| 1. |
- Panican, Alexandru, et al.
(författare)
-
Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv?
- 2014
-
Ingår i: Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv. - 9789175042787 ; , s. 231-245
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det politiska intresset för yrkesutbildning och framförallt för gymnasial lärlingsutbildning fortsätter att vara högt framförallt för att kunna bekämpa ungdomsarbetslösheten genom en bättre övergång skola-arbetsliv. Den gymnasiala yrkesutbildningen har genomgått flera förändringar. Sedan hösten 2013 diskuterar regeringen om ett systemskifte, lärlingsutbildningen bör läggas upp på samma sätt som I Tyskland och Österrike. Utgör den gymnasiala yrkesutbildningen en skolform för morgondagens arbetsliv? Ja, skulle de medverkande forskarna i antologin gemensamt svara. Det finns en samsyn om att yrkesutbildningen utgör en skolform för morgondagens arbetsliv. De olika antologibidragen avspeglar även en bred samsyn om att yrkesutbildningen bör genomgå flera förändringar för att kunna bli en attraktiv och högkvalitativ gymnasieutbildning. Två centrala aspekter träder fram när den svenska yrkesutbildningsmodellen diskuteras och som utgör en akilleshäl i det svenska utbildningssystemet: 1) ett politiskt konceptuellt glapp, där yrkesutbildning snarare utgör ett arbetsmarknadspolitiskt instrument för att bekämpa ungdomsarbetslöshet snarare än en genomtänkt utbildningspolitik; 2) ett ideologiskt-institutionellt glapp, eftersom den skolpolitiska retoriken bakom reformerna inte följs upp av erforderliga institutionella förändringar samt att skolreformer som inte följer upp skolans egna diskursiva mönster om arbetssätt och kunskapssyn möter förändringsmotstånd bland skolor på lokal nivå.
|
|
| 2. |
- Panican, Alexandru, et al.
(författare)
-
Inledning - Förhoppningar på yrkesutbildning som en väg från ungas dystra situation
- 2014
-
Ingår i: Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv. - Stockholm : Dialogos Förlag. - 9789175042787 ; , s. 9-13
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- En fråga som dominerar den svenska välfärdspolitiska debatten är den höga ungdomsarbetslösheten. 1990-talets krisår framstår som en brytpunkt. Utbildningsperioderna har förlängts och etableringsfasen har blivit mer utdragen. Flera ungdomar lever i fattigdom, uppbär socialbidrag och fastnar i utanförskap. Till följd av förändringar i ett postindustriellt arbetsliv och i spåren av ny teknik i en tilltagande internationalisering präglas de Nordiska länderna av liknande kvalifikationskrav dock intar Sverige en särställning gällande ungdomsarbetslöshet. Varför? Ett huvudspår i forskningen om ungdomars försämrade etablerings- och försörjningsvillkor i Sverige fokuserar övergången från skola till arbetsliv. Matchningen mellan de kunskaper skolutbildningen erbjuder och efterfrågad kompetens i arbetslivet avgör ungdomsarbetslöshetens nivå. Utbildningsväsendet har genomgått flera reformer för att åtgärda mismatchproblematiken. 2011 infördes reguljära lärlingsutbildningar där större delen av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Gymnasiala yrkesutbildningar skulle bli mer avnämarstyrda och präglade av arbetslivets behov. I antologin analyseras yrkesutbildningar som en genomtänkt övergång från skola till arbetsliv utifrån följande frågor: Utgör yrkesutbildning en skolform för morgondagens arbetsliv? Vilka erfarenheter finns det gällande denna utbildningsmodell i Sverige? Vilka effekter har yrkesutbildningar på ungdomsarbetslöshet? I vilken utsträckning möter yrkesutbildningen arbetskraftsefterfrågan? Hur genomtänkta är de institutionella villkoren för yrkesutbildningen? Vilka slutsatser kan dras om det arbetsplatsförlagda lärandet inom yrkesutbildningen?
|
|
| 3. |
- Panican, Alexandru, et al.
(författare)
-
Yrkesutbildningens låga attraktionskraft : Ett problem utan lösning?
