| 1. |
- Andersson Schaeffer, Jennie, 1974-
(author)
-
Communication space : Spatial design in manufacturing industry
- 2011
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- The main concern of this licentiate thesis is to discuss how built space is used for communication in the manufacturing industry, from a visual communication perspective. The thesis presents and develops the notion of 'communication space' and presents a model to describe the relation between different factors in the communication space. In a multiple case study, six different cases from the manufacturing industry are described and analyzed to highlight how built space is used for communication in a lean production context. Research results on how built spaces such as improvement places, meeting places and a development workshop affect improvement processes and communication are presented. What the studied improvement areas, meeting places and workshop can be said to communicate about the improvement processes is analyzed. The research results show that the built spaces in manufacturing industry are used for communication on two levels, both as places for interaction between employees and as a part of a communication process. The study also shows a relation between architecture from a specific time and the relation to the improvement work in the industrial context. How the results can be used to facilitate communication in the built spaces used for improvement processes in manufacturing industry is suggested in the thesis.
|
|
| 2. |
- Gottlieb, Laura
(author)
-
Designing Tools for Joint Inquiry : Making and thinking together
- 2020
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Positioned within the research program and subject area of Innovation and Design, this research focuses on the relationship between tools and joint inquiry. Joint inquiry – the collaborative exploration and definition of problems and possible solutions – plays an important part in Participatory Design processes. Tools, usually involving the making or using of artefacts in workshops, are developed and used to support joint inquiry between different actors. The aim of this research is to contribute to the deliberate design and systematic evaluation of tools for joint inquiry. This work addresses the literature gap comprising a lack of systematic evaluations in Participatory Design research and a need to evaluate designed activities and environments in relation to emerging designer-participant collaborations.This research is a starting point towards developing a systematic approach for designing tools for joint inquiry and introduces two frameworks for this purpose. The first is the Communities of Inquiry framework, from the field of computer-mediated communication in distance education, which is used to identify indicators in joint inquiry. The second framework is a categorisation used to distinguish different aspects of a tool. Combining the two frameworks aids the understanding of the relationships between tools and indicators for joint inquiry. A Research through Design and Research for Design approach is used to study conversations between people and in interaction with tools. Nine design experiments are described, all of which involve the design and testing of tools to support the initiation of joint inquiry. The tools were primarily created and tested within an academic context with design students and researchers, with a focus on the topic of co-production – that is, close collaboration between academia and external actors. One tool was created and used within a museum with youth and researchers.The results from the design experiments show that the tools supported the Communities of Inquiry indicators in the following ways: eliciting metaphors stimulated humour and encouraged contributions, renegotiating artefacts provoked brainstorming, commensality promoted phatic communication and humour, the relationship between material properties and metaphors prompted problem recognition, and formats directed towards personal experiences led to self-disclosure and emotional expression. The tools were a hinderance to the Communities of Inquiry framework when there was dominant participation and when the tools were considered to be inappropriate for certain work contexts. Future research will continue to develop means of systematically evaluating and designing tools that support communicative practices in Participatory Design processes.
|
|
| 3. |
- Florin, Ulrika, 1964-
(author)
-
Från idé till gestaltningsförslag : fallstudie från Projekt Konstpaus
- 2010
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Populär sammanfattning I vårt samhälle finns många offentliga konstverk. Dessa verk har kommit till på olika sätt men gemensamt är att konstverken i de allra flesta fall upphandlats med utgångspunkt i någon form av skiss. Skissen föregår det kommande konstverket och tjänar som underlag för beslut om upphandling av verket i full skala. Kunskapen om hur skisser kan tydas varierar och dessutom förekommer flera typer av skisser som var för sig fordrar olika sorters insikter av betraktaren (beslutsfattaren) för att kunna tolkas. Det övergripande temat för avhandlingen är kommunikationsprocesserna i relation till utvecklingen av 12 konstnärers gestaltningsförslag, tävlingsbidrag, samt hur juryns bedömning av dessa ser ut. Studien är baserad på material insamlat från de deltagande konstnärernas processer i Projekt Konstpaus, ett projekt delfinansierat av EU. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur konstnärer utformar sina gestaltningsförslag, samt hur dessa förslag används och värderas. För att göra detta har tävlingsbidragen analyserats och konstnärerna intervjuats. Konstnärliga gestaltningsprocesser har synliggjorts liksom kommunikationen mellan beställare och konstnär.Bland annat har det framkommit att det finns en större potential att förmedla ett komplext gestaltningsinnehåll till en jury med stöd av digitala skisser, än vid användande av traditionella skisser. Det har visat sig att det kommande konstverkets kvaliteter blir synliga, men också att de brister som finns i gestaltningen tydliggörs i 3D- skisserna. Liksom teknologier tidigare i historien haft sin påverkan på bildutvecklingen, tolkningen och seendet har också övergången till digitala skisstekniker denna inverkan. Det har också visat sig att den text som tillhör respektive tävlingsbidrag haft avgörande betydelse för utfallet av jurybedömningen. Muntliga och skriftliga presentationer, bilagor och brev har påverkat juryn i sina beslut.Studien har också visat hur konstnärer kan tolka och förmedla resultat av en inventering och genom sina skisser förmedla dessa tolkningar. Konsten som tolkare av miljö, tid och tanke, kan gestalta information om en plats och i och med detta också fungera värnande för ett samhälles identitet i olika faser av en utveckling.Studien har bidragit med en djupare inblick i konstnärliga gestaltningsprocesser och hur de kan beskrivas samt i och med detta också en fördjupad förståelse i allmänhet av kreativa processer.
|
|
