| 1. |
|
|
| 2. |
- Svensson, Måns, et al.
(författare)
-
Migrantarbetare inom jordbruket – arbetsmiljö och arbetsvillkor
- 2015
-
Bok (refereegranskat)abstract
- I såväl media som inom myndigheter och organisationer har det under de senaste åren i allt högre grad uppmärksammats att migrerande arbetskraft inom jordbruket/den gröna näringen eventuellt används på ett sätt som kan strida mot arbetsrättsliga och sociala regleringar.Avsikten med föreliggande studie är framförallt att sammanställa den forskning som finns avseende olika arbetslivs- och arbetsmiljöaspekter på migrantarbete inom den gröna näringen med fokus på säsongsarbete. Relevant forskning på området har sökts i olika databaser; och av en uppföljning av referenslistor i artiklar och böcker. På grund av den flerdimensionella problematiken kring migrantarbetet inom den gröna sektorn har en mångdisciplinär forskargrupp satts samman för studien. Redan på ett tidigt stadium stod det emellertid klart att det inte existerar någon mer omfattande svensk forskning på området vilket innebär att mycket av de resonemang som förs i den här skriften vilar på internationella erfarenheter.Det finns god grund i den internationella forskningen och genom intervjuer med representanter för svenska organisationer och myndigheter att anta att många migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar under oacceptabla förhållanden - bortom rättslig kontroll och insyn. Det handlar bland annat om undermåliga bostäder och bristande hygien, ökad olycksrisk, exponering för hälsovådliga kemikalier, ergonomiska problem, risk för hot och våld, diskriminering, trakasserier, brist på stöd från samhället såsom sjukvård och rättshjälp, långa arbetstider och låg lön.Det faktum att problematiken potentiellt är svårartad gör att kunskapsbristen i Sverige blir särskilt allvarlig – ny och fördjupad forskning behövs. Dessutom torde behovet av insatser från myndigheter och organisationer vara stort.
|
|
| 3. |
- Lundqvist, Peter, et al.
(författare)
-
Lantbrukares psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna kunskapssammanställning syftar till att ge en översikt över forskning av relevans för lantbrukares psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa. Den innehåller kunskaper om lantbrukarens utmaningar och deras konsekvenser i form av stress och risk för psykisk ohälsa, samt möjligheterna att hantera dessa utmaningar själv eller genom olika former av stöd. Viktiga aspekter inkluderar även yrkets friskfaktorer och möjligheterna att utveckla dessa som bidrag till en god arbetsmiljö.En systematisk internationell litteratursökning genomfördes med fokus på studier om lantbrukare, vilket innebar att anställda och företagare som hade fokus på skogsbruk uteslöts. Vidare avgränsades sökningen till perioden 2005–2021 och till länder som har likartade produktionsformer och produktionsvillkor som Sverige, främst Europa, Nordamerika och Australien/Nya Zeeland. Litteratursökningen resulterade i 108 vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativa och kvantitativa studier, där endast ett fåtal kom från Sverige.Att vara lantbrukare är snarare en livsstil än ett yrke. Den frihet detta innebär är för många lantbrukare viktigare än en hög inkomst. Lantbrukare har även en stark relation till platsen där de bor och arbetar, vilken är viktig för dem och en central del av deras identitet. Gården symboliserar deras värderingar och personlighet då de oftast byggt upp allt själva. Den absoluta merparten av lantbruken är familjelantbruk, där man bor och arbetar tillsammans med sin partner och sina barn, ibland med föräldrar eller svärföräldrar. Många gårdar har varit i släktens ägo i flera generationer och lantbrukaren lever med årstidernas växlingar nära djur och natur mer än vad som är vanligt inom andra yrken och företagsformer.Resultaten