| 1. |
- Rydström, Ingela, et al.
(författare)
-
Importance of social capital at the workplace for return to work among women with a history of long-term sick leave: a cohort study
- 2017
-
Ingår i: Bmc Nursing. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1472-6955. ; 16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The workplace is an essential source of social capital for many people; it provides mutual support and gives meaning to life. However, few prospective studies have thoroughly investigated the importance of aspects of social capital in the workplace. The aim of this study was to investigate the associations between aspects of social capital (social support, sense of community, and quality of leadership) at the workplace, and work ability, working degree, and vitality among women with a history of long-term sick leave from human service organizations. Methods: A longitudinal cohort study was performed among women with a history of long-term sick leave. The study started in 2005, and the women were followed up at 6 months, 1 year, and 6 years using self-reported questionnaires (baseline n = 283). Linear mixed models were used for longitudinal analysis of the repeated measurements of prospective degree of work ability, working degree, and vitality. Analyses were performed with different models; the explanatory variables for each model were social support, sense of community, and quality of leadership and time. Results: Social capital in terms of quality of leadership (being good at solving conflicts and giving high priority to job satisfaction), sense of community (co-operation between colleagues) and social support (help and support from immediate superiors and colleagues) increased the women's work ability score (WAS) as well as working degree over time. Additionally, social capital in terms of quality of leadership increased the women's vitality score over time. Conclusions: A sustainable return-to-work process among individuals with a history of long-term sick leave, going in and out of work participation, could be supported with social support, good quality of leadership, and a sense of community at the workplace. The responsibility for the rehabilitation process can not be reduced to an individual problem, but ought to include all stakeholders involved in the process, such as managers, colleagues, health care services, and the social security agency.
|
|
| 2. |
- Rydén, Lisbeth, 1967-
(författare)
-
Diskursiv arbetsmiljö : Ett nytt perspektiv på organisatorisk arbetsmiljö
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens övergripande syfte är att bidra till kunskap om organisatorisk arbetsmiljö. Studiens specifika syfte är tudelat: dels att undersöka och utvärdera en diskursiv ansats för att bedöma och hantera organisatorisk arbetsmiljö, dels att undersöka och utveckla en modell för att bedöma och hantera organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats. Den diskursiva ansatsen arbetades fram genom att fokusera på de grundläggande ontologiska och epistemologiska frågorna och utgår från en socialkonstruktivistisk syn på såväl organisationers som människors existens.Den diskursiva ansatsen uppmärksammar framförallt två övergripande faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön. Den ena faktorn berör hur organiserandet påverkar såväl den individuella som den gemensamma förmågan att göra ett väl utfört arbete. Den andra faktorn berör de existentiella konsekvenserna som organiserandet, och det direkta tilltalet inom organisationen, kan medföra för de chefer och medarbetare som berörs.Modellen för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats består av tio steg – från att generera ett relevant empiriskt material till att intervenera i den organisatoriska (diskursiva) arbetsmiljön. I arbetet med att utveckla modellen uppstod ett behov av ett begrepp för den ”form” de organiserande diskurserna skapar för chefer och medarbetare. Formen definierar hur organisationens medlemmar förväntas vara för att passa in i organiserandet. Den form som de organiserande diskurserna skapar benämns i avhandlingen organisatorisk idealkaraktär och är en viktig del av den analys som ingår i modellen för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats.Modellen lyfter fram en problematisering, analys och bedömning baserad på de diskurser som styr organiserandet, det aktuella arbetets karaktär och den organisatoriska idealkaraktären. Är de tre aspekterna förenliga? Samverkar de så att de stärker förmågan att göra ett väl utfört arbete – på kort respektive lång sikt – eller försvagar de den?Diskursiv arbetsmiljö är ett samlingsbegrepp som betecknar den arbetsmiljö som skapas av de organiserande diskursernas samverkan och de risk- och friskfaktorer som kan uppmärksammas med en diskursiv ansats för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö.
|
|
| 3. |
- Tjulin, Åsa, 1976-, et al.
(författare)
-
Hållbar arbetsmiljö
- 2023
-
Ingår i: Rehabiliteringsvetenskap. Landstad, B. Vinberg, S (red). - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144157764 ; , s. 343-362
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Ljungblad, Cecilia, et al.
