| 1. |
-
Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv
- 2014
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Det politiska intresset för gymnasial yrkesutbildning och framför allt för lärlingsutbildning fortsätter att vara högt. Sedan 1990-talet har yrkesutbildningen i Sverige genomgått flera omfattande reformer. År 2011 infördes reguljära lärlingsutbildningar. Hösten 2013 blev lärlingsutbildningen föremål för nya politiska initiativ. Ambitionen är att genomföra ett »systemskifte « och lägga upp lärlingsutbildningen på samma sätt som i Tyskland och Österrike. I januari 2014 föreslog regeringen en ny lag för att införa lärlingsanställning. Denna antologi utgör en mötesplats för forskare med intresse för yrkesutbildning. Texterna har ett flerdisciplinärt angreppssätt på yrkesutbildningen. De medverkande forskarna utgår från sina respektive ämnesperspektiv. Utgör den gymnasiala yrkesutbildningen en skolform för morgondagens arbetsliv? Ja, skulle de medverkande forskarna i denna antologi gemensamt svara. De olika antologibidragen avspeglar en bred samsyn om att flera institutionella förändringar krävs för att yrkesutbildningen ska kunna bli den attraktiva gymnasieutbildning som den förtjänar att vara.
|
|
| 2. |
- Olofsson, Jonas, 1965-, et al.
(author)
-
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv : aktuella utmaningar och lokala erfarenheter
- 2010. - 1
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Föreliggande rapport är ett resultat av studier som har utförts inom ramen för ett forskningsprojekt vid Lunds universitet.1 Studierna har haft en väldigt konkret och handfast inriktning och syftat till att belysa hur förutsättningarna för ungdomspolitiken har förändrats på en rad centrala områden under senare år. Vi har valt att fokusera på förändringar inom arbetsmarknadspolitiken liksom gymnasieutbildningen. Hur har förändringarna påverkat förutsättningarna för samverkan mellan skola, arbetsförmedling och socialtjänst på kommunal nivå? Har förändringarna underlättat eller försvårat strävandena efter mer av samord-ning över sektors- och verksamhetsgränser?Mycket talar enligt vår uppfattning för att förändringarna bidragit till tilltagande målkonflikter och försämrade förutsättningar för samverkan. Dessutom har förändringarna bidragit till minskad likvärdighet mellan kommunerna när det gäller insatser för att stödja ungdomars etablering, något som måste betraktas som mycket otillfredsställande. Allt detta är allvarligt, inte minst mot bakgrund av de tilltagande etableringsproblemen för unga på svensk arbetsmarknad generellt sett.Det är vår förhoppning att rapporten ska kunna befrukta samhällsdebatten och politikutvecklingen rörande ungas etableringsvillkor och ungdomspolitiken i bredare bemärkelse.
|
|
| 3. |
- Panican, Alexandru, et al.
(author)
-
Inledning - Förhoppningar på yrkesutbildning som en väg från ungas dystra situation
- 2014
-
In: Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv. - Stockholm : Dialogos Förlag. - 9789175042787 ; , s. 9-13
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- En fråga som dominerar den svenska välfärdspolitiska debatten är den höga ungdomsarbetslösheten. 1990-talets krisår framstår som en brytpunkt. Utbildningsperioderna har förlängts och etableringsfasen har blivit mer utdragen. Flera ungdomar lever i fattigdom, uppbär socialbidrag och fastnar i utanförskap. Till följd av förändringar i ett postindustriellt arbetsliv och i spåren av ny teknik i en tilltagande internationalisering präglas de Nordiska länderna av liknande kvalifikationskrav dock intar Sverige en särställning gällande ungdomsarbetslöshet. Varför? Ett huvudspår i forskningen om ungdomars försämrade etablerings- och försörjningsvillkor i Sverige fokuserar övergången från skola till arbetsliv. Matchningen mellan de kunskaper skolutbildningen erbjuder och efterfrågad kompetens i arbetslivet avgör ungdomsarbetslöshetens nivå. Utbildningsväsendet har genomgått flera reformer för att åtgärda mismatchproblematiken. 2011 infördes reguljära lärlingsutbildningar där större delen av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Gymnasiala yrkesutbildningar skulle bli mer avnämarstyrda och präglade av arbetslivets behov. I antologin analyseras yrkesutbildningar som en genomtänkt övergång från skola till arbetsliv utifrån följande frågor: Utgör yrkesutbildning en skolform för morgondagens arbetsliv? Vilka erfarenheter finns det gällande denna utbildningsmodell i Sverige? Vilka effekter har yrkesutbildningar på ungdomsarbetslöshet? I vilken utsträckning möter yrkesutbildningen arbetskraftsefterfrågan? Hur genomtänkta är de institutionella villkoren för yrkesutbildningen? Vilka slutsatser kan dras om det arbetsplatsförlagda lärandet inom yrkesutbildningen?
