SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(HUMANIORA) hsv:(Språk och litteratur) hsv:(Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik) "

Sökning: hsv:(HUMANIORA) hsv:(Språk och litteratur) hsv:(Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik)

  • Resultat 1-10 av 11001
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Bladh, Elisabeth, 1975, et al. (författare)
  • Förord
  • 2013
  • Ingår i: Översättning, stil och lingvistiska metoder. Elisabeth Bladh och Magnus P. Ängsal (red.). - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789197992114 ; , s. 1-7
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  • Romeborn, Andreas, 1981 (författare)
  • La figure étymologique : quelques caractéristiques
  • 2017
  • Ingår i: XX Congrès des romanistes scandinaves, 15-18 augusti 2017, Universitetet i Bergen. Communication lors du XX Congrès des romanistes scandinaves, 15-18 août 2017, Université de Bergen..
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Cette communication traite de la « figure étymologique ». À partir d’exemples variés, nous décrirons quelques types de réalisations possibles de cette figure polymorphe en nous intéressant surtout à ses caractéristiques sémantiques. Comme en témoignent les différentes définitions qui en ont été proposées, cette figure peut prendre des formes diverses. Ainsi, elle peut être conçue comme la « [r]éunion dans une construction syntaxique de type exceptionnel, de mots apparentés par l’étymologie […] » (TLFi), comme dans « vivre sa vie ». Aslanov (2001) montre que ce type de rapprochement étymologique peut se faire de manière « camouflée », et cite un exemple de Claudel qui rapproche les mots « idée » et « idole », apparentés par le fait que leurs étymons grecques (« idea » et « eidôlon ») ont la même racine indo-européenne « *weid- » ‘voir’ : « Seigneur, vous m’avez délivré des livres et des Idées, des Idoles et de leurs prêtres ». Or, la figure peut aussi se définir comme l’« emploi du mot selon le sens de son étymon » (Aquien 1999). À titre d’exemple, Mallarmé, parlant de « l’hiver lucide », utilise, selon l’analyse de Pougeoise (2006), le mot « lucide » au sens du latin « lucidus » ‘clair, lumineux’. La figure étymologique concerne, dans ce cas, une occurrence de mot (« lucide ») et non deux, à la différence du vers de Claudel (« idées » – « idoles »). Si l’allusion à l’étymologie est perçue par le récepteur – et que la réception figurale ne reste pas « inactivée » (cf. Bonhomme 2005) – la figure étymologique peut se manifester comme un cas particulier de « plurisémie » (Némo 2014, Rabatel 2015), où le sens étymologique vient s’ajouter au sens actuel d’un mot. Mais nous verrons que l’emploi de ce procédé ne produit pas forcément une superposition de sens. Il peut aussi correspondre à d’autres phénomènes sémantiques, comme l’usage « flou » ou « approximatif » (cf. Fuchs 2009) ou encore l’emploi « monosémique » d’une unité.
  •  
6.
  • Romeborn, Andreas, 1981 (författare)
  • Saillance, quantité et position. Les syllepses à la fin des poèmes de Francis Ponge
  • 2016
  • Ingår i: Moderna Språk. - 0026-8577. ; 110:1, s. 101-121
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • La syllepse, pouvant être définie comme l’emploi d’une occurrence de mot dans deux sens différents, est une des figures de prédilection de Francis Ponge. Cet article examine les syllepses employées à la fin des poèmes de Ponge et s’intéresse à cette figure du point de vue de sa réception. À l’aide d’une analyse quantitative d’un corpus composé de 90 poèmes de Ponge, nous avons voulu tester l’hypothèse selon laquelle la fréquence de syllepses serait particulièrement élevée dans la partie finale de ses poèmes. Les résultats, inattendus, tendent à infirmer cette hypothèse, car il s’est avéré que la fin des textes étudiés ne se distingue pas par une fréquence de syllepses spécialement élevée. Ainsi, la fréquence ne se présente pas, ici, comme un facteur décisif permettant de comprendre le caractère saillant des syllepses apparaissant à la fin des textes, c’est-à-dire d’expliquer le fait que celles-ci sont susceptibles d’attirer beaucoup l’attention lorsqu’elles sont employées à cet endroit. En revanche, les résultats indiquent, indirectement, l’importance des facteurs positionnels pour la perception de cette figure : il se peut en effet qu’une syllepse soit perçue comme saillante du fait même de son positionnement, par exemple en raison de sa position à la fin du texte.
