| 1. |
- Lindahl, Cecilia
(författare)
-
Arbetsmiljö och säkerhet vid arbete runt verkstolen
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klövverkning genomförs vanligtvis minst två gånger per år på mjölkgårdar. En korrekt utförd och regelbunden klövvård är av stor betydelse för besättningens klövhälsa och djurvälfärd. Klövverkningen utförs oftast av professionella klövvårdare som kommer till gården med verkstol och annan utrustning med sig. Utöver att ansvara för drivningen av djuren till verkstolen, är det vanligt att någon från gården är med och assisterar klövvårdaren i arbetet runt verkstolen.Syftet med projektet var att studera arbetsmiljö och säkerhet vid klövvård och utifrån resultatet presentera förslag på arbetsmiljöförbättringar och arbetsrutiner runt verkstolen som gagnar både lantbrukaren och klövvårdaren. Syftet var också att identifiera eventuella brister i verkstolens utformning och ge förslag på hur verkstolen kan förbättras ur arbetsmiljösynpunkt.Projektet inkluderade en kunskapssammanställning, en enkätundersökning och en fältstudie. Resultatet från enkätstudien visade att olycksfall i arbetet är relativt vanligt förekommande vid klövverkning. De vanligaste faktorerna till uppkommen skada hos klövvårdarna var korna (sparkad, klämd, översprungen) och klövfräsen (förlorad kontroll p.g.a. kast eller träffad av spark). För den som assisterar var det största riskmomentet, förutom att leda kor till verkstolen, att lägga benrepet runt kons bakben i verkstolen då det fanns stor risk att bli sparkad. Det var också relativt vanligt med besvär i muskler och leder hos klövvårdarna och analysen av fältstudien visade att flera arbetsställningar hade behov av att åtgärdas för att minska belastningen. För att klövvårdarna själva ska göras medvetna om hur de står när de verkar och förbättra sina arbetsställningar för att förebygga belastningsskador, krävs att de har nödvändiga kunskaper i belastningsergonomi.Det identifierades behov av utveckling både vad gäller verkstolen, klövfräsen och den personliga skyddsutrustningen. Att hitta lösningar som minskar stressen i arbetet som klövvårdare kan också vara en viktig åtgärd för att minska riskerna och skapa en bättre psykisk arbetsmiljö. Ett antal råd kring säkerhet och arbetsmiljö vid verkning riktade till både klövvårdare och den som assisterar från gården har sammanställts.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lindahl, Cecilia, et al.
(författare)
-
Drivning av köttdjur till klövverkning
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med denna studie var att bidra till en fördjupad kunskap och förståelse för de specifika risker och brister i hantering och hanteringssystem som är kopplat till drivning av köttdjur till klövverkning och andra moment som kräver fixering av djuren. Framkomna resultat kan användas för att, utifrån identifierade risker och brister, föreslå åtgärder för att förebygga olycksfall vid hantering av nötkreatur i köttproduktionen.Klövverkningen på åtta gårdar med dikor följdes under en dag och observationer gjordes av interaktioner mellan människa och djur genom beteendestudier. Detta för att identifiera hur mycket och vilken typ av interaktioner som användes för att driva djuren, djurens beteende, var eventuella stopp i djurflödet uppstod och vilka eventuella skaderisker som förelåg för djur och människa. Hanteringen vid drivningen till klövverkning observerades utifrån tre perspektiv; människan, djuren och miljön (hanteringssystemet). Hanteringssystemets utformning gicks igenom utifrån en checklista och risker i miljön bedömdes. Intervjuer gjordes med lantbrukarna och inkluderade frågor kring upplevda risker vid drivning av djuren till klövverkning, vad som påverkar säkerheten, hur hanteringssystemet de använde vid klövverkning vid besöket fungerar och vad som skulle kunna förbättras.Gårdarna hade liknande hanteringssystem vid klövverkning, med verkstolen placerad i en fodergång i lösdriften och en samlingsfålla och drivgång uppbyggd av lösa grindar. Inget system var optimalt utformat utifrån djurens grundläggande beteenden, som att nötkreatur vill vara med och följa sin flock, att de vill gå tillbaka den väg de kom ifrån och att de vill kunna se personen som driver dem. Brister i hanteringssystemens miljö, som noterades på flera gårdar, var att drivgångar och grindar inte var ordentligt förankrade, olämplig bredd på drivgångar och att drivgångarnas bredd inte var fixerad så att de efter ett tag blev för breda, samt avsaknad av bra lösningar för att hindra djur från att backa ut ur drivgången (t.ex. för klena eller korta trästolpar). Det var också vanligt att djur halkade under drivningen.Resultaten visar att drivningen av köttdjur till klövverkning kan innebära betydande risker att bli