| 1. |
- Bloom, Erica, et al.
(author)
-
Mögel och hälsa i byggnader, en litteratursammanställning för träbyggnadsindustrin
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Mikroorganismer kan växa på alla material om förutsättningarna är de rätta. Fukt är alltid den begränsande faktorn men andra faktorer, till exempel temperatur, kan påverka kritisk fuktnivå med avseende på start och etablering av mikrobiologisk påväxt. Mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial är därför inte materialfråga utan snarare en hanterings- eller byggnadsteknisk fråga. 2009 konstaterar WHO i sin rapport Guidlines for indoor air quality att negativa hälsoeffekter motverkas effektivast genom att fukt och mikrobiella skador på och i byggnader förhindras. Nya studier har adderats sedan 2009 och ett antal vetenskapligt granskade artiklar i ämnet har publicerats. I arbetet med denna sammanställning har ingen artikel påträffats som motstrider den idag, på empiri, grundade uppfattningen att fukt och mögelskador i byggnader kan påverka innemiljön. En påverkan som i sin tur kan leda till negativa hälsoeffekter för människor. I nordiska länder så är det vanligast att fukt- och mögelskador finns inuti konstruktioner. För trähus som ofta är konstruerade av flera olika byggnadsmaterial finns en problematik som dels uppstår genom att mikroorganismer kan växa på dessa material dels genom att det finns risk att emissioner från påväxten sprids till innemiljön. För att bättre förstå när och hur människor exponeras för dessa ämnen behövs mer kunskap inhämtas om: - Hur och när emissioner från skador inuti konstruktioner når innemiljön. - Emissionernas sammansättning. - Skador på trä och hälsa specifikt - Kunskap om mögelarter och deras förekomst på olika byggnadsmaterial inklusive trä. - Vilka åtgärder behöver sättas in för att förhindra att påväxt uppstår vid fukt- och vattenskador (tid, temperatur, material mm)?
|
|
| 2. |
- Aspegren, Anders, et al.
(author)
-
Storbritanniens satsning på tidig detektion av cancer med hjälp av flytande biopsier – beskrivning och analys
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det pågår omfattande studier, framför allt i USA och Storbritannien, som undersöker möjligheterna att införa screening med hjälp av blodprover för tidig upptäckt av ett flertal cancerformer, så kallade MCED (Mulitple Cancer Early Detection). Ännu har inget faktiskt screeningsprogram med MCED-screening initierats i världen. I Sverige ställs idag höga krav på evidens från studier för att ett screeningprogram ska kunna införas. Det pågår studier som adresserar frågan om screening, men än så länge saknas mycket information. Med utgångspunkt i denna rapport kan därför inte en initiering av MCEDscreening i Sverige rekommenderas i dagsläget. För att vara i framkant bör Sverige dock följa området nogsamt. Grail är ett väletablerat företag som i augusti 2021 blev uppköpt av Illumina, ett företag som 2020 rapporterade en vinst på 2,34 miljarder USD. Företaget har stora ambitioner för framtida screeningprogram och kan bedömas ha de resurser som krävs att genomföra essentiella studier. De har säkrade medel och genomför projekt för att utveckla sin produkt för att fungera i en screeningsituation. Storbritanniens stora pågående studie ”NHS-Galleri Clinical Trial” beräknas publicera nya resultat under 2023. Om denna studie faller ut väl planeras en utvidgning av studien som ska omfatta en miljon personer. Denna större studie beräknas kunna avslutas 2030. Data att följa i nämnda ovanstående studie är bland annat: - Hur stor population ännu icke diagnostiserade utgör, i empiriska siffror - Utvecklingen av testmetoden gällande sensibilitet och sensitivitet - Patientnyttan, t.ex. ökar överlevnaden mot dagens siffror - Risken för överdiagnostik - Kostnader och logistik som kommer belasta sjukvården En problematik med MCED-screening är att testernas specificitet och sensitivitet behöver vara tillräckligt tillförlitliga för att det inte skall belasta snarare hjälpa samhället. Det är osannolikt att dessa värden kommer att vara 100-procentiga, men hur bra dessa värden bör vara innan man inför en screening är öppet för diskussion, däri ligger problematiken. I rapporten förklaras dessa begrepp i mer detalj. Det bör nämnas att Grail redan har kunnat presentera en ökad prestanda utifrån preliminära resultat ifrån pågående studier som presenterats i en så kallad sub-studie, där sensitivitet, sensibilitet och ”Tissue of Origin” (TOO) har förbättrats ytterligare gällande tolv olika cancerformer. Beräkningar i vår rapport har nyttjat dessa värden för att söka ge en bild över vad som kan förväntas vid ett införande av en Grail-MCED-screening i Sverige. För de tolv cancerformerna kan beräkningarna sammanfattas enligt; - Under förutsättning att det finns adekvat behandling att erbjuda vid