1. |
|
|
2. |
|
|
3. |
|
|
4. |
|
|
5. |
|
|
6. |
|
|
7. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(author)
-
Tyst om markfrågan i Svenska kyrkans ”Vitbok”
- 2016
-
In: Feministiskt perspektiv. - Stockholm : Feministiskt Perspektiv. ; :43:2016-10-25
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- I våras publicerade Svenska kyrkan boken De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna, ett slags vitbok för att möjliggöra uppgörelse och försoning. May-Britt Öhman, forskare på centrum för genusvetenskap, har läst och saknar frågan om makt och mark i en annars så viktig intervention.
|
|
8. |
- Elenius, Lars, 1952-
(author)
-
Det mångkulturella Norrbotten
- 2006
-
In: Norrbottensakademien årsskrift 2004-2005. - Luleå : Norrbottensakademien. ; , s. 41-56
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
9. |
|
|
10. |
- Elenius, Lars, 1952-, et al.
(author)
-
Minoritetsspråk och myndighetskontakt : flerspråkighet bland användare av samiska, meänkieli och finska i Norrbottens län efter minoritetsspråklagarnas tillkomst 2000
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I undersökningen har två intervjuundersökningar gjorts med minoritetsspråksanvändare i Kiruna, Pajala och Haparande kommun. I den ena har direktintervjuer gjorts med 79 individer i de tre kommunerna. I den andra har telefonintervjuer gjorts med 42 individer som representerar föreningar och organisatoner i området, samt med 10 representatner för myndigheter.Språkanvändningen har undersökts på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå med största fokus på individnivån. För att analysera hur samiska, meänkieli och finska använts i kontakter med myndigheter har ett helhetsperspektiv anlagts på språkanvändningen. Det betyder att både privata och offentliga språkdomäner undersökts. Materialet har sedan analyserats med avseende på hur de språkliga minoriteterna i området har använt sig av minoritetsspråklagarna utifrån de tre kriterierna identitet, deltagande och effektivitet.Syftet med studien har varit att utreda varför språkanvändarna i så liten utsträckning har använt sig av de möjligheter som lagarna innebär. En generell frågeställning är om det finns en avgörande skillnad i myndigheternas sätt att betrakta användningen av ett minoritetsspråk i offentliga och formella sammanhang, jämfört med de enskilda individernas sätt att se på minoritetsspråkets nvändning, främst då i kontakterna med olika offentliga organ.
|
|