| 1. |
- Hillén, Sandra, 1977-
(författare)
-
Läsfrämjande i praktiken. : En rapport om projektet Stärkta bibliotek - Staden där vi läser!
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten summerar följeforskning av det första året av det läsfrämjande projektet "Stärkta bibliotek - Staden där vi läser för våra barn!" Projektet drivs av Kulturförvaltningen i Göteborg och fokuserar folkbibliotekens läsfrämjande arbete mot målgruppen barn och unga och deras familjer. Projektet är en del av Kulturrådets satsning "Stärkta bibliotek" som syftar till att stärka landets biblioteksverksamhet. Följeforskningen följde det läsfrämjande arbetet som genomfördes på tre arenor: på biblioteken, genom uppsökande verksamhet och digitalt. Särskilt uppmärksamhet har ägnats läsfrämjande praktiker och samverkan, fortbildning och utbildning samt praktiker kring bokgåvor. Även jämlikhetsfrågor var viktig för följeforskningen då projektet genomfördes inom ramen för Göteborgs verksamhetsövergripande satsning på mobiliseringen "Staden där vi läser för våra barn".
|
|
| 2. |
- Hermerén, Karin, 1963
(författare)
-
Gallring i praktiken
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964, et al.
(författare)
-
Återbruk och byggnadsvård. Cirkulering av delar och detaljer från äldre byggnader : Rapport. Curating the City Publication Series
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur går cirkulering av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer till? Vad kommer de ifrån och vart tar de vägen? Hur återbrukas de? I denna rapport behandlas återbruk inom den svenska byggnadsvården. En diskussion om urban materialitet och staden som kulturarv samt om den specifika kontext som cirkulering på bebyggelsenivå ingår i, sätter in dessa frågor i ett större sammanhang. Här kartläggs vilka aktörer som är involverade, såväl hantverkare som akademiker, och vilka idéer och visioner som driver dem. Vidare undersöks när och var butiker nischade mot byggnadsvård växte fram. Rapporten bidrar till ny kunskap om byggnadsvårdsfältets framväxt och verksamhet, och hur detta är relaterad till de senaste decenniernas stadsomvandling.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Caminha, Kjell, et al.
(författare)
-
Public Art Research Report (2018)
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report provides an overview of the current state of research on public art in the Nordic Countries, as well as within the wider international context. The key purpose of the report is to identify where the needs and opportunities are for the development of a research programme to support the further development of public art paradigms, policies and practices within Sweden. The report is commissioned by the Public Art Agency Sweden, and has been prepared by researchers based at Södertörn University and at Valand Academy, University of Gothenburg, between June and September, 2018. The report is based on two strands of survey and analysis: (i) research produced within the Nordic countries, and (ii) research produced in the wider international context. Both strands have focused on academic sources, as traditionally construed, such as peer-reviewed conference papers, articles, dissertations, monographs, anthologies and professional journals. We have drawn upon a sampling of research from a broad range of disciplines (art history, urbanism, planning, architecture, social science) as well as taking under consideration the work done by various public art agencies. In addition to this we have included artistic research about public art in a broad sense as well as various co-operations between artists and academics, as well as other non-institutional actors. (A second iteration of the international report is in development for 2022.)
|
|
| 6. |
- Corr, Susan, et al.