(författare)
-
Vad är arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete?
- 2020
-
Ingår i: Vad är arbetsvetenskap? En introduktion. G. Gillberg, E. Ljungar, A. Peixoto, J. Axelsson (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144122489 ; , s. 159-180
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Dellve, Lotta, 1965, et al.
(författare)
-
Del 2. Tystnad om problem på arbetsplatsen
- 2024
-
Ingår i: Tystnadskultur? Två studier av Göteborgs stads organisation. Rapport 167. ISSN 1401-7199. - Göteborg : Göteborgs universitet.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien visar att det inte finns ett slags tystnad, men att tystnad förekommer i olika grad och på olika sätt inom Göteborgs stads förvaltningar. Genom intervjuer med fokusgrupper och enskilda framträder brister vad gäller återkoppling och förändring av de problem som påpekas, vilket i sin tur tenderar leda till att medarbetare i lägre grad artikulerar och rapporterar problem, risker och missförhållanden. Ett annat problem som framkommer i intervjuerna är skönmåleri, det vill säga att ledningen bitvis söker förmedla en mer positiv och problemfri bild av verksamheten än vad medarbetare upplever är fallet. Lotta Dellve och Gustaf Kastberg Weichselberger (red.)
|
|
| 6. |
- Dellve, Lotta, 1965-, et al.
(författare)
-
Hur kan stödresurser understödja hållbart ledarskap bland chefer i vården?
- 2013
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - : Stiftelsen Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X .- 2000-4192. ; 90:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Chefer kan ha stor betydelse för anställdas hälsa, stress, engagemang i arbetet och prestation. Få tidigare studier har undersökt vilket stöd chefer behöver för ett hållbart och bra ledarskap. Artikeln presenterar resultat från en prospektiv studie om betydelsen av chefers stödresurser för hållbart ledarskap. I studien, som är en del av Chefios-projektet, ingår chefer i kommunal vård och omsorg (n=344). Data från enkätstudier med instrumentet ”Gothenburg Manager Stress Inventory” har analyserats. Resultatet visar att ett stödjande privatliv och en personlig inställning till chefsuppdrag har stor betydelse för chefers hållbarhet över tid. Chefens kontrollspann och erfarenhet som chef påverkade betydelsen av stödresurser. För chefer med kortare chefserfarenhet eller fler underställda (>30) har även stöd från ledning, chefskollegor och externt stöd betydelse.
|
|
| 7. |
- Dellve, Lotta, 1965, et al.
(författare)
-
Projekt som källa till både engagemang och stress
- 2008
-
Ingår i: Projektliv - Villkor för uthållig projektverksamhet. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144052243
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Dellve, Lotta, 1965, et al.
(författare)
-
Vad kan en arbetsvetenskaplig studie vara?
- 2020
-
Ingår i: Vad är arbetsvetenskap? En introduktion. G. Gillberg, E. Ljungar, A. Peixoto, J. Axelsson (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144122489 ; , s. 181-206
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Dellve, Lotta, 1965-, et al.
(författare)
-
Trender av få sjukfrånvarodagar: Betydelser av stödjande arbetsförhållanden, ledarstrategier och organisering av social och organisatorisk arbetsmiljö
- 2020
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X .- 2000-4192. ; 97:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Låg sjukfrånvaro mäts ofta på olika sätt och framförallt när nationell statistik eller statistik från arbetsgivarens personalregister används. Därmed har resultaten varierat och få sjukdagar kan indikera både goda arbetsförhållanden och krav på sjuknärvaro. Syftet var att undersöka utvecklingen av låg sjukfrånvaron bland sjuk- och undersköterskor och utforska om enhetsvis utveckling samvarierade med stödjande arbetsförhållanden, ledarstrategier och organisering av social och organisatorisk arbetsmiljö. Mått på få sjukfrånvarodagar undersöktes med data från arbetsgivarens personalregister. Förklaringar till trender undersöktes på enhetsnivå genom chefsenkät under de två första åren. Resultaten visade att majoriteten av anställda på enheter (93 %) inte hade en sjukdag under ett år och att 2 % var sjukskrivna 1-7 dagar. Samvariationerna var svaga men visade betydelser av stödjande ledning, strukturerande ledarstrategi och god samverkan mellan chef och medarbetare för mer balanserad närvaro. Stödjande ledning, närvarande ledarstrategi och stödjande organisatoriska strukturer visade samband med enhetsvis hög förekomst av ingen sjukdag alls.
|
|
| 10. |
- Seldén, Daniel, 1973, et al.
