| 1. |
- Ahlgren, Jennie, et al.
(författare)
-
Ethical considerations in relation to personalised nutrition : An overview of Work Package 5, with respect to ethics
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objectives of Food4Me work package 5 included a baseline assessment of the ethical and legal aspects of personalised nutrition at the start of the project in 2011, as well as a final assessment at the end of the project (2015), taking into account results achieved in other work packages. The initial assessment made a number of ethical issues visible, most of them relating to the consumer of personalised nutrition service. The results depicted in this publication indicate that many of the questions raised in relation to these issues remain unsolved, and in some cases they seem to be neglected in relation to the services offered by internet companies.
|
|
| 2. |
- Eerola, Paula, et al.
(författare)
-
Accelerator-based infrastructures in the fields of particle and nuclear physics
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Council for Research Infrastructures (RFI) within the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet) commits a significant part of its annual budget to accelerator-based infrastructures in particle and nuclear physics. The funding covers membership fees, running costs and investments. The Swedish activities in these fields are mainly focused on CERN (Geneva, Switzerland) and FAIR (Darmstadt, Germany). In 2019, RFI decided to commission an investigation and landscape analysis of the research infrastructures they fund in these fields. The report is meant to support the Council’s work in ensuring that these funds are strategically well-spent and of maximum benefit to the research community. A panel of seven experts from the Nordic countries have worked on the task with the aid of data from relevant documentation, hearings, interviews and questionnaires. The report contains several concrete recommendations given from the authors to RFI.
|
|
| 3. |
- Osvalder, Anna-Lisa, 1961
(författare)
-
Evaluation of upright posture effects and user experience of the Swedish Posture Flexi harness
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An upright posture positively affect body language and well-being. A body support that reminds how to sit, stand or walk upright could be a valuable tool for posture correction. The purpose of this study was to evaluate upright posture effects and user experience of the Flexi supportive posture harness with eight test subjects (3 males & 5 females, age 25-57 years) during six weeks. Questionnaires and interviews were used as data collection methods. The results showed that the harness was a useful tool for supporting an upright posture and providing awareness of how to position the body when sitting, standing or walking. It gradually every week improved an upright posture by strengthen the back and core muscles. The harness provided symmetrical loadings on the shoulders and upper back, improved shoulder alignment and contributed to increased satisfaction of body language. Comfort and acceptance of the harness increased over time. A recommendation is that if you want to learn how to position your body correctly in an upright posture by activating the back, core and shoulder muscles an elastic support harness is a useful tool for this. It is important to state in the instruction manual that the harness should be used a number of times each week for 1-2 hours for at least one month to achieve posture learning effects.
|
|
| 4. |
- Berezecki Mårtensson, Maria, 1974, et al.
(författare)
-
Den goda vårdavdelningen
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den goda vårdavdelningen Slutrapport 2011-12-31 Detta är en rapport av ett samarbetsprojekt mellan Program för Teknisk Standard (PTS) gruppen samt Chalmers Arkitektur Centrum för vårdens arkitektur. Projektet har arbetstiteln ”Den goda vårdavdelningen”. "Den goda vårdavdelningen” är ett kunskaps- och forskningsbaserat planeringsunderlag för framtidens vårdavdelningar. Materialet till rapporten har tagits fram av PTS-gruppen i samarbete med Centrum för vårdens arkitektur. Projektet redovisas på PTS hemsida samt som denna rapport. Syftet med projektet var att ta fram bättre planerings-och beslutsunderlag när vårdens lokaler planeras och byggs. Arbetet har genomförts bland annat genom tre workshops. Till dessa har vi bjudit in företrädare för vården, lokalplanerare, projektledare, arkitekter och forskare från olika discipliner. Vi har arbetat tvärprofessionellt för att i dialogform tillsamman utveckla idéer och förslag till lösningar. Målet med workshopparna var att diskutera hur tillgänglig kunskap från forskning och praktik kan ligga till grund för att utveckla konceptförslag till den optimala vårdavdelningen samtidigt som långsiktiga framtida behov och möjligheter till flexibilitet i planering och byggande är tillgodosedda. Rapporten omfattar beskrivning av arbetsprocessen, framtagen teoretiskt material samt illustrationer. Den teoretiska delen består företrädesvis av forskningssammandrag sammanställd av Professor Roger Ulrich. Forskningssammandraget belyser antal områden relevanta för vårdavdelningar. Under varje område beskrivs ett antal ”designfaktorer” och forskningsresultat genom att forskningsstudier som visar på signifikanta samband kortfattat refereras. Styrkan i relationen mellan utformning och forskningsresultat är graderat så att materialet ska vara lättare att ta ställning till. En utvald referenslista finns till varje område. Den illustrativa delen består av ritningar och visualiseringar kompletterade med förklarande texter och omfattar utformning av Vårdrum, RWC och funktionsenheter. Framtagna exempel visar konsekvenser av olika lösningar och på vilket sätt forskningsbaserad kunskap kan inarbetas. Materialet utgör stöd där vårdrum och förslag till organisation av vårdavdelningen ska ses som exempel att samverka kring snarare än som färdiga lösningar att kopiera rakt av. Rapporten behandlar inte dem delar som redan täckas av PTS – en. Dessa är: akustik, estetik, hygien, tillgänglighet, miljöledning. På hemsidan sättas dessa i direkt förbindelse till PTS. Rapporten kommenterar inte heller andra exempel från Sverige och utlandet. Dessa presenteras på PTS- hemsida.