(författare)
-
Mid-term results – Matrix and methodology assessment
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is the final deliverable of WP2 whose work has sought to: 1. Track and analyse contemporary trends in heritage thinking impacting heritage practice. 2. Design a methodology to identify the range of current and emerging professions operating in the sector. 3. Signal gaps, needs and challenges facing sector professional practice. Three governing principles emerge from WP2 investigations. These inform the remainder of these analyses, and guide the work of CHARTER going forward: 1. Heritage per se is cultural praxis – heritage is a cultural function of social groups and a common good for people and diverse societies. 2. A healthily functioning societal relationship with heritage manifests as a circular dynamic in which heritage values are generated and regenerated through participatory engagement with heritage assets, mechanisms and processes. These, in turn, are drivers of social and economic wellbeing. The circular dynamic, which is analogous to an ecosystem, provides the tool with which to identify gaps and needs in response to changes and challenges facing societies. 3. Professional activities and processes emerge in response to this view of heritage. These can be clustered across a range of core functions which come to describe the heritage sector, and can be mapped according to individual competences. Accordingly, this report is arranged into two parts. The first part offers a panoptic on heritage theory and the heritage sector, with particular emphasis on the role of heritage in contemporary society, emerging trends, and the interfaces between the multiplicity of stakeholders, professional practitioners, avocational actors and an increasingly diversified public. An important consideration, therefore, is the transversal nature of heritage values, and how they are, or ought to be, generated, shared, stewarded and conserved, sustainably. Here too WP2 focuses on the new agenda for heritage as expressed in various international declarations and conventions, and its implications for professional practitioners. This is the prism through which the sector is interrogated and analysed in the second part of this report. The pace at which the sector is evolving is quite remarkable, due in no small measure to the willingness of heritage professionals to adapt to, drive and take ownership of emerging circumstances and the new agenda. The challenges are considerable, and while the range of skills and knowledge in the professional toolkit is growing, so too are new fields of practice. A methodology for self-mapping onto a template of relevant skills and competences has been developed and tested. This makes visible the various combinations of competences amongst the different cohorts of contemporary practitioners, and the gaps that should be addressed in training and education.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Liimatainen, Merja
(författare)
-
Town by the Riverside - jazz som kulturarv i Göteborg
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport bygger på en pilotstudie av jazzföreningen Classic Jazz Göteborg. Studien faller inom ramen för Centrum för konsumtionsvetenskaps (CFK) delprojekt i det tvärdisciplinära och internationella forskningsprojektet CHIME - Cultural Heritage and Improvised Music in European Festivals. Projektet är ett Joint Programming Initiative (JPI) med temat Cultural Heritage and Global Change. Delprojektet på CFK fokuserar marknadifieringen av kulturarv: Jazz i urbana rum med syftet att undersöka hur jazz som kulturarv iscensätts, marknadsförs och konsumeras i en kulturarvskontext. Målet är att bidra med nya perspektiv på hur kulturarvsmiljöer förändrar värden och marknadspositioner för jazzfestivaler. I två års tid kommer Helene Brembeck, projektledare för delprojektet i Göteborg, tillsammans med forskarna Niklas Sörum och Olle Stenbäck att studera relationer mellan marknad, konsumtion och jazz som kulturarv i kulturarvsmiljöer med utgångspunkt i Gamlestans jazzfestival och Göteborg Classic Jazz festival som båda arrangeras i kulturhistoriskt intressanta miljöer. Föreningen Classic Jazz har varit en del av Göteborgs jazzscen sedan en längre tid och har en historia att berätta om jazzen i Göteborg. Det är detta, samt bakgrunden till Göteborg Classic Jazz Festival som är fokus för denna pilotstudie.
|
|
| 9. |
- Löfgren, Eva, 1971, et al.
(författare)
-
Forskning och kunskapsutveckling Svenska kyrkans materiella kulturarv 2015-2022
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka forskare och kunskapsaktörer arbetar med Svenska kyrkans materiella kulturarv idag, vilka teman dominerar fältet och hur förhåller de sig till tidigare forskning? Det är frågor som besvaras i denna översikt, som tar sin utgångspunkt i en systematisk genomgång av aktuella forsknings- och kunskapsprojekt. Syftet är att identifiera, beskriva och diskutera den forskning och kunskap om Svenska kyrkans materiella kulturarv som har producerats i akademiska miljöer under åren 2015-2022. Översikten omfattar publicerade resultat (artiklar, rapporter, böcker, filmer) och examensarbeten, men tar också upp pågående projekt. Den inkluderar arbeten som har tillkommit i samverkan mellan ett lärosäte och kunskapsaktörer inom kulturmiljösektorn eller Svenska kyrkan, eller som på annat sätt har stark anknytning till en akademisk miljö. Några internationella nedslag görs i syfte att ge perspektiv på den svenska forskningens inriktning och luckor. Arbetet utgör en fortsättning på översikten som presenterades 2014 (Persson mfl. 2014).
|
|
| 10. |
- Pruulmann-Vengerfeldt, Pille
(författare)
-
Illustrated guideline #2 : Data collection methods for CCIs
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Illustrated guideline #2:Data collection methods for CCIs. The one-page visual overview will give a basic introduction to cultural and creative industries to the following questions:1. How to collect data? What are the advantages of the various techniques?2. Data is everywhere, even where we don’t expect it!
|
|
