| 1. |
- Schömer, Eva
(författare)
-
Arbetsmiljö
- 2013. - 3
-
Ingår i: Övningar för kurser i arbetsrätt. - Lund : Studentlitteratur AB. ; , s. 125-130
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Forsberg Kankkunen, Tina, et al.
(författare)
-
Från kvinnors arbetsmiljö till genus och arbetsmiljö : reflektioner om genus, arbetsmiljö och förändring
- 2015
-
Ingår i: Sprickor, öppningar & krackeleringar. - Sundsvall/Härmösand : Mittuniversitetet. - 9789188025425 ; , s. 125-142
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- När arbetsmiljö studeras i ett genusperspektiv talas i allmänhet i termer av kvinnors arbetsmiljö och förklaringar till ohälsa söks hos kvinnorna själva. Det talas sällan i termer av mäns arbetsmiljö. När det handlar om mansdominerade delar av arbetsmarknaden synliggörs istället arbetsvillkoren och ansträngningar görs för att förbättra dem. I detta bokkapitel argumenterar vi för att det är dags att sluta använda begreppet kvinnors arbetsmiljö. Arbetsmiljön är inte utformad efter kön och lösningarna hittas inte om analyser och åtgärder av arbetsmiljön baseras på särskiljande av kvinnor och män. Gör man det riskerar man att förklara arbetsmiljön med kön och riskerar att dölja att könsskillnader som syns i könsuppdelad statistik är konsekvenser av att arbetsmarknaden är segregerad och att det finns systematiska skillnader mellan typiskt kvinnliga och manliga verksamheter. För att synliggöra och förändra sådana könsskillnader i arbetsmiljön behövs ett fokus på de organisatoriska sammanhang som flertalet kvinnor och män finns i. Kapitlet handlar om hur arbetsmiljön kan förstås och studeras med ett genusperspektiv som tar fasta på den horisontella könssegregeringen och på hur de könssegregerade arbetsplatserna är organiserade.
|
|
| 3. |
- Hult, Carl, 1953-, et al.
(författare)
-
Intendenturpersonalens arbetsmiljö : arbetsmiljö, arbetsupplevelser, motivation och sjukskrivningar på passagerarfartyg
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här projektet undersöker arbetsmiljön för intendenturpersonalen på svenska passagerarfar-tyg. Bakgrunden till projektet ligger i upptäckten att intendenturpersonal ombord passagerar-fartyg år 2010 uppvisade en betydligt högre upplevelse av utmattning, jämfört med andra per-sonalgrupper. Utmattningsupplevelsen indikerades med ett utmattningsindex bestående av ett flertal upplevelseaspekter rörande trötthet och stress i arbetet. Passagerarfartygens intendentur-personal har även rapporterat högre ohälsotal än andra personalkategorier i svensk sjöfart.Projektet innefattar en jämförelse av svenskregistrerad sjöpersonals upplevelser av utmattning fördelat på ombordfunktioner och fartygstyp vid mellan 2010 och 2015, samt förhållandet mel-lan arbetstillfredsställelse, motivation och utmattningsupplevelse inom intendenturen år 2015. I projektet analyseras även Försäkringskassans sjukskrivningsstatistik för åren 2011–2014 med avseende på sjuktalen för långa sjukskrivningar över 60 dagar och diagnosfördelning för inten-denturpersonalen, samt om det möjligt att göra en analytisk koppling till upplevelsen av utmatt-ning. Genom intervjuer och observationer med chefer och medarbetare ombord och iland un-dersöks vilka fysiska, organisatoriska och sociala faktorer som upplevs vara av betydelse för arbetsmiljön.Det övergripande målet är att identifiera friskfaktorer för att minska risken för utmattning och ohälsa som kan leda till långa sjukskrivningar och lämna välgrundade rekommendationer för branschen.Resultaten visar att passagerarfartygens besättning rapporterar högst utmattningsupplevelse både 2010 och 2015. Intendenturpersonalen är också klart överrepresenterade i sjukskrivnings-statistiken och sjuktalen, vilket kan kopplas till upplevelsen av utmattning.Enkätundersökningen 2015 visar att intendenturpersonalen rapporterar mest negativa upplevel-ser av arbetssituation, kamratskap och ledarskap jämfört med andra avdelningar. Det är dock en generellt motiverad yrkesgrupp med hög arbetstillfredsställelse. Friskfaktorer som visat sig lindra utmattningsupplevelsen (bemanning, vila, ledarskap, relationer till andra avdelningar) stärker personalens motivation att arbeta till sjössÖkad delaktighet hos intendenturpersonalen i arbetsmiljöarbete och arbetsplatsens utformning kan minska de negativa och höja de hälsofrämjande effekterna av förändringsarbete ombord. Den sociala arbetsmiljön är en viktig del av arbetet till sjöss och omfattar även den lediga tid som tillbringas ombord. Arbetsmiljöarbete bör därför omfatta åtgärder som bryter ner gränser mellan avdelningar, skapar sammanhållning och en gemensam identitet för intendenturen och besättningen i stort.
|
|
| 4. |
- Hedlund, Ann, 1964-, et al.
