| 1. |
- Hillén, Sandra, 1977-
(författare)
-
Läsfrämjande i praktiken. : En rapport om projektet Stärkta bibliotek - Staden där vi läser!
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten summerar följeforskning av det första året av det läsfrämjande projektet "Stärkta bibliotek - Staden där vi läser för våra barn!" Projektet drivs av Kulturförvaltningen i Göteborg och fokuserar folkbibliotekens läsfrämjande arbete mot målgruppen barn och unga och deras familjer. Projektet är en del av Kulturrådets satsning "Stärkta bibliotek" som syftar till att stärka landets biblioteksverksamhet. Följeforskningen följde det läsfrämjande arbetet som genomfördes på tre arenor: på biblioteken, genom uppsökande verksamhet och digitalt. Särskilt uppmärksamhet har ägnats läsfrämjande praktiker och samverkan, fortbildning och utbildning samt praktiker kring bokgåvor. Även jämlikhetsfrågor var viktig för följeforskningen då projektet genomfördes inom ramen för Göteborgs verksamhetsövergripande satsning på mobiliseringen "Staden där vi läser för våra barn".
|
|
| 2. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964, et al.
(författare)
-
Återbruk och byggnadsvård. Cirkulering av delar och detaljer från äldre byggnader : Rapport. Curating the City Publication Series
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur går cirkulering av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer till? Vad kommer de ifrån och vart tar de vägen? Hur återbrukas de? I denna rapport behandlas återbruk inom den svenska byggnadsvården. En diskussion om urban materialitet och staden som kulturarv samt om den specifika kontext som cirkulering på bebyggelsenivå ingår i, sätter in dessa frågor i ett större sammanhang. Här kartläggs vilka aktörer som är involverade, såväl hantverkare som akademiker, och vilka idéer och visioner som driver dem. Vidare undersöks när och var butiker nischade mot byggnadsvård växte fram. Rapporten bidrar till ny kunskap om byggnadsvårdsfältets framväxt och verksamhet, och hur detta är relaterad till de senaste decenniernas stadsomvandling.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Liimatainen, Merja
(författare)
-
Town by the Riverside - jazz som kulturarv i Göteborg
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport bygger på en pilotstudie av jazzföreningen Classic Jazz Göteborg. Studien faller inom ramen för Centrum för konsumtionsvetenskaps (CFK) delprojekt i det tvärdisciplinära och internationella forskningsprojektet CHIME - Cultural Heritage and Improvised Music in European Festivals. Projektet är ett Joint Programming Initiative (JPI) med temat Cultural Heritage and Global Change. Delprojektet på CFK fokuserar marknadifieringen av kulturarv: Jazz i urbana rum med syftet att undersöka hur jazz som kulturarv iscensätts, marknadsförs och konsumeras i en kulturarvskontext. Målet är att bidra med nya perspektiv på hur kulturarvsmiljöer förändrar värden och marknadspositioner för jazzfestivaler. I två års tid kommer Helene Brembeck, projektledare för delprojektet i Göteborg, tillsammans med forskarna Niklas Sörum och Olle Stenbäck att studera relationer mellan marknad, konsumtion och jazz som kulturarv i kulturarvsmiljöer med utgångspunkt i Gamlestans jazzfestival och Göteborg Classic Jazz festival som båda arrangeras i kulturhistoriskt intressanta miljöer. Föreningen Classic Jazz har varit en del av Göteborgs jazzscen sedan en längre tid och har en historia att berätta om jazzen i Göteborg. Det är detta, samt bakgrunden till Göteborg Classic Jazz Festival som är fokus för denna pilotstudie.
|
|
| 5. |
- Ström, Richard, 1981-
(författare)
-
Att etablera alternativkultur : En rapport om det annorlunda Umeå
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kultur som skapas i en stad eller i en region bidrar till dess goda rykte. Men vad som slår hos en viss publik kan inte alltid förutses. Även Umeås alternativa musikliv har "spritt ordet" om staden vidare ut i världen: Umeå är annorlunda.Ett gott rykte som en "alternativ" stad är inte helt lätt att beordra eller administrera fram. Den här rapporten handlar om hur man ändå kan försöka locka det alternativa att etablera sig. Här jämförs två verksamheter inriktade mot ungdomskultur, den ena kommunal, den andra självstyrd, med syfte att hitta styrkor och svagheter. Utifrån denna jämförelse skapas sedan en bild av ett idealt kulturhus.En sådan idealbild skulle kunna användas som underlag för diskussioner om principer för styrning och resursfördelning på kulturområdet inte bara i Umeå och i andra västerbottenskommuner utan även i regionen.Med hjälp av rapportens idealbild hävdas att kommunala myndigheter har anlednig att uppmärksamma fördelarna med att ett hus styrs ideellt och är självförsörjande. I gengäld bör också husets förvaltare, i den mån de förväntar sig kommunalt stöd, acceptera att lyfta fram verksamhetens allmänna nytta. Det ideala huset bör till exempel kunna anta flera olika identiteter, för att lättare kunna fylla en mångfald av arrangemang.
|
|
| 6. |
- Hultgren, Frances, et al.
(författare)
-
Rum för de yngsta : Barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Runtom i Sverige pågår regelbundet aktiviteter där barn och föräldrar bjuds in för att ta del av berättelser, sång, musik, dans, rim och ramsor och annat som omfattas av begreppet ”kultur”. Ett återkommande utgångspunkt i verksamheterna är att besökarna ska vara ”delaktiga”. Men vad är denna delaktighet egentligen och hur uppnår vi den? Boken är resultatet av ett forskningsprojekt, som började med följeforskning av projektet Barnens kulturrum i Borås, och som sedan fortsatte till andra platser i och utanför staden där barn, rum, kultur och delaktighet på olika sätt aktualiserades. Syftet med studien var att undersöka hur ett kulturrum för barn, byggt på barns och föräldrars delaktighet, kan förverkligas. Frågor som diskuteras är t.ex.: Hur kan delaktighet förstås från olika perspektiv och vilka praktiska konsekvenser får olika synsätt på delaktighet.Rikliga empiriska exempel från bibliotek, förskolor och museer illustrerar mångfalden av kulturaktiviteter. Barns lek i institutionsmiljö studeras också och vi ser hur leken kan skapa ”mellanrum” och ”flyktlinjer” för barnen, de vuxna, rummet och tingen. Delaktighetsbegreppet problematiseras genomgående i relation till nationell och internationell forskning och en modell för delaktighet presenteras. Modellen beskriver hur ett kulturrum för barn kan verka för inkludering, ge inspiration och involvera och utmana besökarna. I förlängningen anas ett kulturrum för barn som fungerar som ett forum för aktivt medborgarskap i samhället.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