tidigare diagnostik, kommer det ske en markant förskjutning av i vilket stadie som diagnostiserade individer detekteras och förhoppningsvis behandlas. Idag behandlas cirka 40 -45% av de cancerdiagnostiserade i stadie III/IV, att jämföras mot de beräknade 6% vid införande av årlig screening. - Ökningen av antalet individer som skulle överleva sin cancer uppskattas till mellan 3 - 5 000 individer, utöver de cirka 9 000 som överlever med hjälp av dagens diagnostik/behandling. - 25 – 35% kostnadsreducering både vad gäller direkta kostnader och samhällskostnader, extrapolerat från IHE rapport (1). Vi har dock inte tagit hänsyn till de kostnadsökningar ett införande av en MCED-screening skulle innebära. Det reella värdet av rapportens beräkningar bör vägas mot de empiriska data som kommer produceras av NHS studie av Grails metod. Starka avvikelser (”positiva/negativa”) från empiriska data kan då ligga till grund för om och i så fall hur pass snabbt man vill driva införande av MCED screening i Sverige. Rapportens sammantagna bedömning är att de av Socialstyrelsen uppsatta kriterier för införande av en screening, inte är uppfyllda i dagsläget. Men vi har även försökt visualisera vad som skulle komma att ske med dagens diagnostiserade cancerpatientgrupper om en MCED-screening införs i ålderspopulationen 40 – 80 år (96% av dagens diagnostiserade), på de tolv cancerformer som metoden visar bäst sensibilitet/sensitivitet mot. Dessa tolv cancerformer utgör 36% av dagens diagnostiserade patienter. Trots att ett införande av screening inte är att rekommendera i dagsläget, finns det alternativ att ta ställning till; - Endast avvakta utredningarna i Storbritannien (till 2023, eller till 2030). - Avvakta utredningarna men initiera samtal med beslutsfattare som styr över de ekonomiska medel som kan bistå med satsningar på större Grailtester i Sverige - Avvakta utredningarna, men initiera samtal med både NHS och Grail i syfte att behålla momentum i detta första initiativ till utredning. Författarnas uppfattning är att Grails teknik är signifikant och kommer med stor sannolikhet bedömas som tillämpbar för MCED-screening i framtiden.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Harlin, Ulrika, et al.
(author)
-
Dialogverktyget Work Balance i praktiken : En lärande utvärdering för hållbart arbete
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- För att svara upp mot utmaningarna inom det organisatoriska och sociala arbetsmiljöområdet och främja ett hållbart arbetsliv har Scania utvecklat dialogverktyget Work Balance. Det är forskningsbaserat och avser ge stöd och struktur åt chefer att föra djupare och regelbunden dialog med medarbetare kring upplevelser av arbetssituationer. Dialogen är strukturerad inom de fyra ämnesområdena Hanterbarhet, Begriplighet, Meningsfullhet och Återhämtning, och avses användas på frivillig basis i grupp eller individuellt. HELIX har i samarbete med Scania genomfört en lärande utvärdering av Work Balance. Syftet med denna utvärdering var att identifiera möjliggörare och hinder för användningen av Work Balance samt att ta fram förbättringsförslag som underlag för Scanias vidareutveckling av dialogverktyget. HELIX-forskare intervjuade 44 medarbetare, första och andra linjens chefer ur produktions- och kontorsmiljö, från sex produktionsenheter i fyra länder. Dessa använde eller hade valt att inte använda dialogverktyget. Resultaten visar en över lag positiv syn på Work Balance, på frivilligheten i användningen, relevansen, anpassningsbarheten, flexibiliteten och det varierade användningssättet. Men vid en produktionsenhet där verktyget inte fungerat som önskat har användningen avbrutits. Implementeringen varierade avseende tydlighet i information och träning i verktyget. Användningsförutsättningarna varierade kraftigt beroende på tidigare erfarenheter, kultur och mognad hos team och chefer att vara öppna och sätta ord på känslor. Användningen varierade även mellan produktionsenheter. Vid regelbunden användning var man mycket nöjd, men andra som inte sett nyttan hade slutat använda Work Balance. I produktion var teamen större, tiden mer begränsad, språk och frågor kändes mer abstrakta och användningen upplevdes svårare än i kontor. Högre chefers efterfrågan av användning tenderade ge en mer uthållig användning. Upplevda effekter var; öppnare klimat, bättre kommunikation, ökat samförstånd och tidigare identifiering av problem. Många trodde på en indirekt positiv koppling mellan Work Balance och nyckeltal. En enklare version av Work Balance efterfrågades, men också bättre hantering av identifierade problem, där mer stöd och utbildning till chefer och team behövs. En väl utvecklad förbättringskultur torde vara en bra grund för en utvecklad dialog där Work Balance kopplas till andra verktyg eller metoder som används i teamets kärnprocesser.