påsprungen, klämd eller sparkad. Hur stora olycksrisker hanteringen är förenad med beror på människans och djurens beteende samt hanteringssystemets utformning. En lugn hantering där man undviker att stressa upp djuren är fundamental. Genom att utforma hanteringssystemet utifrån djurens beteende minskar risken att det blir stopp i djurflödet och det gör att hanteringen blir enklare och mindre riskfylld. Flera av de risker som noterades på gårdarna är möjliga att förebygga med mindre insatser, exempelvis genom att förankra grindar och drivgång ordentligt och minska halkrisken genom att ströa golvytan och hålla rent från gödsel. Många farliga situationer uppstod när djuren skulle motas från samlingsfållan till drivgången, och här behövs lösningar för att förbättra säkerheten. Kunskapen om hur man kan skapa en säker drivning vid klövverkning eller liknande situationer behöver ökas hos lantbrukarna.
|
|
| 4. |
- Lindahl, Cecilia, et al.
(författare)
-
Tjurar – en olycksfallsrisk i lösdriften
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det förmodas finnas en ökande trend bland mjölkproducenter att ha tjur i besättningen för att underlätta brunstpassningen. Tjuren innebär dock en ökad olycksfallsrisk för lantbrukaren och de anställda, särskilt när tjuren går fritt med mjölkkorna i lösdriften. Av de dödsolyckor i lantbruket där nötkreatur varit inblandade, har attack från en tjur av mjölkras varit en av de vanligaste händelsebeskrivningarna.Målet med projektet var att undersöka hur tjurar hanteras och hålls hos mjölkproducenter samt att få en uppfattning om hur många och vilken typ av olyckor och tillbud som sker. Målet var också att undersöka motiven till att lantbrukare väljer att ha tjur och vad som skulle behövas för att behovet av att använda tjur ska minska.Resultaten visade att lantbrukarna hade starka argument, både ekonomiska och arbetsbesparande, till varför de valt att ha tjur i besättningen. Många använde tjur enbart till kvigorna, men det var också vanligt att man hade tjuren för att betäcka kor som inte blivit dräktiga vid seminering. Tjuren sågs som en möjlighet att spara in på seminkostnader. Hos de lantbrukare i studien som valt att inte ha tjur var just olycksrisken en huvudsaklig orsak.Lantbrukarna ansåg att de främsta orsakerna till olycksrisker med tjurar var okunskap och stressade situationer. Andra faktorer som ansågs betydande var brister i hanteringssystem och rutiner samt att tjurar helt enkelt är farliga. Det var 29 % av lantbrukarna som hade tjur i besättningen som angav att det hade inträffat en arbetsolycka med tjur på gården. En majoritet av lantbrukarna bedömde ändå olycksrisken med tjur som låg.Resultaten pekar på att det fanns brister i rutinerna för brunstpassning på många av gårdarna. På de gårdar som hade tjuren i lösdriften med mjölkkorna saknade majoriteten också hjälpmedel och skriftliga rutiner för brunstkontroll. Det finns därför många alternativa lösningar till tjur, som skulle kunna vara effektiva för att förbättra fertiliteten och ändå hålla nere kostnaderna för semin. Att implementera rutiner för systematisk brunstkontroll, att investera i hjälpmedel för brunstpassning (t.ex. aktivitetsmätare), att utbilda personal i seminering och att se över stallmiljö, foder m.m. för att försäkra sig om att dessa faktorer inte hindrar korna från att visa brunst är några möjliga alternativ. Det skulle vara intressant att utvärdera dessa olika åtgärdsalternativ ekonomiskt, för att se vilka åtgärder som i slutändan är mest kostnadseffektiva.Om man som lantbrukare väljer att ha tjur i besättningen, är det viktigt att inredning och hanteringssystem är anpassade för att hålla tjur och att så mycket som möjligt av arbetet kan utföras utan att behöva vara inne hos tjuren. Det är också viktigt att det finns tydliga och genomtänkta rutiner för hur hanteringen av tjuren ska ske vid olika arbetsmoment. Resultaten från enkäten visar att majoriteten av lantbrukarna hade uttalade rutiner för tjurhanteringen även om få hade skriftliga rutiner. Däremot tyder resultatet från intervjuerna på att rutinerna var bristfälliga. De hölls väldigt generella och främst nämndes rutiner som att man alltid skulle vara två vid hantering av tjuren och att man ska ha en reträttväg. Väl utformade arbetsrutiner behöver vara lite mer specifika och gärna beskriva i punktform hur vissa arbetsmoment ska genomföras. På så vis kan man säkerställa att alla anställda följer samma arbetsordning och att tjuren kan vänja sig vid rutinerna. En hel del råd kring tjurhållning och -hantering, som framkommit under studien finns sammanställda i resultatdelen och kan fungera som inspiration till utformning av rutiner.Projektet finansierades av Stiftelsen Svenska Lantbrukarnes Olycksfallsförsäkringsfond (SLO-fonden).