  •  
7.
  •  
8.
  • Axelsson, Marcus, 1979- (författare)
  • ”Kalla mig inte mamsell!” : En jämförelse av tre skandinaviska översättares behandling av kulturspecifika element i fransk- och engelskspråkig skönlitteratur
  • 2016
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The present study deals with the work and practice of three Scandinavian translators, namely Kjell Olaf Jensen (Norwegian), Marianne Öjerskog (Swedish) and Agnete Dorph Stjernfelt (Danish). The main question of the thesis is what strategies the translators use when translating culture-specific elements from French and English. Theoretically the thesis positions itself within the framework of Descriptive Translation Studies and draws upon system theories as well as Pierre Bourdieu’s sociology of culture. The method consists of a source text – target text analysis, using a somewhat modified version of Pedersen’s (2007) method identifying seven translation strategies, namely (1) retention, (2) specification, (3) direct translation, (4) generalization, (5) substitution, (6) omission and (7) official equivalent. In this thesis the three former and the official equivalent are categorized as “adequate”, whereas generalization, substitution and omission are categorized as “acceptable” using Toury’s (2012) terminology. Six different types of culture-specific elements are investigated, namely (1) titles, address and professional titles, (2) currencies, (3) weights and measures, (4) literature and music, (5) education, and (6) names. In addition to this analysis, interviews with the three translators were carried out. Results show that there are both similarities and dissimilarities in the translators’ choices of translation strategies. It also turns out that the strategies used to a great extent depend on the culture-specific element in question and hardly ever on the source language. Results also suggest that the higher the translators’ amount of accumulated total capital, the more likely it is that they adopt a heterodoxic translation strategy. Jensen and Stjernfelt are more often positioned at one of the two extremes of the adequacy–acceptability axis than is the case for Öjerskog. Moreover, results from the interviews and the text analyses show that there are a number of norms that govern the translators’ practices. The translatorial practice is to manoeuver in a field governed by norms in order to produce the best possible target texts – target texts that are true to the original and conform to domestic literary standards.
  •  
9.
  •  
10.
  • Emotionen. Beiträge zur 12. Arbeitstagung schwedischer Germanistinnen und Germanisten "Text im Kontext" in Visby am 15-16 April 2016
  • 2018
  • Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
    • Unter dem Rahmenthema Emotionen fand am 15./16. April 2016 auf dem Campus Gotland der Universität Uppsala die 12. Arbeitstagung schwedischer Germanistinnen und Germanisten Text im Kontext statt. Der vorliegende Band versammelt ausgewählte Beiträge, die in ihrer Vielfalt ein aktuelles Bild der Forschungsansätze und -projekte der Germanistik in Schweden vermitteln. Das Spektrum der Beiträge reicht von der Digitalisierung von Stammbüchern aus fünf Jahrhunderten bis zur Analyse von Metonymien in den Medien, von Fragen des transkulturellen Erzählens bis zu neuen Formen der Literatur im Zeitalter der Digitalisierung. Eine Untersuchung des Zusammenhangs von metasprachlichem Wissen und Grammatikkenntnissen bei schwedischen Deutschschülern rundet die Publikation ab. Der Band belegt, dass der Begriff der Emotionen sich als geeigneter Ausgangspunkt für den Dialog von Literaturwissenschaft und Sprachwissenschaft erweist; als verbindende Elemente fungieren vor allem kulturwissenschaftliche Ansätze.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 11001
Typ av publikation
tidskriftsartikel (3667)
konferensbidrag (3103)
bokkapitel (2298)
annan publikation (347)
doktorsavhandling (333)
recension (322)
visa fler...
samlingsverk (redaktörskap) (316)
bok (273)
rapport (167)
proceedings (redaktörskap) (107)
forskningsöversikt (52)
licentiatavhandling (13)
konstnärligt arbete (7)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (6656)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (3673)
populärvet., debatt m.m. (668)
Författare/redaktör
Gärdenfors, Peter (207)
Strandberg, Svante, ... (196)
Sigurd, Bengt (152)
Håkansson, Gisela (151)
Horne, Merle (140)
Gullberg, Marianne (122)
visa fler...
