuppgifter som åvilar en chef med personalansvar inom vård och omsorg, har den tillgängliga arbetstiden överskridits vid strax under trettio underställda.
|
|
| 4. |
- Andersson-Felé, Lena, 1946
(författare)
-
Time to Revive Luther Gulick, on Span of Control and Organisation Quality, SPA Working Paper 2006:15
- 2006
-
Ingår i: SPA Working Paper 2006:15. - 1651-5242.
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- For the last few decades health care services as well as other parts of the public sector have gone through comprehensive rationalisation and financial cut-backs. Rationalisation means, almost by definition, increased demands on managers and their subordinates, since the intention is to retain an unaltered production or produce more with fewer employees. In association with rationalisation the public sector has also used many of the working and managing methods that have developed from and seen to be successful within the private sector. Flat organisations with few management levels and lean production, without essential support resources, have been sought for. This paper is about organisational prerequisites for managers at an operational level within the health care industry. These managers, with direct responsibility for personnel, are usually called supervisors, foremen, middle-managers or first line managers: They work closest to the personnel, the subordinates, and have direct responsibility for personnel, finance and the organisation on a daily basis. The main focus in this paper is on the relationship between the number of employees a manager is responsible for – the span of control - and primarily the quality of the working environment and performance – the internal quality. The purpose of this paper is to show both how the theories around the span of control have developed and also which empirical studies that have been carried out with respect to the span of control’s effect on the quality of the organisation. The paper begins with legislative demands on efficiency and quality in Swedish health care. This is followed by a section on the consequences of a more streamlined organisation, different levels of management, theories on the span of control and a review of empirical studies. The paper ends with a discussion around the importance of the span of control on work environment and performance.
|
|
| 5. |
- Andersson, Elias, et al.
(författare)
-
Gendered Agricultural Space and Safety: Towards Embodied, Situated Knowledge
- 2014
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 19, s. 303-315
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The changing conditions, technologies, and labor markets have shifted the gender division of labor on the farm. Women have taken on off-farm labor, but also increased their involvement in agriculture. The work and occupational risks of women have received less attention and are to great extent invisible. The spatial division between on-farm, off-farm, and domestic work is one contributing factor to the situation. The different situations and contexts of agriculture increase the need for knowledge regarding the processes and positions of farming. Through analyzing the literature on the topic, this study examined the gendered understanding of occupational health and safety in Western agriculture and how the embodied positions on the farm can affect women's exposure to risks and their knowledge about injury prevention. The findings are being discussed and framed in a dialogue with a gender theoretical framework, with the aim to produce a more comprehensive understanding of health and safety in agriculture through improving and refining methods. The review stresses the need of further gender research and the incorporation of qualitative methods, to increase the knowledge and understanding of the gendered relations, bodies, and situated knowledge of agricultural spaces.
|
|
| 6. |
- Lundqvist, Peter, et al.
(författare)
-
A Scoping Review of Safety and Health Interventions in the High-Risk Dairy Industry: Gaps in Evidence Point to Future Directions in Research
- 2022
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 27, s. 51-63
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The occupational injury rate of the dairy industry (6.6 per 100 full-time workers) is twice that of the national average across all industries (3.3 per 100 full-time workers). While dairy farms are becoming larger in size and fewer in number, this rate has not changed. A scoping review was conducted to identify published reports of occupational safety interventions in the dairy industry. An additional criterion was that the study included an evaluation of the intervention. Out of 22 articles that met the first criterion (discussion of interventions specific to the dairy industry), 19 met the second of having an evaluative component. These 19 articles corresponded to 16 unique studies, because 4 articles corresponded to the same study. Of the 16 unique studies, only 3 had a comparison of treatment vs. control effects, and none measured the impact of the intervention on injuries and fatalities. Of the 16 interventions, 6 were focused on training or informational campaigns in which the evaluations primarily measured knowledge acquisition. Additionally, none of these studies had a sufficient sample size to compare injury rates as an outcome. Our study demonstrates that the literature lacks any rigorous evaluation of whether dairy safety interventions are making an impact on injury prevention. Given this, it is not possible to determine how work-related injuries and deaths can be prevented in the dairy industry. Recommendations for future research include incorporating rigorous evaluation into research designs and attempting to develop low-cost, unobtrusive methods for collecting data on intermediate and final outcomes.
|
|
| 7. |
- Nyberg, Anna, et al.
(författare)
-
The Work Environment during Coronavirus Epidemics and Pandemics : A Systematic Review of Studies Using Quantitative, Qualitative, and Mixed-Methods Designs
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 19:11
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- We aimed to provide an overview of how work environment and occupational health are affected, and describe interventions designed to improve the work environment during epidemics and pandemics. The guidelines on Preferred Reporting Items for Systematic reviews and Meta-Analyses (PRISMA) were followed. The databases Cinahl, Medline, PsycInfo, and Web of Science were searched for population: working population; exposure: coronavirus epidemic or pandemic; and outcome: work environment, in articles published until October 2020. Quality assessment was based on a modified version of the Mixed Methods Appraisal Tool (MMAT). After deduplication 3711 articles remained, of which 530 were selected for full-text screening and 119 for quality assessment. After the exclusion of studies that were low quality, 95 remained, of which 85 focused on healthcare personnel and 10 on employees in other industries; 73 used quantitative methods and 22 used qualitative or mixed methods; the majority were based on cross-sectional data. Healthcare staff experienced increased job demands, poor leadership, and lack of resources (personal protective equipment, personnel, and competence). High demands and work with infected patients were associated with negative mental health outcomes. There was a lack of studies assessing interventions, studies from industries other than healthcare, and studies of high quality.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Elisabet, 1971-, et al.
(författare)
-
Job satisfaction and wellbeing among migrant care workers in nursing homes : An integrative review
- 2023
-
Ingår i: Nursing Open. - : John Wiley & Sons. - 2054-1058. ; 10:6, s. 3486-3505
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Aim: To systematically analyse and synthesize studies investigating job satisfaction (including turnover and turnover intention) and wellbeing (physical, social and psychological including work stress, acculturation stress and sick leave) among migrant care workers in nursing homes.Design: An integrated review was conducted.Methods: Joanna Briggs Institute's manual guided the analysis of qualitative data (n = 31). Quantitative data (n = 17) were summarized and integrated with the qualitative findings.Results: Migrants described high job demands, limited control and social support, and stress possibly related to acculturation. Although, compared to natives (born in the country), inconsistent results were reported about wellbeing and job satisfaction, migrant care workers reported enjoying the relational aspects of work and feeling pride when providing care. A satisfying work environment for migrant care workers enables them enjoying working in elderly care with pride.Public Contribution: Help managers to promote an inclusive working life in line with the United Nations Sustainable Development Goal number 8.
|
|
| 9. |
- Hedlund, Åsa
(författare)
-
Martha Rogers’ science of unitary human beings in relation to workers health and well-being: A scoping review
- 2023
-
Ingår i: Work. - : IOS Press. - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 76:3, s. 953-968
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND:Workers’ health and well-being are topics on the rise within occupational research. Rogers’ science of unitary human beings can potentially contribute to increased knowledge in the area. However, no previous review has investigated how the theory has been used in relation to workers in working life.OBJECTIVE:The aim of this scoping review was to provide an overview of studies that have used Rogers’ science of unitary human beings to study workers health and well-being in working life.METHODS:A literature search was conducted in CINAHL and PubMed, and other relevant sources in May-June 2022.RESULTS:The results showed that there seems to be a lack of use of Rogers’ science of unitary human beings regarding workers health and well-being in working life. The overarching theme was: Well-being as an essential phenomenon in working life in all dimensions of existing.CONCLUSION:The theory has potential to contribute more to research regarding workers’ health and well-being in working life.
|
|
| 10. |
|
|
