| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aronsson, Gunnar, 1943-
(författare)
-
Att ha kontroll över sitt arbetsliv : Om inlåsning, utlåsning och anställningsformer förr, nu och i framtiden
- 2022
-
Ingår i: Framtidens arbetsliv. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144153100 ; , s. 243-265
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I beskrivningar av arbetslivet talas det ofta om det nya men inte sällan är det nygamla frågor som uppenbarar sig i en ny kontext. Det finns en kontinuitet till tidigare förhållanden som är värd att uppmärksamma inte minst i fråga om makt, sociala relationer och mänskliga behov. Digitala infrastrukturer genomsyrar nu arbetslivet och dessa kan ses som en ny produktionsform i relation till tidigare agrara och industriella former. I kapitlet undersöks och jämförs anställningsvillkor och anställningssystem i dessa tre produktionsformer. Gemensamt är grundkonflikten mellan den enskilda individens behov av kontroll, trygghet, mening och förutsägbarheti livet och företags och organisationers intresse av snabbar anpassningar till omvärldsförändringar. Konflikten formar konstruktionenav anställnings- och anknytningsformer både i kvalitativ och i kvantitativ mening. Kapitlet har i grunden ett psykologiskt perspektiv med fokus på arbetsvillkor och hälsa i två grupper av anställda -inlåsta och utlåsta - med stor diskrepans mellan sin aktuella och sin önskvärda arbets- och livssitutation
|
|
| 4. |
- Palm, Kristina, et al.
(författare)
-
Digitalisering och arbetsmiljö
- 2020
-
Ingår i: Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningsformer. - 9789198596151 ; , s. 33-80
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Svensson, Lennart, 1948-, et al.
(författare)
-
Hållbart arbetsliv - projekt som gästspel eller strategi i hållbar utveckling
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hållbarhet och hållbar utveckling har blivit ledord för omställningsprocesser både på samhälls- och företagsnivå. Samtidigt sker mycket av förändringsarbetet i projektform där betoningen ofta ligger på att åstadkomma snabba resultat under en begränsad projekttid då nästa projekt redan konkurrerar om uppmärksamhet. Mera sällan fokuseras långsiktiga effekter och vad som krävs för att projekttidens aktiviteter skall överleva och bli hållbara.I boken analyserar och diskuterar författarna konflikten mellan det korta projektet och de önskade långsiktiga effekterna. Bakgrunden är ett stort nationellt hälsoprojekt inom offentlig sektor. Forskningen har varit interaktiv, dvs. ambitionen har varit att forska med - inte på - deltagarna. Bok visar att det finns många faktorer – delaktighet, förankring, ägarskap, lärande och reflektion, styrning, spridning - som behöver diskuteras och genomarbetas inför och under ett utvecklingsarbete i synnerhet om projektet har som mål att leda till långsiktiga effekter
|
|
| 6. |
- Aronsson, Gunnar, 1943-, et al.
(författare)
-
Distansarbete : översikt av internationella forskningen om arbetsmiljö och hälsa, balans i livet och produktivitet före och under covid-19 pandemin med särskilt beaktande av kvinnors och mäns villkor
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under covid-19-pandemins första våg, tidigt våren 2020, valde de flesta länder, inklusive Sverige, att rekommendera eller kräva att de anställda som kunde skulle arbeta på distans från bostaden för att minska smittspridningen på arbetsplatser och under resor till och från dessa arbetsplatser. Att arbeta på distans skiljer sig i många avseenden från att arbeta i arbetsgivarens lokaler.Det övergripande syftet med denna översikt, som består av tre delar, har varit att sammanställa och öka den forskningsbaserade kunskapen om distansarbete i hemmet.Översikten omfattar forskningslitteratur inom tre områden:arbetsmiljö och hälsabalans mellan arbetsliv och privatlivproduktivitet.I analyserna har vi därtill särskilt fokuserat på likheter och skillnader i mäns och kvinnors villkor vid lönearbete i hemmet. Ytterligare syften har varit att undersöka och dra slutsatser om distansarbete i hemmet under tiden före respektive under pandemin.
|
|
| 7. |
- Aronsson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Arbetsuppdrag och återhämtning i välfärdstjänstearbete
- 2015
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 21:2, s. 7-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln beskriver ett uppdragsperspektiv på arbete, det vill säga en fokusering på hur ett arbetsuppdrag formas och är sammansatt med avseende på resurser och krav med betydelse för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt. I studien undersöks hur förutsättningarna för att utföra arbetet, i termer av arbetskrav och resurser i arbetet, hänger samman med återhämtning inom välfärdstjänstearbete i två kommuner. Uppdragsförutsättningarna har ett relativt högt förklaringsvärde gentemot återhämtning men de ingående variablerna bidrar i olika grad.
|
|
| 8. |
- Aronsson, Gunnar, 1943-, et al.