Johansson, Victoria (115)
Borin, Lars, 1957 (110)
Parkvall, Mikael, 19 ... (110)
Svantesson, Jan-Olof (109)
Frid, Johan (107)
Zlatev, Jordan (102)
Roll, Mikael (100)
Larsson, Staffan, 19 ... (98)
van de Weijer, Joost (95)
Cooper, Robin, 1947 (94)
Heinat, Fredrik (91)
Dobnik, Simon, 1977 (89)
Howes, Christine, 19 ... (86)
Mesch, Johanna, 1963 ... (84)
Schötz, Susanne (84)
McIntyre, Dan, 1975- (82)
Paradis, Carita (80)
Wengelin, Åsa (78)
Bruce, Gösta (75)
Eklund, Robert, 1962 ... (75)
House, David (73)
Abelin, Åsa, 1953 (68)
Carling, Gerd (67)
Zetterholm, Elisabet ... (66)
Schalley, Andrea C. (66)
Heldner, Mattias, 19 ... (65)
Burenhult, Niclas (65)
Norrby, Catrin, 1959 ... (65)
Volodina, Elena, 197 ... (64)
Miestamo, Matti (61)
Traunmüller, Hartmut (59)
Milani, Tommaso M., ... (59)
Klingvall, Eva (56)
Johansson, Roger (55)
Holmer, Arthur (53)
Boyd, Sally, 1949 (53)
Downing, Laura J., 1 ... (53)
Lacerda, Francisco, ... (52)
Bohnacker, Ute, 1969 ... (51)
Hammarberg, Björn, 1 ... (51)
Koptjevskaja Tamm, M ... (48)
Koptjevskaja-Tamm, M ... (48)
Salö, Linus, 1980- (48)
Svartholm, Kristina, ... (48)
visa färre...
Lärosäte
Stockholms universitet (2811)
Lunds universitet (2436)
Göteborgs universitet (2113)
Uppsala universitet (1620)
Linnéuniversitetet (633)
Linköpings universitet (393)
visa fler...
Umeå universitet (344)
Högskolan Dalarna (333)
Södertörns högskola (202)
Kungliga Tekniska Högskolan (199)
Karlstads universitet (166)
Örebro universitet (156)
Chalmers tekniska högskola (141)
Institutet för språk och folkminnen (134)
Högskolan Kristianstad (131)
Jönköping University (115)
Malmö universitet (74)
Mälardalens universitet (64)
Mittuniversitetet (58)
Högskolan i Borås (58)
Högskolan i Gävle (49)
Högskolan Väst (46)
Högskolan i Halmstad (45)
Karolinska Institutet (36)
Luleå tekniska universitet (22)
Högskolan i Skövde (13)
Sveriges Lantbruksuniversitet (5)
RISE (3)
Försvarshögskolan (1)
Marie Cederschiöld högskola (1)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (1)
Kungl. Musikhögskolan (1)
visa färre...
Språk
Engelska (8287)
Svenska (2037)
Tyska (196)
Franska (128)
Spanska (75)
Finska (46)
visa fler...
Italienska (32)
Portugisiska (31)
Ryska (27)
Esperanto (16)
Norska (13)
Danska (11)
Japanska (10)
Serbiska (9)
Nederländska (8)
Turkiska (8)
Estniska (7)
Isländska (6)
Kinesiska (6)
Odefinierat språk (4)
Katalanska (4)
Nygrekiska (3)
Arabiska (2)
Ungerska (2)
Rumänska (2)
Bulgariska (2)
Persiska (2)
Annat språk (2)
Polska (1)
Tjeckiska (1)
Lettiska (1)
Kroatiska (1)
Litauiska (1)
Ukrainska (1)
Slovenska (1)
Koreanska (1)
Hindi (1)
Mongoliskt språk (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Humaniora (10998)
Samhällsvetenskap (1477)
Naturvetenskap (970)
Medicin och hälsovetenskap (205)
Teknik (86)
Lantbruksvetenskap (6)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy