| 1. |
- Sandström, Gabriella, 1970-, et al.
(författare)
-
Kan en myndighet vara rolig? [poddavsnitt]
- 2020
-
Annan publikation (ljud/tal) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Är det okej för myndigheter att skoja till det i sociala medier? Eller är det rent av olämpligt? Det här avsnittet av Svenskan i samhället handlar om att kombinera klarspråk med humor i myndighetskommunikation.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lind Palicki, Lena, 1976, et al.
(författare)
-
Kan dagens elever verkligen inte skilja på de och dem?
- 2019
-
Ingår i: Svenskans beskrivning 36: Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017. Redigerad av Marco Bianchi, David Håkansson, Björn Melander, Linda Pfister, Maria Westman & Carin Östman. - Uppsala : Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. - 1102-3619. - 9789151910376
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Lind Palicki, Lena, 1976, et al.
(författare)
-
Sista striden för de, dem, dom
- 2019
-
Ingår i: Språktidningen. - 1654-5028. ; 2019:5
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom åren har debatten om de, dem och dom varit mer eller mindre het. i dag är det en av de mest omstridda språkfrågorna. Men snart rämnar barriärerna.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Karlsson, Susanna, 1976-, et al.
(författare)
-
Svensklärares attityder till besvärliga språkriktighetsfrågor i undervisningen
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Svensklärare är den grupp språkvårdare som kanske har störst konkret inflytande på sin målgrupp. För att undersöka deras attityder till språkriktighet genomförde Catharina Grünbaum 1976 för dåvarande Språknämndens räkning en enkät undersökning som ställdes till svensklärare vid 1 600 högstadie- och gymnasieskolor. Syftet var att kartlägga svensklärarnas attityder till olika språkdrag och språkriktighetsproblem. Resultatet av enkäterna sammanställdes i två rapporter och gav en bild av svensklärarnas syn på svenska språket och elevernas språk vid den här tiden (Grünbaum 1976 och 1982). Sedan dess har Språknämnden och sedermera Språkrådet inte genomfört någon liknande undersökning, men delar eller varianter av Grünbaums studie har upprepats i studentuppsatser (Rickelvik 2011, Nyström 1979). Det finns också vissa liknande synkrona undersökningar: Catrin Norrby och Gisela Håkansson har gjort attitydundersökningar med såväl lärare som elever vid svenska skolor i Sverige och utlandet (Norrby & Håkansson 2011). I den här artikeln presenterar vi en undersökning där vi upprepar Grünbaums undersökning från 1976 och diskuterar förändringar i attityder kring klassiska språkriktighetsfrågor som valet mellan de och dem, större än jag/mig och var/vart, men också mindre typiska frågor som elevernas ordförråd. Resultaten tyder på att det har skett vissa förändringar i lärarnas attityder – framför allt kan man se en större uttalad tolerans till variation och större medvetenhet om kontextuella förhållanden som texttyp och genre.
|
|
| 7. |
- Lind Palicki, Lena, 1976-, et al.
(författare)
-
Diskursanalys
- 2015
-
Ingår i: Sociolingvistik i praktiken. - Lund : Studentlitteratur AB. ; , s. 176-190
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Lind Palicki, Lena, 1976-
(författare)
-
Klarspråk – demokratiprojekt, kvalitetsmätning eller ”småtips” i arbetet?
- 2014
-
Ingår i: Klart språk i Norden. - : Det Kgl. Bibliotek/Royal Danish Library. - 2246-8919 .- 2323-4113.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The plain language work in Sweden is fundamentally a political language planning project. Plain language is well established nowadays, with an elaborate practice and traditions dating back to the 1950s. However, it still seems difficult to really pin down what plain language is. What is plain language at the policy level, and what does it become once it is put into practice? Words used when arguing for plain language include democracy, efficiency and the safeguarding of legal rights. But what happens when such a language policy project is to be implemented? When it becomes necessary to take into account local resources, aims and motives? Plain language is implemented in different ways and at several different levels. In my presentation I focus on plain language policy documents as well as the practical implementation: plain language education, and the plain language texts of commercial language advisory companies.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lind Palicki, Lena, 1976-
(författare)
-
Språklig förhandling om feminism : En analys av metakommunikativa drag i fanzinet Bleck
- 2018. - 1
-
Ingår i: Kritiska text och diskursstudier. - : Södertörns högskola. ; , s. 142-160
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this article, I explore how feminist fanzines from the third wave of feminism in the 1990s contribute in constructing feminist subject positions. The aim of this study is to analyze how feminist criticism is being constructed in an empirical material that has positioned itself as critical. Drawing on the concept of metalinguistics (Verscheuren 2004), I show how feminist criticism is constructed through the use of mainly three metalinguistic features: intertextual links, self-referentials, and metalinguistic descriptions. The results show that a large number of metalinguistic features are being used in order to criticize other media, and to position writers as feminist subjects. For example, intertextual links in form of quotes serve as a way of creating dialogue with others and negotiating the meaning of linguistic expressions.
|
|
