| 1. |
- Johansson, Maria, 1982-
(författare)
-
Arbetsmiljö och säkerhet : Praktikgemenskaper på könade byggarbetsplatser
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots att många insatser genomförs är fortfarande anställda på byggarbetsplatser överrepresenterade i arbetsskadestatistiken. Avhandlingens övergripande syfte är att bidra till kunskap om varför byggarbetsplatser fortsätter att drabbas av en hög andel arbetsskador. Det görs genom att undersöka hur byggarbetare och platschefer tolkar och förstår arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatser samt hur arbetsmiljöchefer, arbetsgivar- och arbetstagarparter, företagshälsor och en arbetsmiljöinspektör tänker och resonerar om densamma. Byggbranschen har en lång tradition av samarbete med företagshälsor. Detta samarbete formades inom den dåtida Bygghälsan som, vilket ett av resultaten pekar på, fanns nära det praktiska arbetet och sågs som kompetenta partners i arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet. Efter Bygghälsans nedläggning har byggbranschens samarbete med företagshälsor fortsatt, men nu med ett flertal aktörer.Forskningen har en kvalitativ ansats och delades upp i tre delstudier. Den första delstudien, ”Litteraturstudien” var en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar om risker och säkerhetsarbete i byggbranschen. Inom den andra delstudien ”Intervjustudien”, genomfördes 22 semistrukturerade intervjuer med aktörer kopplade till arbetsmiljön och säkerheten på svenska byggarbetsplatser. Den tredje delstudien, ”Korpusstudien”, utgjordes av analyser av internettexter i en undersökning om språket som används om kvinnor i byggbranschen. De forskningsfrågor som har varit vägledande är: Vilka utmaningar avseende arbetsmiljö och säkerhet beskrivs och vad ses som lösningar på dessa? Hur omsätts arbetsmiljö och säkerhet i praktiken på byggarbetsplatser av byggarbetare och platschefer? Vilken roll har praktikgemenskaper för både motstånd och förbättringar i arbetsmiljö och säkerhet? Vilken betydelse har machokultur för motstånd mot förändring och förbättringar i arbetsmiljö och säkerhet? De teoretiska fälten utgörs av hur nya medlemmar socialiseras in i existerande normer och värderingar inom praktikgemenskaper där de lär sig att göra sina arbetsuppgifter samt hur byggarbetsplatser genomsyras av könade processer.Ett resultat är att resonemang om möjliga lösningar på brister i arbetsmiljö och säkerhet tenderar att cirkulera tillbaka till att individen (byggarbetaren) borde ha ett större eget ansvar för att agera i enlighet med regler och riktlinjer för arbetsmiljö och säkerhet. De intervjuade byggarbetarna följer inte alltid säkerhetsrutinerna och en av utmaningarna är att det upplevs svårt för dem att genomföra de förändringar i säkerhetsbeteende som efterfrågas. Istället lyfts förhoppningar om att de kvinnor som förväntas anställas kommer att bidra till god arbetsmiljö och säkerhet. Ett annat resultat är att avståndet mellan företagshälsorna och det praktiska arbetet på byggarbetsplatserna har ökat och att företagshälsorna inte deltar i byggarbetsplatsernas praktikgemenskaper. Det tyder på att deras möjligheter att bidra till arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatserna är lägre nu än tidigare. Det är främst företagshälsors kompetens avseende både arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatser, samt arbetet som genomförs på byggarbetsplatser mer generellt som ifrågasätts vilket leder till vad som beskrivs som en brist på tillit. Det kan leda till att byggarbetsplatserna går miste om kompetens inom arbetsmiljö- och säkerhetsområdet. Ett resultat indikerar att machokulturen stabiliseras och återskapas genom att arbetet tenderar att utföras på samma sätt som tidigare och det skapar utmaningar för individer att välja andra uttryck för maskulinitet. Samtidigt reproduceras idealen om den kapable byggarbetaren, mannen, som under alla omständigheter kommer se till att arbetet blir genomfört på utsatt tid i praktikgemenskaper vilket skapar motstånd mot förändring, även om det inte är varje individs önskan.Den övergripande slutsatsen är att det är svårt att genomföra förändringar som leder till god arbetsmiljö och säkerhet om för mycket ansvar läggs på enskilda byggarbetare. Det är viktigt att komma närmare praktiken där arbetet utförs för att förstå vad som händer i praktikgemenskaperna på byggarbetsplatserna, samt att rikta mer uppmärksamhet till att förändra hur arbetet organiseras.
|
|
| 2. |
- Öhrling, Therese, et al.