|
|
| 5. |
- Hagberg, Cecilia, et al.
(författare)
-
Lättviktsgrindar av höghållfast stål för säkrare djurhantering och arbetsmiljö
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lightweight gates of high-strength steel for improved worker safety and cattle handling This report presents the work with developing a lightweight gate of high-strength steel for the handling of cattle. The project was conducted as a European Innovation Partnership (EIP) project. The project group consisted of co-workers from the unit of Agriculture and Horticulture and the unit of Process and Environmental Engineering at Research Institutes of Sweden (RISE Jordbruk och trädgård och RISE Kretsloppsteknik), Parsteel AB (former Nilssons Plåtindustri AB), SSAB EMEA AB, Sophie Atkinson at Smart Animal Handling, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) in Skara and the cattle farmer Lars Olsson. The main objectives of the project were to develop a lightweight gate weighing at least 50% less and being three times as strong as a traditional gate for cattle handling. The main motive was to improve the ergonomic conditions and working environment for the animal handlers. Additionally, for the safety of both animals and handlers, the gate must withstand the loads from cattle. Other objectives were to design and construct a gate that does not exceed the price of a high-quality gate and not contribute to increased negative environmental impact. A lightweight gate can be made of various materials such as plastic, fiberglass or steel. Regarding the project group's participants and their competencies, in addition to the numerous requirements placed on a lightweight gate, the choice fell on high-strength steel. High-strength steel is characterized by having high yield strengths, up to 1300 MPa, in comparison with traditional construction steel with yield strength of 355 MPa. For the specific lightweight gate, steel pipes with a yield strength of approximately 750 MPa were chosen. These pipes are mainly used in the automotive and engine industry, where high demands are placed on strength while at the same time a light construction is desired. The gate itself was designed during the project and several details were examined and developed in regard to functionality and safety for both cattle and handlers. The work environment legislation states that gates must be dimensioned and anchored so that the animals cannot break out (AFS 2008:17). The gates must also not pose a risk of injury to the cattle. In order to work safely with cattle, knowledge of cattle behavior is essential and consequently the report contains a chapter describing cattle senses and behavior. Both the lightweight gates and the handling system, built up by the gates, must be adapted to the cattle. In the project, the bud box handling system was tested. The handling system was originally developed to make use of the behavioral characteristics of cattle to encourage forward movement in the desired direction. In the project the handling system's functionality and safety, by using lightweight gates and additional equipment and components, were further designed. The handling system was tested in two groups of heifers at the SLU Götala Beef and Lamb Research Centre. The lightweight gates were also tested in a dairy herd and a beef herd, while hoof trimming, and at a small-scale abattoir. Generally, the light weight of the gates was considered an advantage as the handling of the gates is simplified also resulting in more frequent use of the gates, increasing safety for both animals and humans. During the project, several strength tests were performed by building unique test rigs. In one test rig, the weld of the pipes of the lightweight gate was tested. In another test rig, the strength of lightweight gates, compared with traditional gates on the market, were tested. The outcome of the tests confirmed the original aim of the project, a lightweight gate made of high-strength steel, about 50% lighter and at least three times as strong as traditional gates, had been developed and designed during the project period.
|
|
| 6. |
- Bergman Bruhn, Åsa, et al.
