| 1. |
|
|
| 2. |
-
Ungdomars väg från skola till arbetsliv : nordiska erfarenheter
- 2008
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- I rapporten behandlas ungdomars etablerings- och försörjningsvillkor i Norden mot bakgrund av ländernas olika system för att organisera yrkesutbildning och arbetsmarknadspolitik. De nordiska länderna behandlas ofta som enhetliga ur välfärdspolitisk synpunkt. Denna enhetlighet gäller emellertid inte reglereringarna av övergången från skola till arbetsliv. Det råder också stora skillnader mellan länderna när det gäller arbetslöshetstal och inaktivitet bland ungdomar. En utgångspunkt för de nationsstudier och länderjämförelser som presenteras i rapporten är att de institutionella villkoren har betydelse för ungdomars möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. En annan utgångspunkt är att samtliga länder har anledning att effektivisera sina övergångsregimer för att motverka växande försörjningsbördor i spåren av en åldrande befolkning. I grunden handlar det om att upprätthålla arbetskraftsutbudet och underlätta skattefinansieringen av framtida välfärd.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Höglund, Linda, 1972-
(author)
-
Forskning om kompetens och lärande : Översikt av utgivna avhandlingar mellan åren 2003 till och med 2007
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Två undersökningar kartlägger kompetens och lärande i arbetslivet utifrån avhandlingar (doktor och licentiat) examinerade vid svenska universitet och högskolor – en under år 2005 av Andersson och Johansson och en år 2007 av Höglund. Dessa undersökningar täcker tillsammans tidsperioden 2003 till och med 2007. Föreliggande rapport syftar till att summera resultaten från dessa två undersökningar för att ge en översiktsbild av den forskning (i form av avhandlingar) som bedrivits inom området kompetens och lärande i arbetslivet. Den gemensamma frågeställningen för de båda undersökningarna är följande: Vad har hänt sedan 1990-talet med kompetens- och lärandefrågor på forskningsagendan?Databaserna Diva och Libris användes för att hitta relevanta avhandlingar som skrivits inom området. En lista med sökord, totalt 51 stycken, med både svenska och engelska ord togs fram för urvalet av avhandlingar. Detta resulterade i att totalt 143 avhandlingar kartlades, 68 stycken i undersökningen från år 2005 och 74 stycken från undersökningen genomförd år 2007. I analysen studeras hur kartbilden förändrats sedan 1990-talet, genom att studera avvikelser mellan undersökningarna utförda år 2005 och år 2007. Vissa jämförelser görs även med en undersökning som genomfördes år 2000 av Eng och Mårtensson där ansökningar inom fältet har studerats. I rapporten återges en kvantitativ beskrivning i var (ort) och av vem (disciplin) samt inom vad (studieobjekt) avhandlingar som inom fältet kompetens- och lärandefrågor i arbetslivet bedrivs, under åren 2003 till och med 2007.Ett resultat i rapporten är en beskrivning av vilka discipliner som är störst inom forskningen (mätt i antal avhandlingar) inom fältet lärande och kompetens i arbetslivet. De två största kategorierna har en anknytning till pedagogiska eller ekonomiska institutioner, även om det i undersökningen från år 2007 påvisas en viss minskning för båda dessa discipliner . Ett annat intressant resultat som framkommit är att i undersökningen från år 2007 ökar antalet avhandlingar från institutioner kopplade till data/teknik/teknologi markant, i jämförelse med undersökning från år 2005.Gemensamt för alla avhandlingar, i föreliggande rapport, är att andelen forskning som inte är knuten till någon specifik bransch dominerar. Avhandlingar som kan härledas till en empirisk anknytning är främst inom industri, skola, stat och kommun samt vård och omsorg. Det framkommer också att det vanligaste perspektivet är lärandeprocesser i teori och praktik, med 33 stycken avhandlingar. Därefter följer lärande och kompetens i samband med förändringsarbete och utvecklingsprocesser inom organisationer, totalt 18 stycken avhandlingar.I de sammanfattande reflektionerna framkommer det också att inför framtida uppföljningar av undersökningarna, från år 2005 och 2007, kan det finnas en anledning att ytterligare uppdatera listan med sökord. Detta då de svenska sökorden gav få träffar och att allt fler avhandlingar tycks skrivas på engelska.
|
|
| 5. |
- Calleman, Catharina, 1947-
(author)
-
En flexibel arbetsrätt inom personlig assistans?
