1. |
- Landqvist, Hans, 1958
(författare)
-
”– Kuka … puhhuu …? stönade Esaias. Vem pratar?” Litterär flerspråkighet och språkväxling i Mikael Niemis roman Mannen som dog som en lax : “–Kuka … puhhuu …? Esaias moaned. Who is talking?” Literary multilingualism and literary code switching in Mikael Niemi’s novel Mannen som dog som en lax [‘The man who died like a salmon’]
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten redovisas en fallstudie av litterär flerspråkighet och språkväxling utifrån Mikael Niemis roman Mannen som dog som en lax (2006). Romanen utspelar sig huvudsakligen i svenska Tornedalen, där många människor är tvåspråkiga och talar både meänkieli och svenska. Sändaren anser sig inte vara tvåspråkig och det är sannolikt inte heller flertalet tänkta mottagare. Däremot är språkliga förhållanden centrala för romanens tema. Svenska är huvudspråk i romanen och inslag på meänkieli/finska och andra språk svarar för en mindre del av textmassan. I det undersökta materialet, som utgör cirka hälften av det totala antalet textsidor i romanen, dominerar implicit språkväxling i form av metaspråkliga kommentarer och kontextuella ledtrådar. Den klart vanligaste typen av explicit språkväxling är svenska > meänkieli/finska. Explicit språkväxling markeras mestadels i texten, vanligen med kursiv stil och/eller översättning till svenska, och den uppträder främst i romanens dialog. Det är ovanligt med morfologisk integrering av belägg för explicit språkväxling i huvudspråket svenska, medan det är mer vanligt med syntaktisk integrering. Denna förekommer till största delen i olika former av anföring. I materialet finns exempel på att språkväxling används för att försöka återge ett autentiskt språkbruk och skildra en autentisk språkmiljö. Därtill finns exempel på att Tornedalen, tornedalingar och meänkieli mer skildras som exotiska fenomen jämfört med majoritetssamhället och människor som hör hemma i detta. Likaså finns det exempel på att läsare, beroende på sina kunskaper om Tornedalen, dess förhållanden och meänkieli/finska, kan inkluderas eller exkluderas i partier av Mannen som dog som en lax genom olika språkväxlingsstrategier som Mikael Niemi använder.
|
|
2. |
|
|
3. |
|
|
4. |
- Hammarstedt, Martin, et al.
(författare)
-
Sparv 5 Developer’s Guide
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Sparv Pipeline developed by Språkbanken Text is a text analysis tool run from the command line. This Developer’s Guide describes its general structure and key concepts and serves as an API documentation. Most importantly, it describes how to write plugins for Sparv 5 so that you can add your own functions to the toolkit.
|
|
5. |
- Hammarstedt, Martin, et al.
(författare)
-
Sparv 5 User Manual
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Sparv Pipeline developed by Språkbanken Text is a text analysis tool run from the command line. This user manual describes how to get Sparv 5 up and running on your own machine, how to configure it and how to use it for annotating your own corpora.
|
|
6. |
- Loenheim, Lisa, 1979, et al.
(författare)
-
Framtidens Lexin. Forskningsöversikt.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Framtidens Lexin – forskningsöversikt sammanställer forskningsrön inom lexikografi och flerspråkighet med inriktning mot inlärningsordböcker. Utifrån forskningsöversikten ges rekommendationer om hur en framtida lexikografisk resurs bör utformas för den som är nybörjare och lär sig svenska som ett andraspråk. Rapporten är skriven på uppdrag av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen (Isof), och ingår i en större rapport, Framtidens Lexin – målgruppsanpassning och utveckling av framtidens flerspråkiga lexikon. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur väl anpassade för sin målgrupp Lexin (lexikon för invandrare) är i dag, nästan fyrtio år efter att det första lexikonet i serien gavs ut, och att ge rekommendationer om hur Lexin bör utvecklas i framtiden.
|
|
7. |
|
|
8. |
- Bengtsdotter Katz, Viktoria, 1960
(författare)
-
Drängsprängaren, Kvarnhorvan och Ventlinge sydväst : Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap 1960 och 2015
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten beskrivs projektet och de analyser som har gjorts av de cirka 3 800 insamlade ägonamnen. De mest frekventa huvudlederna och namnens semantiska innehåll beskrivs. Ägonamn från 1960 och 2015 har jämförts för att se om de förändringar som jordbruket genomgått har påverkat namnskicket.Utifrån analyserna kan vi se att en förändring har skett i namnskicket; namnen tycks i vissa fall bli längre och även sådana namn som kan anses sakna en huvudled ökar i somliga områden. Namngivarnas medvetenhet om huvudledernas innebörd försvagas. Man kan också urskilja en uppdelning i geografiska områden, närmare bestämt nordväst, nordost och söder, där förändringar har skett i olika stor grad och på olika sätt.
|
|
9. |
|
|
10. |
|
|