(författare)
-
Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa - en studie av förskola. hemtjänst och socialtjänst
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens övergripande syfte var att undersöka arbetsförhållanden som är förknippade med ackumulering av stress och bristande återhämtning och att studera hur återhämtning är relaterat till hälsoaspekter. Studiegruppen var anställda inom förskola, hemtjänst och socialtjänst och kom från två relativt stora kommuner (n =193). Återhämtning eller brist på återhämtning antogs vara en betydelsefull förmedlande länk mellan arbetsvillkor och hälsa/ohälsa och sjukfrånvaro. Datainsamling skedde genom en enkät och den totala svarsfrekvensen var 79 %. En klusteranalys gav tre kluster "Återhämtade“ och “Ej återhämtade“ är yttergrupper, som omfattar 36 respektive 25 procent av totalgruppen medan mellangruppen utgjorde 39 procent. Gruppen ej återhämtade får ses som en riskgrupp för ohälsa. Gruppen uppvisar hela kedjan av riskfaktorer – problematiska arbetsvillkor på vilka de svarar med ökad ansträngning och kompenserande strategier. Trots betydligt högre ohälsorapportering har de inte högre sjukfrånvaro, vilket sannolikt hör samman med att de ersätter sjukfrånvaro med sjuknärvaro. I socialtjänsten är det hela 43 procent som tillhör den ej återhämtade gruppen. Regressionsanalyser med kontroll för bakgrundsvariabler visar att den icke återhämtade gruppen hade en signifikant högre relativ risk för sämre självskattad hälsa än personer i den återhämtade gruppen. Ännu kraftigare riskökningar fanns för de fem symtom som därutöver analyserades. Avslutningsvis diskuteras praktiska slutsatser och nya forskningsfrågor.
|
|
| 9. |
- Aronsson, Gunnar, 1943-, et al.
(författare)
-
Brist på kollegialt inflytande urholkar lojalitet med chef och organisation ... men inte med patienterna
- 2014
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 111, s. CM9U-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I en enkätstudie undersöktes relationen mellan läkares uppfattning om kollegialt inflytande och lojalitet, protest och sorti.Stark lojalitet med organisation och chef är 2–3 gånger vanligare bland dem som har stor tillgång till arenor för kollegialt inflytande. Lojaliteten med profession och patienter är stark och oberoende av tillgång till arenor.Bland dem som har stor tillgång till arenor anser 87 procent att de får gehör för synpunkter jämfört med 21 procent bland dem med liten tillgång. Överväganden om att byta yrke, arbetsgivare eller arbetsplats är dubbelt så vanliga vid liten tillgång till arenor.Arbetsgivare som vill attrahera läkare måste ha arenor där läkarna får inflytande över verksamheten.
|
|
| 10. |
- Göransson, Sara, et al.
(författare)
-
Dialog kring arbetsmiljöfaktorer – intervention som balanserar?
- 2013
-
Ingår i: Forum för arbetslivsforskning (FALF) - Changes in Working Life.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den psykiska ohälsan i arbetslivet har ökat under de senaste decennierna och ligger bakom en hög andel långa sjukskrivningar. Arbetsmiljöforskning har visat att såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön är avgörande för en långsiktigt hållbar verksamhet med medarbetare som behåller hälsan. Den befintliga kunskapen inom den psykosociala arbetsmiljöforskningen kan i stort sammanfattas i ett antal balanser (ansträngning-belöning; krav-kontroll; arbete-återhämtning; mål-resurser; kvantitativa-kvalitativa krav). Trots att sambanden mellan arbetsmiljöfaktorer och hälsa är väl belagda saknas fortfarande interventioner som adresserat dessa balanser. Syftet med presentationen är att delge erfarenheterna och innehållet i en nyligen genomförd preventivt inriktad interventionsstudie. En intervention riktade sig dels till chefer och deras medarbetare, dels till enbart chefer, och omfattade fyra träffar om tre timmar. Utgångspunkten för träffarna bestod i en presentation av en genomförd arbetsmiljökartläggning om arbetsmiljöns balanser och hälsa, en dialog kring densamma och därefter ett arbete i mindre grupper för prioritering och sortering av viktiga arbetsområden (arbetsmiljöbalanser) att jobba vidare med. En viktig del i interventionen var dialogen kring uppdraget. Medarbetare och chefer fick också tillsammans arbeta med att fundera över hinder och möjligheter i arbetet med att nå en mer balanserad arbetssituation samt arbeta med en enkel handlingsplan för hur arbetet skulle fortskrida.
|
|