(författare)
-
Förarens arbetsmiljö
- 2015
-
Ingår i: Skogens energi – en källa till hållbar framtid. - Uppsala : Skogforsk. - 9789197969475 ; , s. 82-83
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sedan 2009 har Tema Arbetsliv vid Högskolan Dalarna arbetat med arbetsmiljöfrågor vid hantering av skogsbränsle. I det tidigare ESS-programmet studerades bland annat kunskapsutbyte mellan entreprenörer, skogsenergibranschens attraktivitet, beställaransvar, mögeldamm och systematiskt arbetsmiljöarbete. Under programperioden 2011–2014 har fördjupade studier genomförts kring buller, damm och mögel, helkroppsvibrationer samt service- och reparationsarbete. Dessutom har förarnas uppfattning om arbetsförhållanden och arbetsmiljörisker följts upp i en enkät. Resultaten från dessa studier redovisas här.
|
|
| 5. |
-
Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det politiska intresset för gymnasial yrkesutbildning och framför allt för lärlingsutbildning fortsätter att vara högt. Sedan 1990-talet har yrkesutbildningen i Sverige genomgått flera omfattande reformer. År 2011 infördes reguljära lärlingsutbildningar. Hösten 2013 blev lärlingsutbildningen föremål för nya politiska initiativ. Ambitionen är att genomföra ett »systemskifte « och lägga upp lärlingsutbildningen på samma sätt som i Tyskland och Österrike. I januari 2014 föreslog regeringen en ny lag för att införa lärlingsanställning. Denna antologi utgör en mötesplats för forskare med intresse för yrkesutbildning. Texterna har ett flerdisciplinärt angreppssätt på yrkesutbildningen. De medverkande forskarna utgår från sina respektive ämnesperspektiv. Utgör den gymnasiala yrkesutbildningen en skolform för morgondagens arbetsliv? Ja, skulle de medverkande forskarna i denna antologi gemensamt svara. De olika antologibidragen avspeglar en bred samsyn om att flera institutionella förändringar krävs för att yrkesutbildningen ska kunna bli den attraktiva gymnasieutbildning som den förtjänar att vara.
|
|
| 6. |
-
Anställningsbarhet : perspektiv från utbildning och arbetsliv
- 2016. - 2
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Anställningsbarhet är numera ett centralt policybegrepp i Sverige.Det förekommer ofta i diskussioner om utbildning och arbetsliv.Men många gånger används begreppet okritiskt och dess betydelse kan vara oklar.Boken utforskar olika innebörder och möjliga konsekvenser av diskursen om anställningsbarhet, sett ur utbildningens och arbetslivets perspektiv. Exempel på frågor som behandlas är: Hur kommer det sig att anställningsbarhet är så populärt i dag? I vilka olika sammanhang och på vilka sätt kan vi se att det används?Leder utbildning till att den studerande blir anställningsbar? Vilka sorters medarbetare ses som mer åtråvärda än andra i diskussioner om anställningsbarhet, och vilka exkluderas därmed?Den andra upplagan är kraftigt omarbetad och innehåller ett antal nya kapitel. Tre grundläggande teman strukturerar diskussionen: Anställningsbarhet som begrepp och politisk vision,sammanlänkningen mellan utbildning och arbetsliv samt inkludering och exkludering.Anställningsbarhet – perspektiv från utbildning och arbetslivvänder sig till universitetsstuderande inom samhällsvetenskapliga ämnen samt policymakare, politiker, chefer, rekryterare och utbildningsplanerare i olika typer av verksamheter.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Walldius, Åke, 1950-, et al.
(författare)
-
Digital arbetsmiljö
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
-
Ett gränslöst arbetsliv : temanummer till Gunnar Aronsson
- 2013
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Genom detta temanummer i Arbetsmarknad & Arbetsliv vill vi uppmärksamma den forskning och det arbete för svenskt arbetsliv som professor Gunnar Aronsson har bedrivit under sin långa verksamhet som forskare. Under sina anställningar vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet och på Arbetslivsinstitutet har Gunnar kommit att bli en av de absoluta centralfigurerna inom svensk arbetslivsforskning. Han har på ett högst påtagligt sätt själv bedrivit, medverkat i och inspirerat till forskning som på många viktiga sätt bidragit till att utveckla förståelsen av arbetsvillkor, arbetsmiljöns betydelse för de anställdas hälsa och välbefinnande samt vad arbetslivets förändring betyder för personer på arbetsmarknaden.Som tema för detta numer har vi valt ”Ett gränslöst arbetsliv”. Gränslöst arbete är ett tema i forskningen som Gunnar bedrivit i samarbete med en lång rad prominenta kolleger och som bland annat resulterat i två böcker (Allvin m fl 2006, 2011). I det fallet har gränslöshet handlat om hur avregleringen av arbetet när det gäller tid, rum och innehåll gjort arbetet mer otydligt. Men gränslöshet kan också appliceras på en enskild persons – i detta fall Gunnar Aronssons – arbetsliv. Det är i högsta grad gränslöst i dessa aspekter. När det gäller Gunnars gränslösa arbetsliv kan vi, i termer av tid, konstatera att det i hans fall inte finns någon åldersgräns för hur länge man kan vara produktiv och bidra till arbetslivsforskningen. När det gäller den rumsliga dimensionen har Gunnar gjort gränsöverskridande insatser på både Stockholms universitet och Arbetslivsinstitutet men också genom samarbete med kolleger på andra platser. Innehållsligt sett har Gunnar Aronsson svept över en mängd olika teman men trots denna gränslöshet finns ändå en gemensam nämnare – att göra arbetslivet till en så bra plats som möjligt för den anställde.Med detta temanummer har vi haft som ambition att särskilt belysa några teman i Gunnar Aronssons forskning. Vi har bjudit in en mängd författarkonstellationer, med tidigare och nuvarande samarbeten och kopplingar till Gunnar, att efter sedvanligt granskningsförfarande medverka till temanumret. Många forskare har bidragit till artiklarna vilket illustrerar omfattningen av det sociala kontaktnät som omger Gunnar Aronsson. De som skrivit de olika artiklarna har alla på olika sätt samarbetat med Gunnar genom åren, som handledare för hans doktorsavhandling, som kolleger och som doktorander. I varje artikel finns en not som klargör forskarnas samarbete med Gunnar Aronsson.
|
|
