| 1. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 31: Laokoongruppen
- 2023
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :31
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Äntligen är det dags för en ny säsong av Konsthistoriepodden och denna gång går vi långt tillbaka i tiden och tar oss an en av de mest kända och omdiskuterade skulpturgrupperna i tiden: Den hellenistiska Laokoongruppen, som är skuren i marmor och som dateras till ca 40 till 20 år före Kristus och som tillhör Vatikanmuseets samlingar. Denna skulpturgrupp finns dock i en mängd kopior runtom i världen. Denna antika skulptur visar den trojanska prästen Laokoon, flankerad av sina söner Antiphantes och Thymbraeus, när de kämpar mot två gigantiska ormar som gudarna har skickat på dem. Berättelsen om Laokoons fruktansvärda öde beskrevs i litteraturen bland annat hos de antika författarna Homeros och Vergilius och är en del av berättelsen om den trojanska hästen, som alltså hänger ihop med de historiska händelserna i det trojanska kriget som sägs ha utkämpats mellan Grekland och Troja någon gång på 1100- eller 1200-talet före Kristus. Vi går till grunden med myten om Laokoon och Troja och vad man egentligen vet om var Troja låg. Men vi berättar också hur man kan följa Laokoongruppen genom tiden från att Plinius den äldre 77 efter Kristus verkar ha identifierad dess upphovsmän - tre stenhuggare från Rhodos vid namnen Agesandros, Polydoros, and Athenodoros - till att skulpturen återupptäcktes i januari 1506 på Felice De Fredis vingård som var belägen nära Colosseum på Esquilinen i Rom. Vi berättar om några försök som sedan dess har gjorts att ta fram mer kunskap om verket och att rekonstruera de delarna som inte kunnat återfinnas i utgrävningar. Och vi berättar också hur intresset för den antika Laokoonskulpturen fick en nytändning i och med 1700-talets utgrävningar av antiken och framväxten av den nyklassicistiska konsten som utfördes med antiken som förebild. Sedan denna tid har Laokoongruppen varit ett av dem mest diskuterade konstverken i vår konsthistoria med fokus på dess formspråk och dess känslomässiga uttryck. Framför allt den tyske konstskribenten Johann Joachim Winckelmann skrev fram den ideala skönheten han upplevde i den antika konsten, och hans åter och åter nypublicerade tankar blev snart allmängiltiga. Genom honom fick Laokoongruppen ännu större publicitet än vad den hade någonsin tidigare. Han skrev att Laokoongruppen följer konstens alla regler för fullkomlighet och att den äger precis samma excellenta kvalitéer som utmärkte just den grekiska antikens mästerverk: en ädel enkelhet och en stilla storhet, såväl i hållningen som i uttryck. Ända sedan dess har Laokoongruppens symbolkraft diskuterats och inspirerat utifrån det intensiva lidandet som framställs i denna skulptur, där Winckelmann såg en skildring av det mest omedelbara lidande, som uttrycker sig i alla muskler och nerver som spänner sig i kampen. Samtidigt framträder den “stilla storheten” han alltid påtalade: i Laokoons uttryck ser vi det kontrollerade, hur känslorna undertrycks av denna “store man”.
|
|
| 2. |
- Persson, Maria, 1976, et al.
(författare)
-
Ledningsplats Björn och kalla krigets kulturarv
- 2016
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kalla kriget har lämnat många spår i det svenska landskapet. I podcasten Ledningsplats Björn och kalla krigets kulturarv berättar arkeologerna Maria Persson och Tony Axelsson vid Göteborgs universitet om den första arkeologiska undersökningen som gjorts av en lämning från kalla kriget. Runt om i Sverige finns det idag gott om lämningar efter militära anläggningar och installationer från kalla kriget. Ett exempel är ledningsplats Björn söder om Skara där det attackflyg skulle ledas som hade som uppgift att tidigt slå ut en annalkande invasionsflotta. Våren 2015 gjorde arkeologer och en grupp studenter från Göteborgs universitet en samtidsarkeologisk undersökning av ledningsplats Björn. Bland annat undersöktes allt ifrån de stående intakta byggnaderna till betydligt mindre spår som behövde grävas fram ur jorden. Undersökningen beskrivs i en aktuell bok men också i en nyproducerad podcast där lyssnaren får följa med arkeologerna Maria Persson och Tony Axelsson till ledningsplats Björn och det svenska attackflygets krigsstabsplats.
|
|
| 3. |
- Persson, Maria, 1976, et al.
(författare)
-
Tacos, utekök och fredagsmysande
- 2024
-
Ingår i: Matarvspodden. - Göteborg : Göteborgs universitet. ; :24
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mat och recept fyller våra sociala medier och lockar till matlagning och bakning. Men vilka är de heta trenderna och vad gömmer sig för kulturarv bakom allas vårt fredagsmys och grannens utekök? Matarvspodden fördjupar sig i mat och prylar för fredagsmys och utekök och reder ut olika trådar av kulturarv som ligger bakom dessa matarvstrender tillsammans med etnologen Eva Knuts och arkeologen Maria Persson, Göteborgs universitet. Deltagare: Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet Eva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Persson, Maria, 1976, et al.
(författare)
-
Krismat och prepping: Livepodd från Bokmässan
- 2022
-
Ingår i: Matarvspodden. ; :2022-10-19
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Först pandemi sedan krig i Europa. Vi har bunkrat toapapper och konservburkar. Att maten är livsviktig blir påtagligt i tider av kris. Kan vi lära oss något om mat och förberedelser i orostider från kristider i historien? Matarvspodden gästar Bokmässan och möter Maria Persson, doktor i arkeologi och kulturarvsforskare, och Elias Mellander doktor i etnologi och konsumtionsforskare, båda vid Göteborgs universitet. Tillsammans med moderator Lisa Haeger diskuterar de överlevnad, matarv, falska rätter, prepping och krisberedskap.
|
|
| 10. |
- Synnestvedt, Anita, 1956
(författare)
-
Here I live: 4000 yrs at Siriusgatan. The creation of a public space - using heritage and archaeology for inclusion and the future
- 2017
-
Ingår i: NEARCHs web sida.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How can we create new meeting places using heritage and archaeology in public spaces? In the suburban area Bergsjön in the northeast parts of Gothenburg in Sweden, you can find the remains of a cist grave situated among many high-rise houses. Who cares about these remains today and who knows anything about them? The project “Here I live” sets the questions of how archaeology and heritage can contribute being a resource in today’s society.
|
|
