| 1. |
- Nilsson, Fredrik, et al.
(author)
-
Efterord
- 2017
-
In: Kulturhistoria. En etnologisk metodbok.. - 2001-7529. ; 13
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Alsmark, Gunnar, et al.
(author)
-
Broderfolkens bro
- 2010
-
In: Regionauterna : Öresundsregionen från vision till vardag - Öresundsregionen från vision till vardag. - 1651-775X. - 9789170610790 ; 24, s. 139-156
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 6. |
- Bodén, Daniel, 1983-
(author)
-
Systemmänniskan : En studie om människan, automationen och det senmoderna förnuftet
- 2016
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- How did the conformist “organization man” of modern welfare society turn into the restless and flexible market-rational individualist of late-modernity? And what role did technology play in this transformation? Drawing from inquiries like these, this doctoral thesis deals with topics such as technology, culture, and the production of social consciousness. The aim of the study is to elucidate the historical emergence of late-modern reason, visible in the socio-material process of automation.The study takes two mundane technical innovations as starting points to investigate dominant social values and rationalities embedded in, and emerging from material transformations in the production process of two late modern, Swedish organizations. Covering a period of roughly fifty years (1960–2013), the analysis relies on the interpretation of a variety of both contemporary and archived sources, including interviews, observations, witness accounts and archived material in the form of staff magazines, newspapers, photographs and official documents.While following a hermeneutical tradition of European ethnology the study is also an attempt to enrich its synchronous cultural analysis of everyday life with theory grounded in historical (dialectical) materialism. Along this line of thought the thesis suggests that many of the qualities, values and everyday experiences attributed to late-modernity, such as “flexibility”, “creativity” and “flat organizations” depend on the reification and embedding of modernist social forms, ideas and relations, such as instrumental rationality, routine labour and bureaucratic taxonomy into the material foundation of daily life.
|
|
| 7. |
-
ETN :003 KRY
- 2007
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- ”Jag hoppas att jag får ha hälsan”, är ett uttryck som idag känns passé. Hälsa är inte längre något man ”har”, eller ens ”får”. Idag är hälsa något man ”gör”. Det är individens ansvar att ”göra” sin hälsa genom att äta rätt, motionera väl, hålla sig uppdaterad om vetenskapliga rön och nya behandlingsmetoder och inte minst – tro på sig själv. Hälsa är – åtminstone i den offentliga diskursen – beroende av individen själv. Denne tycks ha möjlighet att påverka sitt liv, men bär också ansvar och kanske till och med skuld för om det går fel. ETN:KRY är en tidskrift som tar upp hälsa och sjukdom utifrån ett etnologiskt perspektiv.
|
|
| 8. |
-
ETN:KRY
- 2007
-
Editorial collection (pop. science, debate, etc.)abstract
- ”Jag hoppas att jag får ha hälsan”, är ett uttryck som idag känns passé. Hälsa är inte längre något man ”har”, eller ens ”får”. Idag är hälsa något man ”gör”. Det är individens ansvar att ”göra” sin hälsa genom att äta rätt, motionera väl, hålla sig uppdaterad om vetenskapliga rön och nya behandlingsmetoder och inte minst – tro på sig själv. Hälsa är – åtminstone i den offentliga diskursen – beroende av individen själv. Denne tycks ha möjlighet att påverka sitt liv, men bär också ansvar och kanske till och med skuld för om det går fel. ETN:KRY är en tidskrift som tar upp hälsa och sjukdom utifrån ett etnologiskt perspektiv.
|
|
| 9. |
- Feldmann Eellend, Beate, 1971-
(author)
-
Visionära planer och vardagliga praktiker : Postmilitära landskap i Östersjöområdet
- 2013
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- In the years after WWII the Baltic Sea Area developed into an area strongly divided between East and West. Because of the tensions between the blocs, the coastal areas where strongly militarized and prepared for war.The new political situation after 1989 propelled an international military disarmament and closing down of bases, training areas around Europe. Since the Baltic Sea Area was one of the heaviest militarized part of Europe the question of disarmament here is of particularly great economic, social and cultural importance.This study is about the post-military landscape in the Baltic Sea Area with examples from Dejevo on the Estonian island Saaremaa, Dranske on the (East)German island Rügen and Fårösund on the Swedish island Gotland.The aim of this thesis is to shed light on the process where the military landscape of the Cold War is transformed in order to be incorporated in the macro-regional endeavors for unity in the new Europe. I want to analyze the implications that planning visions have on the everyday life of people. A following aim is to shed light on the challenges that urban planning has to face in this transformation. Three research questions frame the study. The first question analyzes the process where the coastal areas of the Baltic Sea after the end of the Cold War are disarmed and transformed, from a landscape of production of military services and objects into a landscape of consumption for recreation and tourism. The second question takes its point of departure in the relation between planning visions and everyday life. The third question concerns the matter of the past and analyzes what aspects of the military landscape are emphasized respectively pushed aside in the transformation into post-military landscape.The study is based on interviews with inhabitants and local planners as well as macro-regional and local planning documents, articles and photographs.
|
|
| 10. |
|
|