(författare)
-
Lönsam arbetsmiljö för städare : En empirisk studie av en kommunal städenhetsarbetsmiljösatsning
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Lönsam arbetsmiljö för städare visar hur städares arbetsmiljö och hälsa kan förbättrasom en bred satsning, som både innefattar fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer,genomförs. Även samband mellan god arbetsmiljö för städare och konkurrensfördelar harpåvisats.Städare beskrivs ofta som en utsatt yrkesgrupp i en hårt konkurrensutsatt bransch därdåliga arbetsförhållanden, höga sjuktal och tidiga pensionsavgångar sägs vara karaktäristiskt.Rekommendationer för hur städares arbetsmiljö ska förbättras översköljer branschen mendet finns ett glapp mellan teori och praktik och många av rekommendationerna införs inte ipraktiken. Detta tycks delvis bero på de hårt pressade priserna, som både leder till enförsämrad arbetssituation för städarna och till en bromsande effekt på långsiktigtarbetsmiljöarbete. Idag saknas goda exempel som visar hur städares arbetsmiljö i praktikenkan förbättras.Projektets slutsatser bygger på empiriska studier av en arbetsmiljösatsning som enkommunal städenhet har genomfört i syfte att förbättra de anställdas hälsa samt att höjakvalitén på städtjänsten. Satsning kan sammanfattas med orden ökad delaktighet och ökatinflytande för städarna samt förbättrade sociala relationer och kortare beslutsvägar.Satsningar på god fysisk arbetsmiljö för att minska den fysiska belastningen har ocksåbedrivits kontinuerligt. Vidare har städenheten getts möjlighet att omfördela de egnaekonomiska resurserna och anser nu att de genom strategiska satsningar har gynnat denegna organisationen, städarna och de offentliga verksamheter som utgör enhetens kunder.Fram tills idag har städenhetens strategi varit lyckad. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaronhar sjunkit, kvalitén och effektiviteten på städtjänsterna har ökat och städarna beskriver enökad arbetsglädje och arbetsmotivation. Städenhetens arbetsmiljösatsning kan sägas utgöraett gott exempel för andra städorganisationer, oavsett ägandeform, för hur arbetsmiljö förstädares kan förbättras.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Från bergets djup till sjunde himlen
- 2010
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 16:4, s. 11-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I Kirunagruvan kan vi under en period på 50 år följa förändringen av produktionsarbetet från ett tungt och farligt underjordsarbete till fjärrstyrning via modern teknik i en trygg kontorsmiljö. Syftet med artikeln är att reflektera över en kunskapsförvandling från äldre tiders hantverkskunnande med kroppsliga och tysta kunskaper till något nytt. I artikeln diskuterar vi hur individ och organisation skapar och återskapar kvalifikationer, identiteter och kön i mötet med ny teknik och nya organisationsformer.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Hundra år av långsamhet: Exposé över begreppet psykosocial arbetsmilljö
- 2013
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 19:2, s. 9-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln innehåller en diskussion om olika begrepp, synsätt och användning av kunskaper om arbetsmiljö och hur det har förändrats över tid i Sverige. Det gäller exempelvis hur kunskaper om psykosocial arbetsmiljö används för att förstå och diskutera ohälsa, styrning och utveckling – för individer, grupper och organisationer. Artikeln innehåller också reflektioner kring trender, framtid och några (eventuella) tankefällor och/eller språngbrädor i dagens och morgondagens arbetsliv när det gäller arbetsmiljö. Titeln ”Hundra år av långsamhet” markerar en viss otålighet över att förändringstakten och förändringsviljan inte alltid är så hög.
|
|
| 8. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Tankar om arbetslivet
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tre framstående arbetslivsforskare kastar av sig de akademiska reglerna och skriver fritt om arbete och livet i övrigt. Det blir underfundiga, utrerade, upplysande, uddiga, underbara, upprörande, underhållande, upphetsande och uppfriskande funderingar över arbetsliv och annat liv. Texterna var från början bloggar på Forum för arbetslivsforsknings hemsida, falf.se.
|
|
| 9. |
-
Utbildning, kompetens och arbete
- 2002. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna bok är att ge en översiktsbild av forskning om samspelet mellan utbildning, yrkesverksamhet och lärande. Avsikten är också att överbrygga klyftan mellan en i huvudsak utbildningsinriktad forskning och en forskning med tonvikt på lärande, utveckling och förändring. Fokus är kompetensförsörjningen till och inom arbetslivet. Uppmärksamhet ägnas även överutbildning och underlärande, dvs. den klassiska frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan. Innehållet belyser även yrkesbegreppet och hur kvalifikationskraven ändras eller är stabila över tid i olika verksamheter samt villkoren för lärande på arbetsplatsen.Förutom en översikt av aktuell svensk forskning syftar boken till att skapa underlag för policyutveckling och konkreta insatser när det gäller villkoren för kompetensförsörjning och lärande i arbetslivet. Boken riktar sig till utbildningar i högskolan i allmänhet och lärarutbildningar i synnerhet med syfte att skapa ökad insikt om hur kunskap utvecklas och nyttiggörs i utbildning och arbetsliv. En annan målgrupp är politiker, utbildningsplanerare och företrädare för arbetsmarknadspolitik och arbetsmarknadens parter med intresse för hur utbildning, arbetsmarknad och välfärd utvecklas i Sverige.
|
|
| 10. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Ungdomar och kvinnor utvecklar en konceptfabrik : ett annorlunda projekt
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport beskriver projektplanen för projektet Framtidsfabriken - en konceptfabrik utformad av kvinnor och ungdomar. Syftet med projektet är att bidra till utvecklingen av arbetsformer som ger en bättre arbetsmiljö för både kvinnor och män i industriellt arbete samt att ta fram uppdaterade principer för ett modernt industriellt produktionssystem. Vi utgår från de krav på det goda industri¬arbetet som ungdomar och kvinnor i dagens samhälle ställer. Vår metodidé är att försöka bryta gängse mönster i utformning av produktions¬system genom att låta grupper som i vanliga fall inte deltar i produk¬tionsutveckling (ungdomar och kvinnor) praktiskt medverka. Projektet genomförs 2008-2010 och har fyra faser: 1) kunskapsöversikt kring produktionssystem, arbetsmiljö och genus, 2) förstudie - en empirisk kartläggning av problem och preferenser kring produktionsmiljö, främst hos kvinnor i industrin och ungdomar, men också andra aktörer, 3) "projektering" - projektets interaktiva del där arbetsgrupper bestående av ungdomar och kvinnor med hjälp av forskarna arbetar fram en attraktiv och samtidigt effektiv "konceptfabrik", dvs. en visualiserad modell över ett framtida produktionssystem, och en uppsättning uppdaterade kriterier för det goda industriarbetet på systemnivå. 4) Summerande analys.
|
|
