| 1. |
- Nilsson, Kerstin
(författare)
-
Äldre medarbetares attityder till ett långt arbetsliv. : Skillnader mellan olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the health and medicine care service there are employees from different kind of occupations who can and want to work until they are 65 years or older. There are also employees from different occupations who can not or do not want to work until they are 65 years old. This study includes answers from 1,949 employees in nine different occupations in health and medical care service. The aim of the study is to investigate if there are any distinctions between the employees in the different occupations in relation to work until 65 years of age. To sum up the result, there are differences between the occupations. These differences seem to depend on where the employed and the professions are placed in the organisations hierarchy. Probably prompted because different profession put the employees in to different physical and mental stress, and also because different professions have different status in the organisation. This seems to contribute that elderly employees in the higher part of the organisation hierarchy more than others prefer to work until 65 years or older.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Nilsson, Kerstin
(författare)
-
Ett längre arbetsliv
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Nilsson, Kerstin
(författare)
-
Vem kan och vill arbeta till 65 år eller längre? En studie av anställda inom hälso- och sjukvården.
- 2005
-
Ingår i: Arbete och hälsa. - 0346-7821. ; 2005:14, s. 1-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to investigate why some people will and can work until they are 65 year or more, and some people not either can or will. The study was built at answers from 2 000 employees within the health and medical care services. The data material was divided into three groups from the answers. Group 1 who cannot and will not work until 65 years. Group 2 who can and will work until 65 years or even more. Group 3 who can work until 65 years or longer, but don’t want to. In the analysis we could see that there was two factors that primarily was different between the three groups. The factors were motivation and working environmental conditions. In the motivations factors economy, to feel appreciation from the organisation and the possibility to use the professional skill was high ranked as differences between the groups. In the working environmental conditions physical-and psychical stress, organisations changes and reduced working hours was the most significant differences between the groups.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Kön, arbetsliv och åldrerspension
- 2007
-
Ingår i: Den äldre arbetskraften. Uppdragsrapport till regeringen.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Nilsson, Kerstin
(författare)
-
Höjd pensionsålder kräver anpassad arbetsmiljö
- 2016
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi lever längre och befolkningen blir därför allt äldre. Som vårt nuvarande pensionssystem är uppbyggt måste vi jobba två tredjedelar av vårt vuxna liv för att systemet ska fungera. Därför ligger det förslag om att justera pensionsåldern till 69 år. Men för att fler ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder krävs en rad organisatoriska förändringar på dagens arbetsplatser. Att gå i pension är ett väldigt stort beslut i livet och innebär att gå från en social ålder till en annan - att vara en del av arbetskraften till att bli pensionär. I Sverige ligger det nu ett förslag om att senarelägga ålderspensionen till 69 års ålder, men för att fler ska kunna och vilja arbeta upp i hög ålder krävs en rad organisatoriska förändringar på arbetsplatser. Att senarelägga ålderspensionen för alla utan att ta hänsyn till att arbetsmiljön och åldrandet kan se olika ut i olika yrkesgrupper riskerar annars att bredda klyftorna i samhället. Det man behöver lyfta upp är främst att det finns nio olika områden som har betydelse för om individer kan och vill ingå i arbetslivet: hälsa, fysisk arbetsmiljö, mental arbetsmiljö, arbetstid/arbetstakt, kompetens/skicklighet, arbetstillfredsställelse, organisationsattityder/(ålders)diskriminering, familj och fritid, och privatekonomin. Dessa nio områden ingår i individers fyra pensionsöverväganden vilka sammanfaller med fyra typer av åldrande: det biologiska åldrandet som samverkar med den egna hälsan, fysisk och mental arbetsmiljö samt arbetstid/återhämtningstid; det mentala åldrandet som samverkar med kompetens, kunskap, möjlighet till stimulans i arbetsuppgifterna; det sociala åldrandet som samverkar med åldersdiskriminering och social delaktighet i grupper inom och utanför arbetslivet; och det kronologiska åldrandet som samverkar med de samhällsekonomiska ersättningssystemen. Under 2016 och 2017 är det ett europeiskt år för ett Hållbart arbetsliv för alla åldrar. Det är nu dags att se till att arbetsmiljön blir så god för alla, så fler av egen kraft kan och vill fortsätta att ingå i arbetslivet istället för att tvingas till detta. Vi måste tidigt ta in ett åldersperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet och titta på bland annat minskad fysisk belastning, stresskänslighet, återhämtning, försämrad syn och hörsel och flexiblare arbetstider.Innan ålderspensionen höjs behöver vi:•Sprida och använda befintlig kunskap i de politiska processerna om premisserna för individers pensionsbeslut, arbetsmiljöns effekter på hälsa och pensionssystemets effekter. •Införa åldersanpassade åtgärder på organisations- och företagsnivå för ett mer hållbart arbetsliv för alla yrkesgrupper.•Forskning kring vilka åtgärder som är verksamma.•Ta in åldersperspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet.•Anpassa pensionsåldern efter yrkesgrupp. En förlängning av arbetslivet bör komma från individen, genom att arbetsmiljön blir så bra att man kan och vill jobba längre. Att enbart ändra pensionsåldern utan att förbättra arbetsmiljön fungerar inte, i synnerhet inte i branscher där många inte klarar av att arbeta ens fram till dagens pensionsålder. Kerstin Nilsson , forskare på Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet & på Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU.
|
|
| 9. |
- Persson, Roger, et al.
(författare)
-
Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa : En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön.
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Rapporten är en del av forskningsprojektet ”Skolledares arbetsmiljö: Ett projekt om organisatoriska förutsättningar, stressrelaterad psykisk ohälsa, personalrörlighet och förbättringspotential” som finansierats av AFA Försäkring (dnr 170094). Åtgärdsförslagen har samlats in med hjälp av enkäter, gruppintervjuer och workshoppar som analyserats och sammanställts. Den problembild som skolledarna själva tecknar i enkäter, gruppintervjuer och workshoppar påvisar arbetsplatsnära problem och problem som sträcker sig över flera nivåer i skolans styrkedja. Problemen är ibland ett resultat av utbildningsystemets utformning och drift. Komplexiteten speglas i en stor mängd förbättringsförslag som relaterar till sex övergripande problemområden; Rollkrav och rollkonflikter, Stöd i organisationen, Resurser och resursfördelning, Fortbildning och handledning, Rektor som medarbetare, och Åtgärder som rektorerna själva kan göra.Även om alla förslag inte passar överallt eller behövs överallt, bedömer vi att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och förbättra deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever. Förhoppningsvis kan de åtgärdsförslag som lyfts fram i denna rapport tjäna som inspiration och utgöra ett diskussionsunderlag för arbetsgivare, rektorer och biträdande rektorer och därmed hjälpa till att balansera olika förväntningar och intressen med syftet att gemensamt arbeta fram en god arbetsmiljöpraxis.
|
|
| 10. |
- Bjuhr, Marie
(författare)
-
Being active in working life at older ages
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of the thesis was to examine factors associated with (Study 1), predictors (Study II), and experiences (Study III) involved with being active in working life after the expected retirement age and the experiences of exiting working life before the expected retirement age (Study IV). In Studies I and II, a quantitative approach was used, with data derived from the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). In Studies III and IV, a qualitative approach was used, with data collected through semi-structured interviews. The results from Studies I and II revealed that being active in working life at age 66 was associated with being male, having a university education, working in a highly skilled occupation, having light physical activity at work, or having no more than one diagnosed disease. Being male (Studies I and II), having a university education (only in Study I) or working in a highly skilled occupation (only in Study II) were associated with being active in working life at age 72. The results from Studies III and IV revealed that from an individual perspective, health was a prominent aspect in either remaining in or exiting from working life. Staying active in working life increased feelings of vitality; the innermost dimension of health. Favorable working conditions could be beneficial to cognitive and physical health as well as to social well-being and a sense of meaningfulness. In contrast, strenuous working conditions contributed to the deterioration of health and pushed people at older ages toward an early exit from working life. The present results confirm the complexity regarding the predictors for being active in working life at older ages. The results add knowledge regarding how health in overall life and staying active in or exiting from working life at older ages can be experienced from a subjective perspective. With a successive increase in statutory retirement ages, the focus on the possibilities for healthy aging through being active in working life at older ages needs to be increased.
|
|