|
|
| 6. |
- Hornborg, Sara, et al.
(author)
-
Frisk med fisk utan risk? : Betydelsen av svensk konsumtion av sjömat för hälsa och miljö
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Seafood is a diverse food commodity, comprising of over 2 500 species from capture fisheries and over 600 species from farming, with vast differences between production methods. Dietary advice often includes recommendations to increase consumption of seafood, based on health benefits and that seafood may be produced with less environmental impacts and resources use compared to many other animal-based foods. However, at the same time, there are frequent media alarms related to potential health risks (some species have diet restrictions) and destructive production practices from both fisheries and aquaculture. As a result, there is often confusion on which seafood to eat or not to eat.The aim of this report is primarily to collate available information on health risks and benefits of Swedish seafood consumption, and to combine this with environmental aspects (focus on carbon footprint).Around 40 seafood products consumed in Sweden were included in the analysis. Potential health risks could only be included qualitatively, since the collected data is risk-based and thus not all products are sampled. It was found that the nutritional content and carbon footprint vastly differ between species. There were also several data gaps identified, such as the need for more detailed data on performance from different production systems. The combined assessment of nutritional value and carbon footprint categorised some species as win-win in terms of nutritional content and environmental pressures (such as small pelagic fish), while others could be more categorised as having less nutritional value and with high environmental costs (such as Northern prawn) respectively.The report provides decision support for further data collection needed to enable combined assessment of nutritional risks, benefits and environmental sustainability of seafood products. Results may be used to discuss suitable level of details of dietary advice.
|
|
| 7. |
- Lindberg, U, et al.
(author)
-
Aktivt Åldrande – individuellt anpassade måltidslösningar för hälsa och livskvalitet hos äldre – Beställning och distribution av mat för den äldre
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- ”Active Ageing – Personalised food and meal solutions for health and quality of life” (Aktivt åldrande – individuellt anpassade måltidslösningar för hälsa och livskvalitet hos äldre. Diarienr 2013-02780) is a project that aims to maintain the quality of life and autonomy of older persons, through individual and personalised meal solutions that fit their needs and requirements. The target group are primarily the age 75 or older. Five work packages are included in the project. This report describes the work package that had the scope of developing a concept for the ordering, distribution and delivery of meal to the elderly. Refrigeration technology and the cold-chain will play an important role in the concept by preserving the safety and quality of foods during its transportation to the elderly. Refrigeration technology and the cold-chain will also make it possible to prepare specific types of foods that meet the demand of the elderly. In particular for the elderly consumers that would like to eat at home and decrease their independency and overall quality of life. It is also important the value chain and concept for the business model must be flexible and taking into account needs from the elderly consumers at all stages, starting from ordering the meal, handling in the household and disposing of the packaging material. An interdisciplinary approach – combining knowledge of ICT (information and communications technology) – Technology, food quality, packaging, logistic, sensory, and waste/return systems for the food that is distributed is increasingly necessary. As the demand for food for the elderly is on the rise, the development of new products, models and services might be facilitated by collaborating with SMEs (micro, small and mediumsized enterprises) and other business partners interested in delivering solutions for the elderly consumers. The concept for the ordering, distribution and delivery of meal to the elderly developed in the project can be used by other end users and/or for other products and services. Key words: : Aktivt åldrande, distribution, energi, IKT, IoT-sensorer, kvalitet, kyla, livsmedel, säkerhet, teknik, åldrande befolkning
|
|
| 8. |
- Sommarlund, Petra, et al.
(author)
-
En personlig och digital vårdupplevelse - Framtidens primärvård : Full version
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Om 10 år kommer primärvården ha andra kontaktvägar och högre tillgänglighet än idag. Patientens första kontakt är digital och i många fall kan ett digitalt beslutsstödssystem, vid behov kompletterat med hemtester, vara tillräckligt för att ge patienten den vård hen behöver. De digitala möjligheterna kommer att leda till ökad kunskap och egenförmåga hos patienten att ta större ansvar för sin egen hälsa. Personanpassade tjänster där individens behov styr kommer att erbjudas både från vården och andra aktörer. Relevant hälsodata kommer att finnas tillgänglig för de aktörer som behöver den och digitala lösningar integreras i hela vårdkedjan. På så sätt frigörs vårdresurser till de personer som verkligen behöver den.Denna rapport illustrerar den nutida och framtida primärvården genom fem patientfall som tillsammans täcker in merparten av primärvårdens besök. Möt febrige femårige Arvid, Ahmed med risk för att utveckla livsstilsrelaterad kronisk sjukdom, deprimerade 14-åriga Sara, Erik som just haft en hjärtinfarkt och multisjuka Inga. Från nutid och 10 år framåt förväntas primärvårdens resurser förflyttas från fall av engångskaraktär som Arvid till att arbeta förebyggande med fall som Ahmed.För att detta ska realiseras behöver vården säkerställa att patient- och kostnadsansvar följer individen och inte organisatoriska gränssnitt. Ett tydligt syfte med digitaliseringen och den avsedda effekten på verksamheten behöver definieras och hinder som möjliggör samlad vårdinformation som flödar mellan kommun och landsting behöver undanröjas.
|
|
| 9. |
- Wallo, Andreas, 1978-, et al.
(author)
-
Mapping the challenges of a socially sustainable, competitive, and green industry in the age of rapid change : A Delphi study
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This report presents the findings of a Delphi study coordinated by Linköping University (LiU) in collaboration with RISE Research Institutes of Sweden and the Chalmers University of Technology. The study was carried out in 2022 as part of a Vinnova-funded planning project aimed at establishing an interdisciplinary research environment to prepare an application for a new competence centre focused on building a long-term, sustainable Swedish industry. The Delphi study aimed to identify key challenges related to the ambition to develop a socially sustainable, competitive, and green industry subjected to an accelerating pace of change. The Delphi study was based on an interactive research approach to facilitate the cocreation of knowledge for the dual purpose of advancing long-term theory development and innovation processes. The consortium and its reference groups consist of industrial companies (such as AstraZeneca, Ericsson IndustryLab, Rimaster, Saab Aeronautics, Scania, Volvo GTO and Volvo Cars), intermediaries and educational actors (such as Skill, IUC Sverige and Linköping Science Park), labour market organisations (including IF Metall, Industriarbetsgivarna, Unionen, and Teknikföretagen), governmental agencies (the Office for Sustainable Working life), and researchers from LiU, Chalmers, and RISE. There are key industrial targets forming the starting point for the Delphi study that also guide policies and investments in strategic agendas for the industrial stakeholders. For the Swedish industry to be resilient and sustainable, new competence and organisational abilities are required to decrease the dependency on fossil energy in production. Transformation towards electrification, circular economy, and digitalisation are key enablers, and these transitions are ongoing and accelerating at a fast pace. Furthermore, new and constantly emerging targets require organisational resilience, like managing new requirements and targets within energy consumption and supply of competence. The findings of this report include a total of 14 identified challenges. To organise and create conditions for flexible work for all To successfully manage crises and drastic external events To successfully drive and contribute to the green industrial transformation To facilitate employee-driven innovation and organisational learning To attract, develop and retain employees with the right skills To take advantage of and exploit the opportunities of digitalisation To create inclusive workplaces and utilise diversity To organise competence development To collaborate with external parties to ensure the availability of competence To design for socially sustainable work considering efficiency and good health in a dynamic environment To organise the creation of added value for and together with customers and suppliers To systematically drive continuous improvement work in parallel with long-term development work To develop leadership that creates better opportunities both for a climate-neutral footprint and a competitive industry with good working conditions To transform research- and policy-based knowledge into practice The 14 challenges were further analysed according to perceived importance and ability and presented in a priority matrix. According to the priority matrix, the 14 challenges were then synthesised into six main research themes: A. Innovative competence supply practice, B. Resilient organisations & production systems, C. Analytics for improvement & learning, D. Socially sustainable work, E. Green transformation practices, and an open and undefined research theme labelled as Future challenges. The research themes are also presented together with six main analytical and theoretical perspectives in a matrix that can be used to intersect and interweave the research themes to guide the research agenda in a potential future research program.
|
|
