| 1. |
- Almén, Edgar, 1943-, et al.
(författare)
-
Livstolkning och värdegrund : att undervisa om religion, livsfrågor och etik
- 2000
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skolans värdegrund har på senare år lyfts fram i många olika sammanhang. Uppgiften att undervisa om religion, etik, och livsfrågor har också debatterats. Detta undervisningsområde hör till skolans svåraste uppgifter - men kanske också till de viktigaste. Denna antologi ger ett bidrag till utvecklingen av ett professionellt lärarkunnande i frågor som gäller skolans värdegrund och undervisning på livsåskådningsområdet.Författarna ger utifrån sina respektive kompetensområden en belysning av några av ämnesområdets centrala aspekter.De texter som ingår har skrivits särskilt för lärarutbildningen men kan också användas i andra sammanhang. Avsikten har varit att via texterna föra de studerande i kontakt med såväl aktuell forskning som professionell lärarkunskap av annat slag.
|
|
| 2. |
- Backman Rogers, Anna, 1981
(författare)
-
Picnic at Hanging Rock
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Peter Weir's haunting and allusive Picnic at Hanging Rock (1975), set in 1900, tells the story of the mysterious disappearance of three schoolgirls and their teacher on a trip to a local geological formation. The film is widely hailed as a classic of new Australian cinema, seen as exemplary of a peculiarly Australian style of heritage filmmaking. Anna Backman Rogers' study considers Picnic from feminist, psychoanalytic and decolonialising perspectives, exploring its setting in a colonised Australian bushland in which the Aboriginal people are a spectral presence in a landscape stolen from them in pursuit of the white man's 'terra nullius'. She delves into the film's production history, addressing director Weir's influences and preoccupations at the time of its making, its reception and its lasting impact on visual culture more broadly. Rogers addresses the film's treatment of the young schoolgirls and their teachers, seemingly, as embodiments of an archetype of the 'eternal feminine', as objects of the male gaze, and in terms of ideas about female hysteria as a protest against gender norms. She argues that Picnic is, in fact, highly subversive: a film that requires its viewers to read its seductive surfaces against the grain of the image in order to uncover its psychological depths.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Rubenson, Samuel
(författare)
-
Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen. : Slutrapport från ett forskningsprogram
- 2016
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultaten av forskningsprogrammet ”Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen”, som pågick åren 2009-2015. Rapporten är författad av programmets forskningsledare Samuel Rubenson, men bygger på det omfattande arbete som gjorts av programmets olika forskare: Elin Andersson, Anahit Avagyan, Jesper Blid Kullberg, Karin Kulneff-Eriksson, Britt Dahlman, Bo Holmberg, Lillian Larsen, Henrik Rydell Johnsén, Per Rönnegård, David Westberg, Andreas Westergren, Jason Zaborowski och Johan Åhlfeldt. Frågorna om klosterväsendets ursprung och hur dess uppkomst ska förklaras, frågor som sysselsatt forskare i århundraden, har genom vårt forskningsprogram fått en rad nya och för många oväntade svar. Medan tidigare forskning överlag sett framväxten av klosterväsende och monastiskt liv som en radikal kristen uppgörelse med det antika samhället, har vi påvisat en tydlig kontinuitet med antiken, inte minst vad gäller bildningsideal och utbildningstradition. Medan tidigare forskning sökt klosterväsendets rötter i äldre egyptisk religion, i hellenistisk judendom eller i en social protest mot samhällsordning och makthavare, har vi funnit ett tydligt samband med den antika skoltraditionen och filosofskolornas ideal. Närstudiet av fynden från utgrävningar och undersökningar av tidiga kloster, liksom en ingående litterär analys av en rad tidiga monastiska texter, har resulterat i oväntade belägg för skolverksamhet i de tidiga egyptiska klostren, liksom en påfallande kontinuitet med antika traditioner i den undervisning som bevarats i