visade att de arbetsmiljörisker som identifierats i lantbrukares psykosociala arbetsmiljö är arbetsbelastning, ekonomi, klimatförändringar och väderförhållanden, kriminalitet, globalisering, lagar och regler, maskulina normer, samt ensamhet, isolering och brist på stöd.Den psykiska ohälsan är generellt högre bland lantbrukare, framförallt bland äldre lantbrukare, än i andra yrkesgrupper. Depression och självmordsförsök förekommer oftare bland lantbrukare än inom andra yrkesgrupper och lantbrukares psykiska ohälsa har ökat under senare år.Friskfaktorer i lantbrukares psykosociala arbetsmiljö är inte lika väl studerade som riskfaktorer. De friskfaktorer som identifierats är länken mellan lantbrukaren och den brukade jorden, miljömässigt och socialt ansvar, förmågan att utföra arbetet, att vara ute, arbeta fysiskt, äta bra, bra arbets- och boendemiljö, att arbeta med djur, rimlig arbetsbelastning, egen motivation, socialt stöd och känsla av tillhörighet, en inkomst som inte kommer från arbetet på gården, samt förmågan att arbeta efter pensionsåldern.Lantbrukarnas förmåga att själva stå emot och återhämta sig från den stress de möter i sin yrkesroll (resiliens) varierade mellan individer. Stöd av familjen, naturen och djuren och att sätta gränser för sitt arbetsengagemang, att koppla av eller göra annat bidrog också till att stärka deras resiliens. Resiliens är något som man kan lära sig, vilket kan vara till hjälp för lantbrukare. Lantbrukare använder olika personliga strategier för att hantera den stress de utsätts för (coping), och olika copingstrategier kan också bidra till att bygga upp lantbrukares resiliens. Det kan vara planering, positiv omvärdering (förändring av attityd till stressande händelser, humor och fritid) samt att få hjälp och stöd från andra. Vidare kan acceptans användas som copingstrategi. Mer negativa strategier kan vara sådant som undvikande, samt att skylla på sig själv eller andra. Det kan också handla om att undertrycka känslor, undvika problem eller konsumera alkohol.Att lantbrukare tycks vara mindre benägna att söka och använda resurser och tjänster för psykisk ohälsa verkade enligt flera studier bero på att det saknas regionala resurser och yrkesspecifika kunskaper om målgruppen. Lantbrukare hade störst förtroende för läkare och var därmed mest mottagliga för information om psykisk hälsa från dem, men också från sina makar/familjemedlemmar och vänner. Lantbruksrörelsen kan bidra med socialt stöd, utbildning och mentorskapsprogram för lantbrukare med stress och depressionssymtom. Framtida självmordsförebyggande insatser för lantbrukare kan även ges i form av utbildning, träningsprogram och nationella kampanjer.I genomgången av litteraturen har det även konstaterats att det föreligger behov av mer kunskaper gällande kvinnliga lantbrukares arbetsvillkor och psykiska hälsa, samt konsekvenserna av förändringar på landsbygden genom försämrad samhällsservice och ökad kriminalitet. Studier och utvärderingar av olika former av stöd och interventioner för att stötta lantbrukares psykiska hälsa behövs i större omfattning. En EU-rapport om framtidens arbetsmiljö inom lantbruket pekar också på vikten av ökade kunskaper om de stressfaktorer som förväntas vara kopplade till klimatförändringar, ekonomisk och finansiell stress, ökade krav från myndigheter och konsumenter, negativ kritik mot lantbruket inklusive från militanta aktivister. Ur svenskt perspektiv föreligger ett stort behov av fördjupade kunskaper om hur den kunskap om den psykosociala arbetsmiljön och den psykiska hälsan som berörts i denna sammanställning gäller för svenska lantbrukare under 2020-talet, även om de internationella resultaten bidrar till en ökad kunskap som till stor del är överförbar till svenska förhållanden.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Elias, et al.
(författare)
-
Lantbrukets arbetsmiljö ur ett genusperspektiv
- 2013
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Till följd av den ökad kommersialisering och ändrade styrningsmekanismer så har jordbrukssektorn, i olika delar av västvärlden, genomgått en omfattande omstrukturering under de senaste decennierna. Industrialiseringen av jordbruket har medfört en ökad mekanisering av produktionen, något som har förändrat arbetets fysiska, psykiska och sociala förutsättningarna och gett upphov till nya risker och hälsofaror. På många håll i världen har produktionsenheterna växt i kölvattnet av den ökade globaliseringen och konkurrensen över nationsgränserna. Dessa förändrade omständigheter har i många fall genererat en ökad ekonomisk stress på lantbrukarna och deras familjer.
|
|
| 6. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Lantbrukets och landsbygdens psykosociala puls : screening av psykosociala arbetsförhållanden, psykisk hälsa och sociala nätverk bland lantbrukare och landsbygdsföretagare
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenskt lantbruk har under de senaste decennierna genomgått omfattande strukturomvandlingar. Företagen har blivit färre, men större i omfattning. Expansionen från mindre familjeföretag till större lantbruksföretag innebär ofta ett stort ekonomisk ansvar och risktagande, ett personal- och arbetsgivaransvar samt många arbetstimmar – en förändring och förvandling från bonde till företagare. Lantbruket representerar ett yrke som är mycket beroende av externa villkor, som man som individ inte kan påverka såsom väder, lagstiftning, sjukdomsangrepp, miljöavgifter och negativa samhällsattityder. Lantbrukare och företagare i allmänhet kan uppleva att det ställs höga krav på dem med hänsyn till bra produktionsresultat, stabil ekonomi samt ett medvetet samhälls- och miljöansvar. Höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd kan förorsaka dålig psykosocial arbetsmiljö med stress, utbrändhet och allmän psykisk ohälsa till följd. Syftet med undersökningen var att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön och hälsan bland lantbrukare och landsbygdsföretagare (icke-lantbrukare) samt att skapa ett underlag för ett åtgärdsprogram för hur psykosociala arbetsförhållanden, psykisk hälsa samt sociala nätverk på landsbygden kan förbättras. Undersökningen, Lantbrukets Psykosociala Puls, genomfördes under 2010-2011 bland 470 lantbrukare och 166 yrkesverksamma landsbygdsföretagare. Bland de 470 lantbrukarna fanns 177 växtodlingsproducenter, 139 mjölk- och nötköttsproducenter och 154 smågris- och slaktsvinsproducenter. Gruppen landsbygdsföretagare var jämförbar med undersökningsgruppen i relation till ålder, kön och geografisk hemvist. I undersökningen användes ett validerat frågeformulär, General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPSNordic), för att spegla deltagarnas subjektiva uppfattning av sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Generellt värderade de två undersökta grupperna att deras psykosociala arbetsmiljö och hälsa var bra, dock hade företagarna lite bättre psykosocial arbetsmiljö och även psykisk hälsa jämfört med lantbrukarna. Både grupperna hade ganska höga arbetskrav, men även en hög grad av kontroll i arbetet och socialt stöd från omgivningen, vilket innebär att risken för psykisk ohälsa borde vara liten. De både grupperna karakteriserades dessutom av att vara ganska nöjda med sitt nuvarande liv och arbete, var mycket engagerade i arbetet, och upplevde ändå en bra balans mellan arbete och privatliv. De präglades av en positiv inställning till livet och upplevde sig inte stressade och utmattade. Det fanns mindre skillnader mellan de två grupperna och det var främst med hänsyn till skicklighet i arbetet, social interaktion, hur nöjda deltagarna var med livet och arbetet, arbetsförmåga, allmän hälsa nu jämfört med för ett år sedan, inställning till livet i allmänhet, allmänna välbefinnande och externa stressfaktorer. Inom lantbrukargruppen fanns mindre skillnader och det var främst mjölk- och nötköttsproducenterna som värderade sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa lite sämre. Detta karakteriserades av högre arbetskrav, mera negativ påverkan mellan arbete och privatliv, mindre tillfreds med hur de klarade de fysiska och psykiska kraven i arbetet, sämre hälsa samt mera utmattade efter en arbetsdag jämfört med växtodlings- och grisproducenterna. Detta kan möjligen relateras till långa arbetsdagar, ett fysiskt påfrestande arbete och en bundenhet i arbetet med mjölkkor. Det framgick dock tydligt av resultaten att grisproducenterna var mindre nöjda med livet och arbete i allmänhet och var mer stressade speciellt av externa faktorer som de inte själva kunde råda över. Deltagarna blev tillfrågade om i vilken omfattning de kände sig stressade av olika externa faktorer. De externa faktorer som speciellt växtodlingsproducenterna samt mjölk- och nötköttsproducenterna upplevde som mest stressande var EU lagstiftningens omfattande bidragsregler, kontroller och utbetalningar samt svenska myndigheters agerande och bemötande. Bland grisproducenterna var myndigheternas agerande den vanligast förekommande stressfaktorn. Ökade krav gällande miljöfrågor och andra faktorer från samhälle och konsumenter, väderförhållanden, djurskyddslagstiftning, varierande marknadspriser, ökad brottslighet, agroterrorism, sjukdomsutbrott bland växter och djur samt oro för företagets framtid var andra externa faktorer som var stressande för lantbrukarna. Bland landsbygdsföretagarna var det andra stressfaktorer som upplevdes mer stressande förutom myndigheternas agerande. Det fanns en klar skillnad mellan lantbrukarna och landsbygdsföretagarna i relation till upplevda symptom och besvär. Generellt indikerade resultaten att lantbrukarna hade färre symptom och besvär än landsbygdsföretagarna dvs. lantbrukarna var mer symptom- och besvärsfria än landsbygdsföretagarna. Bland lantbrukarna dominerade symptom och besvär i olika kroppsdelar inklusive huvudvärk. Från tidigare studier är det välkänt att lantbrukare ofta har muskuloskeletala besvär i olika kroppsdelar. Landsbygdsföretagarna hade jämförbar förekomst av besvär, men hade även andra problem i form av humörsvängningar, försämrad koncentration och minne, ängslighet och oro, varaktig utmattning samt ineffektivitet i arbetet, något som lantbrukarna inte upplevde i samma omfattning.
|
|
| 7. |
- Göransson, Eva, et al.
(författare)
-
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svensk grisproduktion har genomgått stora förändringar och omstruktureringar under de senaste decennierna, vilket resulterat i allt färre företag. I dagsläget finns det drygt 1100 aktiva grisföretagare, spridda över landet. Trots strukturomvandlingen med allt fler stora specialiserade grisföretag finns det även en hel del företag med ett mindre antal djur. Föreliggande rapport med fokus på erfarenheter gällande arbetsförhållanden inom grisproduktionen baseras på svar från 288 företagare av totalt 814 (35%) möjliga och relevanta med angiven epostadress i SCB.s lantbruksregister. Av dessa var närmare 25% kvinnor och hälften av grisföretagarna hade varit verksamma mer än 20 år. Smågrisproduktion bedrevs av 20%, slaktsvinsproduktion 40% och integrerad produktion stod för 40% av svaren. Ca 90% av företagen bedrevs konventionellt, medan drygt 10% hade någon form av ekologisk produktion. Vidare framkom att mer än hälften av företagen hade anställd personal. En stor del av frågeställningarna i studien var inriktade på skador och hälsobesvär, goda exempel, problem samt lösningar och åtgärder vid olika arbetsmoment. Vad gäller utfodringsarbetet var det inte så vanligt med skador och hälsobesvär, men incidenter med galtar och sinsuggor, andningsbesvär och besvär i rörelseorganen rapporterades. Fördelar med automatisk utfodring och blötutfodring framhölls i en hel del svar. Problem vid utfodring gällde t ex: larm under nattetid, ständig jour och ensamarbete. Manuell utfodring där man bar spannar och utfodrade smågrisar framhölls som fysiskt påfrestande. De som hade utegrisar berättade att dåligt väder under höst och vinter kunde göra utfodringsarbetet tungt och besvärligt. Andra risker gällde bl.a. dammig miljö samt stress och skaderisker vid krånglande utfodringssystem. Vad gäller behov av åtgärder var det främst tekniska lösningar som önskades för att förbättra arbetsmiljön vid utfodringsarbetet. Vid utgödsling, rengöring/tvätt samt halmhantering framkom främst besvär gällande luftmiljöns påverkan på andningsorganen, oron för gödselgaser samt det påfrestande arbetet med maunell högtrycksrengöring. Vad gäller goda exempel framhöll man främst tvättroboten som ett hjälpmedel som verkligen förbättrade arbetsmiljön. Ett annat exempel var automatisk halmspridning och transport av halm på räls. Problem och förbättringsförslag gällde främst manuell högtrycksvätt och svårigheter med användning av andningsskydd vid detta arbete. Andra förbättringsbehov framkom gällande krånglande utgödslingsanläggningar och den slitsamma manuella skrapningen av boxar. Rapporter gällande skador och hälsobesvär vid skötsel av djur gällde bl.a. aggressiva suggor och incidenter vid vaccinationer. Kläm- och trampskador och handledsproblem vid arbete med smågrisar var också vanligt förekommande. Lugna djur och lugna djurskötare togs upp som goda exempel tillsammans med slopande av konventionell grisvägning. Problem som upplevdes var främst stora, tunga och ibland aggressiva djur, seminering och vaccinationer samt stämpling av djur och vägning. Behov av tekniska lösningar, t.ex. gällande vägning samt bättre avelsarbete framfördes. Andra arbetsuppgifter gällde djurhantering och djurförflyttning, där det främst rapporterades kläm-, halk- och bitskador. Kadavervagn, stora utlastningsrum och drivgångar var bland de goda exempel som framkom. Rapporter gällande problem handlade om avlivning av stora suggor och svårigheten att flytta stora tunga kroppar som låg illa till. Andra problem som förekom var flyttning av grisar vid dåligt väder och med okunnig personal samt urskiljning av slaktfärdiga grisar i boxarna. Tekniklösningar var det man främst tänkte sig för att förbättra arbetsmiljön, men mer personal underlättade också arbetet. Användning av personlig skyddsutrustning var ganska vanligt förekommande vid stallarbetet, främst stålhätta/skyddsskor, hörselskydd och andningsskydd, ca 60-80% använde detta, beroende på arbetsuppgift. Gaslarm användes på tre av de 34 arbetsplatser med vaccumutgödslingssystem, men flera skrev att de borde skaffa gaslarm. Andra viktiga faktorer i grisföretagarnas arbetsmiljö gällde personal och psykosociala aspekter. Svårigheter att hitta personal med lämplig kompetens var problematiskt, där man påpekade att språk och kommunikation var viktigt. När det gällde orosfaktorer var det främst ekonomin, djurrättsaktivister samt administrativa krav som upplevdes som påfrestande. Bland de faktorer som skapar arbetsglädje var välmående djur, välfungerande personal och goda produktionsresultat det som flest uppskattade. Studiens resultat har visat att det fortfarande finns arbetsmiljöproblem inom svensk grisproduktion, men att det i många fall även finns goda exempel på tekniska och organisatoriska lösningar. Ett bra exempel är arbetet med tvätt av stallar som upplevs som väldigt påfrestande vid manuell högtryckstvätt, medan tvättrobotar upplevs som en stor förbättring. Andra tekniska lösningar med stor potential att förbättra arbetsmiljön är automatiska halmfördelningssystem , automatiserad vägning och kvalitetsförbättrade utgödslingssystem. Även bättre design och ergonomi för handhållna hjälpmedel för vaccinationer, tandslipning och märkning hade varit till stor nytta. Luftmiljön i grisstall behöver fortsatt utveckling och förbättring och så länge det inte finns optimala lösningar är det viktigt med bra andningsskydd som är enkla och bekväma att använda. Användningen av tillförlitliga gaslarm i alla stallar med vaccumutgödsling borde vara självklart och obligatoriskt. Det är viktigt att inte glömma vikten av att grisnäringen har tillgång till kompetent och motiverad stallpersonal, vilket kan vara ett problem för en del av de medverkande företagarna. Att ha goda ekonomiska förutsättningar, uppleva trygghet mot att drabbas av aktivism, friska djur och en minskad byråkrati hade gjort livet ännu bättre för Sveriges grisproducenter!