|
|
| 4. |
-
Sociala relationer i arbetslivet : studier från föränderliga arbetsplatser
- 2010
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Sociala relationer är nödvändiga för att vi människor ska förstå och hantera vår omvärld. Därmed är de också nödvändiga för att kunna utföra ett arbete. Att ingå i en social gemenskap är för många en av de viktigaste drivkrafterna för att arbeta. I kontakter med chefer, kollegor och kunder får vi bekräftelse och uppskattning när vi gör något bra, och vi får också veta om vi gör något mindre bra. Men när arbetslivet organiseras på nya sätt förändras även relationerna.I den här boken belyser flera studier från olika forskningsdiscipliner hur viktiga sociala relationer är. Sammantaget visar de att en tydlig struktur och kollektiv gemenskap blir än viktigare ju mer föränderligt arbetslivet är. Individer som ingår i en sådan gemenskap har större möjligheter att möta utmaningar i arbetslivet på ett konstruktivt sätt. Boken visar också hur organisationer och företag kan skapa förutsättningar för goda sociala relationer. I flera av bokens kaptitel finns faktarutor där de metoder som använts i forskningen beskrivs mer generellt. Det gör att boken även kan användas som fördjupning inom samhällsvetenskaplig metod.Boken vänder sig främst till studenter på högskolenivå inom områdena personal, arbetsliv och organisation, men även andra som intresserar sig för arbetslivets förändring, exempelvis inom HR-avdelningar, företagshälsovård och fackliga organisationer, kan ha stor nytta av boken. Bokens författare är alla väl etablerade forskare inom sina respektive område.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hillborg, Helene, 1968-
(author)
-
Erfarenheter av rehabiliteringsprocessen mot ett arbetsliv : brukarens och de professionellas perspektiv
- 2010
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Erfarenheter av rehabiliteringsprocessen mot ett arbetsliv - brukarens och de professionellas perspektiv. Örebro, Studies from the Swedish Institute of Disability Research No 34, 107 pp.The overall aim of this dissertation is to (1) describe and analyse perceived barriers and opportunities from the perspective of the individual receiving vocational rehabilitation services as a result of unemployment and psychiatric disability (2) describe and analyse perceived barriers and opportunities in services for unemployed people with psychiatric disabilities from the perspective of professionals working in the area of vocational rehabilitation and (3) utilize empowerment theory to explore and develop a deeper understanding of the experiences and perceptions described by these individuals and professionals. The data consists of open-ended interviews with service users and professionals’ working in the area of vocational rehabilitation. A content analysis together with an interpretive approach was used to analyse the data. The results revealed that support and the psychosocial work environment are important factors that influence the rehabilitation process for the individual. These factors can facilitate opportunities to develop skills in contacts with fellow employees, increase belief in one’s own abilities, and can contribute to the achievement of specified goals. These factors are also seen as supporting empowerment and active participation in the rehabilitation process. However, the results also revealed that the rehabilitation process is negatively effected by environmental factors to which the professionals and their organizations contributed. Barriers related to interagency collaboration contributed to barriers to a successful rehabilitation for the individual. The professionals were consistent in what they viewed as enabling factors in the rehabilitation process but the results also showed how difficult it was for the service system to create a rehabilitation context in line with their knowledge and experience.Keywords: Psychiatric disabilities, vocational rehabilitation, empowerment, interagency collaboration, support system.
|
|
| 10. |
- Behrens, Thomas, et al.
(author)
-
Pesticide exposure in farming and forestry and the risk of uveal melanoma
- 2012
-
In: Cancer Causes and Control. - : Springer. - 0957-5243 .- 1573-7225. ; 23:1, s. 141-151
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Since pesticides are disputed risk factors for uveal melanoma, we studied the association between occupational pesticide exposure and uveal melanoma risk in a case-control study from nine European countries.Incident cases of uveal melanoma and population as well as hospital controls were included and frequency-matched by country, 5-year age groups and sex. Self-reported exposure was quantified with respect to duration of exposure and pesticide application method. We calculated the exposure intensity level based on application method and use of personal protective equipment. Odds ratios (OR) and 95% confidence intervals (95% CI) were estimated by unconditional logistic regression analyses and adjusted for several potential confounders.293 case and 3,198 control subjects were interviewed. We did not identify positive associations with activities in farming or forestry, pesticide application or pesticide mixing. No consistent positive associations were seen with exposure intensity level scores either. The only statistically significantly raised association in this study was for exposure to chemical fertilizers in forestry (OR = 8.93; 95% CI 1.73-42.13), but this observation was based on only six exposed subjects. Results did not change when we restricted analyses to morphologically verified cases and excluded proxy interviews as well as cancer controls. We did not observe effect modification by sex or eye color.Risk estimates for pesticide exposures and occupational activities in agriculture and forestry were not increased and did not indicate a hormonal mechanism due to these exposures.
|
|