det litterära materialet. Genom att etablera denna kontinuitet med den antika bildningstraditionen och dess ideal har det också blivit tydligt på vilka sätt det tidiga klosterväsendet använder och förändrar bildningstraditionen och synen på bildning. De arkeologiska fynden och de tidiga monastiska texter, visar hur bibeltexter anpassas till en äldre pedagogisk tradition där de ersätter antika sentenser. Bibelcitaten i undervisningstexterna ger efterhand plats för monastiska sentenser. De ideal och övningar som klosterväsendet i hög grad antingen direkt eller indirekt förde vidare från filosofskolorna, ges i de tidiga monastiska texterna bibliska referenser, som också innebär tydliga förskjutningar. Studiet av återanvändningen av antika samlingar av sentenser och berättelser visar den starka kontinuiteten i såväl form som innehåll, men också intressanta förändringar som sker när texterna reviderats. Studiet av hur de tidiga klostren och deras ledande gestalter beskrivs har visat på starka samband med såväl äldre biografisk litteratur som skildringar av den ideala staden. Den spänning som finns här, liksom inom filosofin, mellan den radikale av omvärlden oberoende hjälten och den i staden förankrade ledaren, avtecknar sig också i skildringarna av munkarna, där den oskolade eremiten ställs sida vid sida med klosterledaren. Våra resultat innebär att det har blivit svårare att fastställa när klosterväsendet hade sin begynnelse. Det framstår alltmer som en gradvis utveckling av flera olika tendenser och förändringar i det senantika samhället. Av avgörande betydelse för det tidiga klosterväsendet var den sammansmältning av det antika bildningsidealet och de bibliska texterna som kom till uttryck i alexandrinsk judisk och kristen teologi under de första århundradena och som under 300- och 400-talen påtagligt berikades av samtida grekisk-romersk filosofi och litteratur. Genom att kyrkan gavs officiell ställning och kristen tro accepterades skapades förutsättningar för förändrade former av social gemenskap och nya utbildningsvägar. Samtidigt som dessa innebar att det antika arvet ikläddes en delvis ny dräkt, innebar det också ett slags demokratisering. I klostren kunde grupper som tidigare stått utanför skolvärlden få undervisning, en undervisning som den snabbt växande kyrkan var i stort behov av. Genom vår forskning har den endimensionella bilden av den typiske ökenfadern, det monastiska livets pionjär, förändrats på ett djupgående sätt. Bilden av den radikale obildade munken som inspirerad av bibelord lämnar allt och ger sig ensam ut i öknen för att slåss mot sina inre demoner, har visat sig vara en litterär fiktion. De texter som framför allt burit fiktionen, de sentenser som samlats under beteckningen tänkespråk, har visat sig tillhöra en antik genre av texter använda inom skolväsendet. De bilder som målas upp i dem, liksom deras skarpa utsagor, är inte avsedda att tas bokstavligt, utan utgör ett slags karikatyrer, likt moderna serier. Med sin avskalade radikalitet och ibland underfundiga humor ska de samtidigt väcka insikt och vara lätta att minnas. Vårt omfattande arbete med hur dessa förmedlats visar tydligt att de utgjort en flytande vishetstradition som ständigt anpassats till rådande behov. I de bevarade handskrifterna kan vi på en mängd olika språk spåra hur man valt att översätta och revidera, lägga till och ta bort, stycka upp och slå samman tänkespråk, liksom hur man omorganiserat och systematiserat innehållet. För att kunna hantera den komplexa och flytande textförmedlingen och jämföra tusentals olika versioner med varandra, har vi därför utvecklat ett digitalt forskningsverktyg. Genom att skapa en webbaserad plattform för analys och publicering, öppen för länkad data, har vi dessutom gjort det möjligt för internationell forskning att vidareutveckla studiet av klosterväsendets mest centrala undervisningsmaterial och jämföra det med bevarat undervisningsmaterial från den antika bildningstraditionen. Verktyget möjliggör också att följa den antika bildningskulturen längre fram i tiden och se hur samma material översatts, anpassats och använts i nya kontexter, bland annat det tidiga svenska klosterväsendet.
