| 1. |
- Söderhäll, Bengt
(författare)
-
Att arkivera en spillkråka
- 2002
-
Ingår i: Gefle Dagblad. - 1103-9302. ; 14 november
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det var torsdag och två dagar för tidigt. Ja, arkivet är ju öppet vardagar från nio på morgonen till tre på eftermiddagen, så för tidigt var det inte att besöka SOFI, Språk- och Folkminnesinstitutet, i Uppsala. Två dagar för tidigt. Med det menas att Arkivens dag inte var den dan SOFI:s famn öppnades för mig, utan redan två dagar förut.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Söderhäll, Bengt
(författare)
-
Men var inte VI först?
- 2007
-
Ingår i: Gefle Dagblad. ; :23 maj
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Gävle vill bli kulturhuvudstad 2014 och tydligen har detta med "kulturell allemansrätt" skrivits in i planen för erövrandet av den panasch det säkerligen är att bli en sån där kulturhuvudstad.
|
|
| 5. |
- Söderhäll, Bengt
(författare)
-
Röst med mening
- 2002
-
Ingår i: Gefle Dagblad. - 1103-9302. ; 16 oktober
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Om berättande: Hur skapar vi mening i våra liv? kan man undra. Om frågan tjänar något till, kan ett svar vara att vi berättar vad vi gör för andra för att få reda på vad vi gjort och vi lyssnar på vad andra berättar för att de ska få reda på vad de gjort och i det finns mening.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Söderhäll, Bengt
(författare)
-
Vad var det som hände, egentligen? : så kändes VM-finalen i Frankrike
- 2006
-
Ingår i: Gefle Dagblad. ; :14 juli
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Bar de la Fontaine, Uzès, Frankrike Det var upplagt för fest. Alla bord reserverade på alla restauranger och barer i den sydfranska staden Uzès. Stadens täthet skydd för sol och bråk sedan medeltiden och tidigare, stadens gator ett vardagsrum för bofasta och gästande. I stadens vardagsrum ska vi alla se VM-finalen i fotboll, som sänds från Berlin.
|
|
| 8. |
- Söderhäll, Bengt, 1951-
(författare)
-
Bengt Söderhäll om andras trädgårdar – "poetiska symfonier i läsandets konsertsal" : Om böckerna är poesi, bör kanske även recensionen vara poesi! Bengt Söderhäll prövar en annan form för att säga sin mening om två aktuella diktsamlingar – lästa med stor behållning
- 2017
-
Ingår i: Arbetarbladet. - Gävle. - 1103-9027. ; 10 augusti
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Jag skulle vilja skriva att Marie Silkeberg (MS) tar oss med till andras trädgårdar.Att Lennart Sjögren (LS) tar oss med till andra trädgårdar.Skriva det vet jag inte varför jag vill. Möjligen för att sola mig.Vill att det är för att berätta att det finns som en möjlighet.Det att träda in i två poetiska rum, så olika och samtidigt så besläktade,då diktens språkliga utsida hämtar ur det poetiska språket,då diktens livgörande insida hämtar ur såväl MS som LS och läsarens minnen och glömska.I ”Atlantis” de många platsernas förvåning,platser som varit skrattens och strävandets,nu före detta platser, orofyllda, andras trädgårdar.MS rör sig över världens oro, skriver sig fram, tvivlar över ordens nödvändighet,inte uppgivet, i frågande tonart.I ”De andra trädgårdarna”, platserna i det förflutna,snart lämnade av dem som samtalade, älskade, frågade,för andra att forma;”ett svenskbarn/utanför det första stora kriget/utanför det andra stora kriget”LS rör sig över tidens oro, skriver sig fram och tillbaka,”ett svenskbarn i landet/Utanför”och MS skriver in sig i detta Utanför,ty,gränsen mellan innan och utan både finns och inte.Så talar två samlingar diktande med varandrai läsarens tvivelsutan oro över tingens tillstånd.Om inte tröst, så röster som bär långt med prövandets ord,försökandets omtag, meddelandets ärlighet,poetiska symfonier i läsandets konsertsal.