- 2008
-
In: Svensk Juristtidning. - : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :5-6, s. 484-498
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Denna artikel handlar om några aspekter av arbetsrätten inom personlig assistans. Artikeln inleds med en redogörelse för ett förhållande som har bidragit till att anställnings- och arbetsvillkoren på området är särpräglade. Det gäller den starka betoningen på självbestämmande för de funktionshindrade i den lag som reglerar rätten till personlig assistans, nämligen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.Kravet på självbestämmande och valfrihet har tillsammans med en allmän tendens till privatisering lett till att såväl assistansanordnare av olika slag som assistansmottagaren själv kan ha rollen av arbetsgivare.
|
|
| 6. |
- Calleman, Catharina, 1947-
(author)
-
En motsättning mellan två principer om likabehandling? : om rätten att välja personlig assistent
- 2008
-
In: Socialvetenskaplig tidskrift. - Växjö : FORSA. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; :3-4, s. 295-314
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- De funktionshindrades rätt till självbestämmande när de väljer personlig assistent kan riskera att komma i konflikt med assistenternas rätt att inte bli diskriminerade. Problematiken kan tänkas få ökande betydelse med ett ökat anlitande av personliga assistenter och särskilt med en ökad internationalisering av marknaden för vård och omsorg.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Grothérus, Dag, et al.
(author)
-
Ventilation i medelstora och större pannhus
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Utformning av pannhus kan sammanfattas enligt nedan:- Luftflöde som tillförs pannhuset skall klara av att tillföra erforderlig förbränningsluft samt att kyla pannhuset.- Pannhusetventilationen skall utföras som mekanisk ventilation och luften bör tillföras på flera olika nivåer.Arbetsmiljögsstiftningen anger cirka 45 oC som högsta lokaltemperatur. Undertrycket i pannhusets nedre del bör inte vara med än 40 Pa för att personalen på ett enkelt sätt skall kunna öppna dörrar vid utrymning.
|
|
| 9. |
- Hedfeldt, Mona, 1979-
(author)
-
Företagande kvinnor i bruksort : arbetsliv och vardagsliv i samspel
- 2008
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The Bergslagen region in Sweden has a history of iron and steel production, and in the small industrial towns in the region, one large employer has often held a strong position. Although the region has gone through structural change since the 1970’s, in previous research, becoming self-employed is perceived of as difficult, since it implies going against a strong working culture. The image of Bergslagen is that of a non-entrepreneurial region. Furthermore, in previous research, the gender contract in the region is characterized as traditional. In this thesis light is shed on women in the region who are self-employed. Topics that are focused on are work experience, role models, family situation and networks. The study builds on qualitative interviews and longitudinal registry based statistics (1993-2003). The interviews were carried out in the municipalities of Norberg and Fagersta with self-employed women in the fields of health and business services. Conclusions drawn concern both the region Bergslagen as an entrepreneurial region and the lives of self-employed women. The situations and conditions under which women become and remain self-employed displays a complex interaction between different areas of life, both in relation to the start-up phase and the subsequent running of their businesses. The idea of the region as non-entrepreneurial is scrutinized. For one, the share of self-employed in the Bergslagen municipalities only differs among men, compared to the national average. The share of self-employed women in the region, however, is similar to the national average. Furthermore, the share of self-employed men and women varies among the municipalities within the region. Thus, it is problematic to speak of the region as non-entrepreneurial and as homogenous when it comes to self-employment and entrepreneurship. These findings indicate that the idea of the region as non-entrepreneurial is an expression of both the region being male coded and women entrepreneurs being subordinated.
|
|
| 10. |
|
|