(författare)
-
ARBETE OCH PENSIONERING. Uppfattningar bland medarbetare i Göteborgs Stad
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrunden till den här undersökningen är att det idag finns utmaningar att behålla och rekrytera personal och att i framtiden förväntas dessa utmaningar öka. Därför är det värdefullt att öka den vetenskapliga kunskapen om pensionspreferenser och om hur hållbara arbetsförhållanden kan bidra till ett förlängt arbetsliv. Syftet med rapporten är att beskriva medarbetares uppfattningar om pension samt att undersöka vilka arbets- och verksamhetsrelaterade faktorer som samvarierar med medarbetares önskan om att pensionera sig tidigare, vid den normativa pensionsåldern 65 år, eller senare. Metod: Samtliga tillsvidare- och månadsanställda som är 55 år eller äldre inom Göteborgs Stad (n=10 485) inbjöds att delta i undersökningen via en webbenkät. Analysen är beskrivande och uppdelad per verksamhet och kön. Resultatet visade att pensionspreferensen skiljer sig relativt mycket åt mellan olika verksamheter. Följande faktorer samvarierar med önskemål om längre arbetsliv: - Kön: män vill oftare än kvinnor pensionera sig efter 65 års ålder; - Hög utbildningsnivå - God hälsa - Verksamhet Anställdas motiv till tidig pension angavs i följande ordning: (1) önskan om mer fritid; (2) att hälsan kräver det; (3) att arbetet har blivit för krävande (framförallt bland kvinnor). Motiv till att förlänga sitt arbetsliv var (1) att man vill höja sin pensionsinkomst; (2) att man tycker om sitt arbete och vill ägna sig åt det så länge man kan; (3) att den dagliga kontakten med arbetskamrater är viktig och att arbetet upplevs ge livet innehåll och mening. Anställda i Göteborgs Stad upplever generellt sett pension som någonting positivt och skillnaderna mellan sektorer är små i detta avseende. Majoriteten (>70 procent) inom samtliga sektorer och i liknande utsträckning för både män och kvinnor kan tänka sig att fortsätta att arbeta i någon form efter pensioneringen. Önskemål om hur pensionsprocessen ska gå till varierar något mellan olika verksamheter, men att trappa ner, antingen med eller utan pensionsuttag, är det mest vanligt förekommande önskemålet inom samtliga sektorer. Organisatoriskt sett verkar det finnas goda möjligheter till ett förlängt arbetsliv inom kommunens samtliga verksamheter. Många anställda (45-70 procent, något fler kvinnor) upplever att organisationen har en öppenhet för fortsatt anställning. Det finns relativt stora skillnader mellan kommunens verksamheter avseende betydelsen av hälsa och arbetsförmåga samt ekonomiska förutsättningar för att kunna gå i pension. De allra flesta (80 procent) upplever att de har den kompetens som behövs för att arbeta efter pensionen, oavsett kön. Det finns svaga tendenser till att de som deltagit i utvecklingsarbeten som handlade om ökad delaktighet i beslut rörande arbetet och/eller karriär och kompetensutveckling också var mer intresserade att arbeta längre. Få medarbetare har erhållit någon form av individuell överenskommelse om anpassning av sina arbetsförhållanden. Inom skola, förskola och funktionshinder anser dock män i högre grad än kvinnor att deras arbetsgivare är öppen för individuella lösningar. Möjligheterna till flexibilitet hade viss betydelse för senare pensionspreferens men flera medarbetare upplever att de hade relativt låg grad av flexibilitet i relation till utförandet av sina arbetsuppgifter. Att ha möjligheter att anpassa sitt arbete efter dagsform har betydelse för önskan att arbeta efter 65 års ålder. De fanns dock stora variationer mellan de olika verksamheterna avseende generella anpassningsmöjligheter.
|
|