|
|
| 9. |
- Söderhäll, Bengt, 1951-
(författare)
-
Dagerman i The New York Review of Books
- 2015
-
Ingår i: Arbetarbladet. - Gävle. - 1103-9027. ; :25 juni
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Stig Dagerman på förstasidan i New York! Bengt Söderhäll i Dagermansällskapet i Älvkarleby, skriver om en nyväckt nyfikenhet på författaren.
|
|
| 10. |
- Söderhäll, Bengt, 1951-
(författare)
-
Den svenska (litterära) modellen : Ny bok
- 2017
-
Ingår i: Arbetarbladet. - Gävle. - 1103-9027. ; 9 juli:190/34962 från starten, s. 18-19
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det där med att skapa vetande, få till vetenskap, är ett fenomen som inte alltid är så lätt att närma sig. Ibland dock, blir det mycket inbjudande. Så just nu via ett enda ord: poetokrati. Ordet är en sammanslagning av 'poesi' och 'krati', som vi känner igen från vårt styrelseskick 'demo-krati'. Det är professorerna Sylvain Briens och Jean-Francois Battail vid Sorbonne-universitetet i Paris och Martin Kylhammar, professor vid Linköpings universitet och medlem i Vetenskapsakademien, som lånat begreppet poetokrati av Ernst Sars. Han myntade begreppet 1902 i ett arbete om Bjørnstjerne Bjørnssons betydelse i norsk politik. Sars hävdade att politiker får finna sig i att poeter och profeter blandar sig i: dessas förmågor att utnyttja sin uppövade fantasi och moral behövs när stora frågor ska avgöras. Efter att själv ha suttit med näsan i projekt med samma anspråk på sanning som vetenskapens kallat "Poetisk förståelse av tillvaron", får ordet poetokrati mig att läsa boken trots den begränsade förståelse av franska språket jag äger. Förvisso med stöd av ordböcker, men brasklappen är ärligt menad.Författarna sätter in verk av Tomas Tranströmer Sjöwall-Wahlöö, Stieg Larsson, Heidenstam, Harry Martinson, Henning Mankell och andra i ett politiskt sammanhang där "Den svenska modellen" står i brännpunkten. Arbetet får ses som en inledning på en undersökning av skönlitterära författares förhållande till och påverkan av det vi kallar "Den svenska modellen".Inledning, förresten, fortsättning är nog ett bättre ord att använda. Författarna Folke Fridell, Gustaf Hedenvind-Eriksson, Jan Fridegård, Albin Lind, Ivar Lo-Johansson, Gunnar Hirdman och Stig Dagerman debatterade arbetarlitteraturen i tidningen Folket i Bild 1947. Det var Fridell som inledde resonemanget under rubriken "Arbetarna och proletärdikten" och Dagerman som avslutade det hela med ett inlägg rubricerat "Diktens uppgift att visa frihetens mening".Från franskt håll har vi tidigare översättare som C G Bjurström och Philippe Bouquet, som möjliggjort för franska läsare att komma åt våra svenska författarskap. Den sistnämnde disputerade 1980 med en avhandling om individen och samhället i romaner av svenska arbetarförfattare (L'individu et la société dans led oeuvres des romanciers prolétariens suédois (1910-1960)). Delar av det arbetet finns i översättning av Jan Stolpe och gavs ut av Carlssons Bokförlag 1990: "Spaden och pennan". Bouquet mottog Ivar Lo-Johanssons personliga pris för sitt betydelsefulla och omfattande arbete.I en tid där litteraturkritik blir allt sällsyntare i våra dagliga blad, blir arbeten där skönlitteraturens betydelse för det offentliga samtalet diskuteras oundgängliga - och detta i ett historiskt perspektiv. Om dikten tar på sig uppgiften att visa frihetens mening, torde också kritiken i olika former - dagspress, offentligt samtal och vetenskap - bearbeta diktens olika besked och förslag, misstag och genidrag.Fakta: Ny bok av Sylvain Briens, Martin Kylhammar och Jean-François BattailItaque, "Poétocratie - Les écrivains à l'avant-garde du modèle suédois" (Ithaque)
|
|
