| 1. |
|
|
| 2. |
- Ahlman, Therese, et al.
(författare)
-
Differences in preferences for breeding traits between organic and conventional dairy producers in Sweden
- 2014
-
Ingår i: Livestock Science. - : Elsevier BV. - 1871-1413 .- 1878-0490. ; 162, s. 5-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Development of sustainable breeding goals for dairy production has to consider the producers' preferences which are likely to differ between production systems. The number of dairy producers with herds certified according to the standards of organic production has increased during the last decades. Traditionally, organic producers use animals selected in conventional production systems but the traits important in organic herds have been suggested to differ due to the different production conditions. The aim of this study was to assess what traits Swedish organic and conventional daily producers consider to be important for the cows in their herds, and the relative importance of traits in the two production systems.An advanced web questionnaire with an underlying selection index was developed. The selection index was not shown to the respondents but it enabled them to weight traits against each other based on the genetic progress obtained. The questionnaire also included questions about what traits the producers intuitively considered important for the cows in their herds and how they ranked 15 given production and functional traits. The questionnaire was answered by 468 Swedish dairy producers of which 122 had a certified organic herd and 346 had a conventional herd.The results of this study show that the trait longevity was ranked first by both organic and conventional Swedish dairy producers. However, the ranking differed to some extent between the production systems for other traits, e.g. mastitis resistance and milk production. Swedish producers with organic herds tended to desire a higher genetic gain in disease resistance, including mastitis and parasite resistance, compared with producers with conventional herds. The results also reflect a somewhat lower interest in milk production level among producers with organic production. However, as the traits most important for Swedish producers with organic herds are already considered in the current Nordic breeding goal they can continue the use of this animal material. (C) 2014 The Authors. Published by Elsevier B.V.
|
|
| 3. |
- Ahlman, Therese, et al.
(författare)
-
Organic producers' preferences regarding traits important in dairy production
- 2012
-
Ingår i: Landbauforschung Völkenrode. Sonderheft. - 0376-0723. ; 362, s. 343-346
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Much effort has been put on the development and promotion of organic dairy products, but little attention has been paid to the foundation of the production, i.e. the animal material. The process of developing sustainable breeding strategies, in agreement with the goals for organic production, should involve identification of traits especially important in organic production. The aim of this study is to identify organic and conventional producers' preferences regarding traits important in dairy production. A web based questionnaire has been developed and answered by 468 dairy farm-ers in Sweden (26 % organic producers). The results show that organic producers rank traits relat-ed to resistance to diseases higher than conventional producers, while milk production, lactation curve, temperament and claw and leg health were ranked higher by conventional farmers. This in-dicates a need for breeding goals adjusted to satisfy farmers with different type of production.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Djurskydd inom grisuppfödning
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige tillåts idag generellt avvänjning av smågrisar i praktiken vid en individuell ålder om tidigast 28 dagar. Detta skiljer från EUs grisdirektiv där avvänjning tillåts från 21 dagars ålder. En digivningsperiod på 21 dagar ger en högre produktion eftersom medeltalet kullar per sugga och år teoretiskt då kan öka med 4,5 % (från 2,2 till 2,3 kullar per år). Det har även föreslagits att en kortare digivningsperiod skulle innebära mindre påfrestningar på suggorna, och därigenom medföra förbättrad välfärd för dessa. Rådet finner att det finns mycket få studier som jämför avvänjning vid just 21 och 28 dagar. De vetenskapliga studier som studerar detta mer i detalj är i de flesta fall genomförda i alternativa system, så som grupphållnings-system eller så kallade ”getaway pens” där suggan kan gå ifrån sina smågrisar. Resultat från dessa studier går därmed inte att generalisera till konventionella system där suggor med smågrisar hålls individuellt med små möjligheter för suggan att reglera t.ex. digivning eller födosöksbeteende. Trots bristen på vetenskapligt granskade rapporter konstaterades att en avvänjning vid 28 dagars ålder var att föredra sett ur smågrisens perspektiv, eftersom matsmältningsapparat och immunsystem är mer utvecklade den fjärde levnadsveckan. Det förefaller dock finnas en ganska tydlig skillnad i fysiologisk mognad mellan grisar som är yngre (<19-21 dagar) respektive äldre (28 dagar), men där grisar som är 25 dagar och äldre skiljer sig mindre från grisar som är 28 dagar gamla än grisar som är 23 dagar och yngre. Diperiodens belastning på den domesticerade suggan i modern grisproduktion överstiger den hos frilevande suggor eftersom antalet överlevande kultingar är högre, samt att suggan inte heller genom att styra digivningen kan skydda sig från kullens ökande krav på att dia. De ökande kullstorlekarna kan teoretiskt innebära påfrestningar på suggan, och tidig avvänjning skulle därmed kunna bidra till att minska påfrestningarna på suggan. Det finns dock inga vetenskapliga studier som stödjer en sådan slutsats. Det kan dock konstateras att en svensk sugga under slutet av diperioden i medeltal ger di till 13 kultingar som vardera väger cirka 10 kg, vilka tillsammans dagligen kräver 108 MJ omsättbar energi (25 800 kcal) varav huvuddelen kommer från suggans mjölk. I dagens svenska grisproduktion med omgångsuppfödning kan det skilja 4-7 dagar mellan de först födda och de sist födda i gruppen. För att samla sugg-gruppen inför nästa grisning avvänjs alla suggor samma dag och vid en lägsta individuell avvänjningsålder av 28 dagar blir medelåldern vid avvänjning därför i praktiken cirka 32 dagar. Om lantbruken fortsätter att fokusera på avvänjning så nära 28 dagars ålder som möjligt kommer ”manöverutrymmet” för att synkronisera suggorna vid avvänjning att försvinna. Suggor med fysiologiskt längre dräktighet än genomsnittet riskerar då att förskjutas i grisningstid jämfört med medelsuggorna. Vid en förlängning med tre dagar mellan två grisningstillfällen kan en sugga redan som tredjegrisare vara så pass avvikande vad gäller grisningsdag att hon kommer att slås ut (slaktas) i förtid om det inte ges möjlighet att synkronisera gruppen vid avvänjning. Vid en bedömning av lämpligaste dagen för avvänjning bör såväl smågrisens som suggans situation beaktas. Det vetenskapliga underlaget för detta är mycket begränsat, men det ska beaktas att inhysning och skötsel har större betydelse för såväl smågrisars som suggors hälsa och välfärd än den exakta avvänjningsåldern. Vid en samlad bedömning ansågs därför att en avvänjning vid 28 dagar i genomsnitt förefaller acceptabel, under förutsättning att avvänjningsåldern i inget enskilt fall understiger 25 dagar.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Yttrande från SLUs vetenskapliga råd för djurskydd om djurskydd inom grisuppfödning
- 2019
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta yttrande svarar på följande fråga av Djurskyddet Sverige, Svenska Djurskyddsföreningen, Djurens Rätt, World Animal Protection Sverige, Compassion in World Farming Sverige och Vi Konsumenter, som vänt sig till det vetenskapliga rådet med anledning av Jordbruksverkets ändring av djurskyddsbestämmelserna för gris, Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd m ( SJVFS 2017:25) om grishållning inom lantbruket m.m., saknr. L 106: Är det förenat med bättre, likvärdig eller sämre djurvälfärd, vid en sammantagen bedömning av såväl smågrisens välfärd som suggans, om smågrisar avvänjs från suggan vid 21 dagars ålder i stället för vid 28 dagars ålder? Rådet ombads att belysa frågan utifrån ett brett perspektiv innefattande såväl psykisk som fysisk hälsa och välbefinnande.
|
|