- 2020
-
Ingår i: Yrkesutbildning på undantag? : Att bryta den låga attraktionskraften - Att bryta den låga attraktionskraften. - 9789144125657 ; , s. 493-522
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det avslutande kapitlet omfattar en sammanfattning av de analyser och svar som författarna i denna bok lämnar på de tre frågor som har väglett texterna i denna antologi. Sammanfattningen kompletteras med resonemang förda i andra publikationer för att framhäva författarnas slutsatser, samtidigt är det i skrivande stund mycket svårt att hitta forskning som ger en annan bild av den svenska yrkesutbildningens attraktionskraft än en negativ sådan. Varje fråga kommer att diskuteras i en separat rubrik. Kapitlet belyser även ett tema som har varit mindre uppmärksammat i bokens tidigare kapitel, nämligen den svenska skolmarknaden med fokus på skolvalfrihet och dess koppling till yrkesutbildningens attraktionskraft.
|
|
| 4. |
- Panican, Alexandru, et al.
(författare)
-
Hur kan den gymnasiala yrkesutbildningens låga attraktionskraft förklaras?
- 2020
-
Ingår i: Yrkesutbildning på undantag? : Att bryta den låga attraktionskraften - Att bryta den låga attraktionskraften. - 9789144125657 ; , s. 45-76
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta kapitel är att förklara yrkesutbildningens låga attraktionskraft genom att illustrera framväxten av det utbildnings-politiska paradigm som lagt grunden för den svenska utbildningspolitikens ideologiska grundvalar. Detta görs genom att studera utbildningspolitiska texter samt analysera föreställningar om yrkesutbildningar bland utbildningsforskare och skolrepresentanter på kommunal nivå.
|
|
| 5. |
-
Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det politiska intresset för gymnasial yrkesutbildning och framför allt för lärlingsutbildning fortsätter att vara högt. Sedan 1990-talet har yrkesutbildningen i Sverige genomgått flera omfattande reformer. År 2011 infördes reguljära lärlingsutbildningar. Hösten 2013 blev lärlingsutbildningen föremål för nya politiska initiativ. Ambitionen är att genomföra ett »systemskifte « och lägga upp lärlingsutbildningen på samma sätt som i Tyskland och Österrike. I januari 2014 föreslog regeringen en ny lag för att införa lärlingsanställning. Denna antologi utgör en mötesplats för forskare med intresse för yrkesutbildning. Texterna har ett flerdisciplinärt angreppssätt på yrkesutbildningen. De medverkande forskarna utgår från sina respektive ämnesperspektiv. Utgör den gymnasiala yrkesutbildningen en skolform för morgondagens arbetsliv? Ja, skulle de medverkande forskarna i denna antologi gemensamt svara. De olika antologibidragen avspeglar en bred samsyn om att flera institutionella förändringar krävs för att yrkesutbildningen ska kunna bli den attraktiva gymnasieutbildning som den förtjänar att vara.
|
|
| 6. |
- Olofsson, Jonas, et al.
(författare)
-
Arbetslivets omreglering, arbetsmarknadens reglering och lärlingsutbildningens betydelse
- 2018
-
Ingår i: Unga inför arbetslivet : – om utanförskap, lärande och delaktighet - – om utanförskap, lärande och delaktighet. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144119298 ; , s. 205-228
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet är syftet att vidga perspektivet på regleringar och diskutera den omreglering som har skett i arbetslivet under de tre-fyra senaste decennierna. Förändringarna i arbetslivet hänger samman med nya konkurrensvillkor, ny teknik och förändrade arbetsorganisationer. Det handlar om en utveckling bort från det som brukar kallas industrisamhället till det post-industriella samhället. Hur påverkar dessa långsiktiga förändringar av anställningarnas reglering och kraven på arbetskraften ungas etableringsvillkor? Med ökande flexibilitet följer både större krav på ansvar och omställningsförmåga. För delar av arbetskraften leder arbetslivets förändringar i en riktning som ger rikare utvecklingsmöjligheter och inflytande över arbetet (funktionell flexibilitet), för andra tar sig flexibilitetskraven framför allt uttryck i en ökad utbytbarhet (numerär flexibilitet). Hur påverkar dessa omställningskrav i arbetslivet ungas etableringsmöjligheter? Och vad är det för behov av kompetenser och färdigheter unga behöver för att kunna möta de nya villkoren i arbetslivet?
|
|
| 7. |
- Panican, Alexandru
(författare)
-
Gymnasieelevers övergång från skola till arbetsliv : Vad är mervärdet med ETG som utbildningskoncept?
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att förbättra övergången från skola till arbetsliv har utbildningssystemet ändrats flera gånger sedan 1990-talet. Den senaste omfattande gymnasiereformen (Gy11) ämnade göra yrkesutbildningarna relevanta för etablering mendenna ambition har inte infriats. Allt färre har sökt sig till yrkesutbildningar och utbildningsinnehållet har inte blivit mer avnämarstyrt.Arbetsmarknadsparterna letar efter nya utbildningsformer för att förbättra övergången skola-arbetsliv. Ett exempel är utbildningskonceptet ETG (Elteknikbranschens Gymnasieskolor) som drivs av elteknikbranschen. I den kvalitativa studien som ligger till grund för denna forskningsrapport undersöks det eventuella mervärdet med ETG i förhållande till traditionell gymnasial EE-utbildning utifrån studiedeltagarnas reflektioner.De flesta studiedeltagare bedömer ETG som överlägsen i förhållande till traditionell gymnasial EE-utbildning. Mervärdet med ETG anses ligga i såväl utbildningens kvalitet som i den yrkesskicklighet som eleven utvecklar vilket genererar en högre anställningsbarhet. Studiedeltagarna identifierar risker också. En majoritet nämner att arbetsgivare har för höga förväntningar på färdigutbildade ETG-elever vilket riskerar sätta för stor press på dem som nyetablerade. Företrädarna för utbildningssystemet på nationell nivå uppger att kvalitetsglappet mellan utbildningskoncepten kan försvåra för traditionell EE-utbildning att hitta praktikplatser samt göra färdigutbildade EE-elever mindre attraktiva vilket riskerar försämra kompetensförsörjningen och därmedmissgynna branschen.
|
|
| 8. |
-
Ungdomars väg från skola till arbetsliv : nordiska erfarenheter
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten behandlas ungdomars etablerings- och försörjningsvillkor i Norden mot bakgrund av ländernas olika system för att organisera yrkesutbildning och arbetsmarknadspolitik. De nordiska länderna behandlas ofta som enhetliga ur välfärdspolitisk synpunkt. Denna enhetlighet gäller emellertid inte reglereringarna av övergången från skola till arbetsliv. Det råder också stora skillnader mellan länderna när det gäller arbetslöshetstal och inaktivitet bland ungdomar. En utgångspunkt för de nationsstudier och länderjämförelser som presenteras i rapporten är att de institutionella villkoren har betydelse för ungdomars möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. En annan utgångspunkt är att samtliga länder har anledning att effektivisera sina övergångsregimer för att motverka växande försörjningsbördor i spåren av en åldrande befolkning. I grunden handlar det om att upprätthålla arbetskraftsutbudet och underlätta skattefinansieringen av framtida välfärd.
|
|
| 9. |
- Olofsson, Jonas, 1965-, et al.
(författare)
-
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv : aktuella utmaningar och lokala erfarenheter
- 2010. - 1
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är ett resultat av studier som har utförts inom ramen för ett forskningsprojekt vid Lunds universitet.1 Studierna har haft en väldigt konkret och handfast inriktning och syftat till att belysa hur förutsättningarna för ungdomspolitiken har förändrats på en rad centrala områden under senare år. Vi har valt att fokusera på förändringar inom arbetsmarknadspolitiken liksom gymnasieutbildningen. Hur har förändringarna påverkat förutsättningarna för samverkan mellan skola, arbetsförmedling och socialtjänst på kommunal nivå? Har förändringarna underlättat eller försvårat strävandena efter mer av samord-ning över sektors- och verksamhetsgränser?Mycket talar enligt vår uppfattning för att förändringarna bidragit till tilltagande målkonflikter och försämrade förutsättningar för samverkan. Dessutom har förändringarna bidragit till minskad likvärdighet mellan kommunerna när det gäller insatser för att stödja ungdomars etablering, något som måste betraktas som mycket otillfredsställande. Allt detta är allvarligt, inte minst mot bakgrund av de tilltagande etableringsproblemen för unga på svensk arbetsmarknad generellt sett.Det är vår förhoppning att rapporten ska kunna befrukta samhällsdebatten och politikutvecklingen rörande ungas etableringsvillkor och ungdomspolitiken i bredare bemärkelse.
|
|
| 10. |
|
|