(författare)
-
Med stallet som arbetsplats: om attraktivt arbete i hästnäringe
- 2020
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 26:1, s. 53-69
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tidigare studier har visat att det finns både utmaningar och brister gällande arbetsmiljö och arbetsförhållanden inom hästnäringen. Syftet med den här artikeln är att identifiera hur anställda i hästnäringen upplever sitt nuvarande arbete och vilka faktorer de anser vara viktiga för att ett arbete ska upplevas som attraktivt, samt att undersöka skillnader mellan det nuvarande arbetet och anställdas idealbild av ett attraktivt arbete. Studien baseras på en enkätundersökning med sammantaget 150 svar från anställda i travstall och ridskolor. I artikeln diskuteras utmaningar och möjligheter för att skapa attraktiva arbeten i hästnäringen.
|
|
| 7. |
- Lind, Ann-Kristina, et al.
(författare)
-
Moocall – en sensor med koll på kalvningar
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- It may be a challenge for beef and dairy farmers to predict when a cow is close to calving, to move her to a calving pen in time and to properly monitor and assist the calving. The objective was to evaluate how a calving alert system, attached to the tail, affects the cow. The system monitors the tail’s movements, and the farmer is notified via a text message approximately one hour before calving. A case-control and an interview study with farmers were carried out. In the case-control study, cow behaviour was observed during and after the procedure attaching the calving alert system on the tail. Controls were equally prepared, but the sensor was first attached and immediately removed again. The ethogram protocol contained for example back arching, tail lifting, fidgeting and kicking. The case-control study had to be discontinued due to sensors causing damage on the tail. Results from the interview study shows that 80% of the interviewed farmers stated that the cows behaviour reaction was negative when the sensor was attached to the tail and that it lasted up to one hour. Almost all farmers had observed damages on the tails after using the sensor and 20% had observed such severe damage that amputation was necessary. The studied sensor functioned well technically according to the interviews, but the observed tail damage indicates that the cows experienced discomfort by the sensor and that using the sensor is associated with welfare problems for the cows.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bark, Linnea, et al.
(författare)
-
Stress kopplat till larm och statistik från automatiska mjölkningssystem (AMS)
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Automatic milking systems (AMS), also called milking robots, have become more common and in 2018 one third of all dairy cows in Sweden was milked in AMS. Advantages with AMS is that it improves the physical working environment, it allows for more flexible working hours and it collects individual data of milk production, milk quality and animal health. The milking robot works day and night, and it is common with one robot serving the total herd. Since downtime in the robot can result in reduced production and animal welfare, the system is more vulnerable compared to a manual milking system. Therefore, there is an alarm system connected to the milking robot that informs the farmer whenever there is a stoppage in the robot. Previous studies on work environment in AMS have shown that the farmers experienced that psychological work environment had deteriorated due to the need for constant readiness to solve any stoppage. Furthermore, they also experienced an overflow of information from the robot that made it hard to overview. The aim of this study was to investigate how Swedish farmers and service technicians experience stress related to alarms and data from the milking robot and how the stress is prevented. In this study, interviews were performed with farmers that had AMS (n=6), farmers that have had AMS but changed over to manual milking (n=3) and service technicians. Beside the interviews the farmers also filled a questionnaire where they graded the experience of stress. The results show that the farmers that had AMS experienced little stress related to alarm and data, while farmers that had given up AMS experienced more stress. The farmers experienced that stress related to alarms could partly be prevented by having a lower number of cows per AMS and by having access to more than one milking unit. Stress related to being on call could be prevented by having access to a network of persons that could relief the farmer from the alarm, especially if the farmer easily gets stressed, experience a high alarm frequency, or have great need of time off work in periods. Farmers that have had AMS experienced more stress related to data compared to farmers that had AMS. However, the interviews did not result in concrete solution in how to prevent stress. The service technicians were in general content with their work, but the on-call service was a negative part of the work. It takes long time to get into the job and it is therefore necessary to have a functioning system where more experienced colleagues can support the less experienced.
|
|