|
|
| 8. |
- Alwall Svennefelt, Catharina, et al.
(författare)
-
Evaluating The Swedish Approach to Motivating Improved Work Safety Conditions on Farms: Insights from Fear Appeals and the Extended Parallel Processing Model
- 2018
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 23, s. 355-373
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Farm work safety intervention programs based on educating and informing have been criticized for not demonstrably improving work safety. We argue that these criticisms are misplaced and that the problem with educating and informing lies not necessarily in the tool, but rather in its implementation. We arrive at this conclusion by systematically investigating eight of the largest farm work safety interventions in Sweden. In particular, we describe how they use fear and other emotional appeals in their communications in an attempt to motivate improved work safety. We then analyze their implementation using the extended parallel processing model (EPPM). We show that, although threat of injury and death is used in the majority of these interventions to motivate individuals, the threat is inconsistent with the behaviors targeted. Other shortcomings and implications for implementing wide-scale farm work safety interventions are discussed.
|
|
| 9. |
- Alwall Svennefelt, Catharina, et al.
(författare)
-
Safe Farmer Common Sense'-A National Five-Year Education-Based Program for Prevention of Occupational Injuries in Swedish Agriculture-Background, Process, and Evaluation
- 2020
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 25, s. 221-230
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: This paper provides background and a process description for a national initiative ('Safe Farmer Common Sense') on prevention of occupational injuries in Swedish agriculture. Methods: This initiative, which received investment funding of 65 million SEK (6.5 million USD) from the European Union (EU) over the 5-year period 2009-2013, was jointly developed by researchers, agricultural organizations, authorities, and politicians. The program had a farmer-centered perspective and included short courses, on-farm visits by supervisors, and a number of education events and awareness-promoting activities. Results: Our analysis showed that the concept was successful, since it involved farmers to a greater extent and prompted a high proportion of these to introduce injury prevention measures on their farms compared with a control group. The analysis also confirmed that these activities continued two-three years after participation in the program. Conclusion: The program was not found to have any major effect on the number of occupational injuries, although the level of occupational fatalities was lower during the intervention period. Thus the investment can be questioned as regards the limited impact on the number of work-related injuries in Swedish agriculture and may have been too short to have a lasting effect.
|
|
| 10. |
- Andersson, Elias, et al.
(författare)
-
Gendered Agricultural Space and Safety: Towards Embodied, Situated Knowledge
- 2014
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 19, s. 303-315
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The changing conditions, technologies, and labor markets have shifted the gender division of labor on the farm. Women have taken on off-farm labor, but also increased their involvement in agriculture. The work and occupational risks of women have received less attention and are to great extent invisible. The spatial division between on-farm, off-farm, and domestic work is one contributing factor to the situation. The different situations and contexts of agriculture increase the need for knowledge regarding the processes and positions of farming. Through analyzing the literature on the topic, this study examined the gendered understanding of occupational health and safety in Western agriculture and how the embodied positions on the farm can affect women's exposure to risks and their knowledge about injury prevention. The findings are being discussed and framed in a dialogue with a gender theoretical framework, with the aim to produce a more comprehensive understanding of health and safety in agriculture through improving and refining methods. The review stresses the need of further gender research and the incorporation of qualitative methods, to increase the knowledge and understanding of the gendered relations, bodies, and situated knowledge of agricultural spaces.
|
|