|
|
| 5. |
- Källgren, Karolina Enquist
(författare)
-
María Zambrano’s Ontology of Exile : Expressive Subjectivity
- 2019
-
Bok (refereegranskat)abstract
- This book analyzes the exile ontology of Spanish philosopher María Zambrano (1904-1991). Karolina Enquist Källgren connects Zambrano’s lived exile and political engagement with the Spanish Civil War to her poetic reason, and argues that Zambrano developed a theory of expressive subjectivity that combined embodiment with the expressive creativity of the human mind. The analysis of recurring literary figures and concepts—such as new materialism, the confession, image, the ruin, the heart, and awakening— show how a comprehensive argument runs as a thread through her works. Further, this book situates Zambrano’s thought in a larger European philosophical context by showing how Zambrano’s poetic reason was directly related to her unconventional exile readings of Martin Heidegger, Aristotle, Immanuel Kant, and Xavier Zubiri, among others.
|
|
| 6. |
- Azar, Michael, 1970
(författare)
-
Vittnet
- 2008
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Grinell, Klas, 1969
(författare)
-
Eudaimonia: Om det goda livet i klimatomställningens tid
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När ekonomisk tillväxt, teknologisk utveckling och individuell tillfredsställelse riskerar ekologisk kollaps, vad kan vi då eftersträva istället? Frågan är angelägen i klimatomställningens tid, då vi inte endast behöver hitta nya sätt att resa, producera och konsumera, utan också nya sätt att handla, tänka och leva. Med utgångspunkt i Aristoteles filosofi påminner idéhistorikern Klas Grinell om det antika idealet om mänsklig blomstring, eudaimonia. Snarare än att sträva efter tillväxt som ett yttersta värde behöver politiken riktas mot att utveckla medborgarnas möjligheter att leva hållbart och gott. Istället för att försöka bemästra naturen bör människan försöka återfinna sin plats i den och söka en lycka som inte beror av förgiftning, artdöd och global uppvärmning. Eudaimonia är en läsvänlig och sakkunnig redogörelse för Aristoteles livsfilosofi, som i den antika tankevärlden finner stoff till nya etiska och politiska horisonter och mer framkomliga vägar mot mänsklig blomstring.
|
|
| 8. |
- Azar, Michael, 1970
(författare)
-
Amerikas födelse. Korset, guldet och svärdet i Nya världen
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När Columbus landsteg i Nya världen, Amerika, möttes två för varandra helt okända civilisationer. Vad som under andra omständigheter kunde ha blivit ett givande utbyte blev ett militärt och ideologiskt underkuvande. Korset, svärdet och guldet smälte samman till en dödlig legering. I Amerikas födelse skärskådas de intensiva debatter som ägde rum i Spanien under 1500-talet. Vad var det egentligen för slags varelser man hade upptäckt? Och var conquistadorernas blodiga metoder verkligen rättfärdiga i Guds ögon?
|
|
| 9. |
- Berg, Magnus, 1955, et al.
(författare)
-
Musealt islam
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Grinell, Klas, 1969
(författare)
-
Islams filosofihistoria : från Fitaghuras och Aflatun till Nasr och Ramadan
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antikens grekiska filosofer var varken européer eller kristna. Deras arv har inte heller bara förvaltats i Väst. Även inom den muslimska världen har den antika filosofin varit viktig. De traditioner som idag alltför ofta framställs som varandras motsatser delar alltså centrala arv.Islams filosofihistoria är den första boken på svenska som tecknar filosofihistorien från muslimsk horisont. Här presenteras den islamiska förståelsen av filosofer som Pythagoras, Platon, Aristoteles och Plotinos. Filosofin följs vidare via medeltida storheter som Ibn Sina, al-Ghazali och Ibn Rushd, till moderna filosofer som Muhammad Iqbal, Seyyed Hossein Nasr och Tariq Ramadan.Genom att lära känna islams filosofihistoria får vi inte bara en bredare bild av islams idéhistoria, vi får också nya perspektiv på den antika filosofin.
|
|