|
|
| 5. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
Hälsa, vård och strukturell diskriminering
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin behandlar den strukturella diskrimineringens inverkan på hälsotillstånd samt tillgång till en adekvat hälsa- och sjukvård för personer med utländsk bakgrund. Antologins olika bidrag ger viktiga insikter om hur den strukturella diskrimineringen tar sig uttryck och om dess konsekvenser.
|
|
| 6. |
- Krans, Elin
(författare)
-
Forskning pågar 2023 : Akademin för hälsa och arbetsliv
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Verksamheten vid akademin för hälsa och arbetsliv utgör en kollegial och tvärvetenskaplig miljö som tar avstamp i människors olika livsvillkor och sammanhang med fokus på människan som individ, i grupper, organisationer och samhällen. Fysisk, psykisk och social hälsa utgör den gemensamma nämnaren. Utbildningen och forskningen kring dessa livsvillkor handlar om människors välbefinnande i en gynnsam ekologisk, ekonomisk och social miljö.Rapporten är ett sätt för Akademin att ge en överblick över den forskning och de projekt som i stunden pågår. Sammanställningen i sig kan göra att forskare kan finna gemensamma nämnare och därigenom bidra till framtida projekt men också visa den intresserade externa forskaren vad för forskning och vilka forskningsprojekt som bedrivs vid Akademin.Rapporten innehåller omkring ett hundratal projekt som svarar mot samhällsutmaningar inom hälsa och välfärd. Den kunskap som utvecklas genom vår forskning skapar goda förutsättningar för att vi ska kunna bidra till en positiv utveckling inom dessa områden. Ny kunskap kan göra skillnad!
|
|
| 7. |
- Namatovu, Fredinah, PhD, 1980-, et al.
(författare)
-
The perspectives of professionals on providing services to women withdisabilities that experience intimate-partner violence
- 2021
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Aim: The aim of this study was to explore the experiences and perceptions of the service providers on the wayexisting intimate-partner violence (IPV) services are organised to address the needs of people with disabilitiesexposedto IPV.Methods: The researchers conducted in-depth interviews with 17 IPV service providers working in: health care,social work, police, women’s shelters and at the Center against violence. A semi-structured, open-ended interviewwere conducted between March 2020 and December 2020 and transcribed verbatim. A constructivist groundedtheory approach that is based on the principles of symbolic interactionism was used with the purpose ofexplaining how IPV services are organised for people with disabilities in Sweden.Results: In the resulting theoretical framework service providers framed their experience and perceptions ofproviding IPV services to people with disabilities to require coordination and multisectoral collaboration betweendifferent sectors and actors was viewed as ideal for providing adequate services to women with disabilities,however this was not always the actual approach adoptedby all providers. The providers further illustrated thatservice provision for women with disabilities was organised around four overarching themes; pathways; screeningand identification; protection and care; empowerment and independence.Conclusion: This study indicates that providing adequate IPV services to people with disabilities requiremultisectoral collaboration. This approach was considered instrumental for women with disabilities that often facedisability-related challenges that created difficulties in navigating several services on their own.
|
|
| 8. |
- Strömberg, Annika
(författare)
-
Forskning pågår 2021 : Akademin för hälsa och arbetsliv
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att lösa de samhällsutmaningar vi står inför är forskningen och skapandet av ny kunskap en viktig parameter. Inom akademin för hälsa och arbetsliv har forskningen fokus på hälsa och välfärd. Sedan 2018 har vi inför varje årsskifte samlat in projektbeskrivningar för de forskningsprojekt som pågår. Detta görs för att ge en överblick över forskningen men också som ett underlag för att kunna kommunicera forskningens inriktning och innehåll, såväl internt som externt.I rapporten är forskningsprojekten sorterade under temporära samlingsrubriker som vi idag ser som starka inriktningar för forskningen vid akademin. Forskning och kunskapande formas och omformas vilket ger att projekt och inriktningar ändras över tid. Titeln på rapporten ”Forskning pågår” signalerar just denna föränderlighet.Även i år innehåller rapporten över 100 projekt som svarar mot samhällsutmaningar inom hälsa och välfärd. Antalet doktorandprojekt ökar för varje år liksom andelen projekt med extern finansiering och de projekt som sker i samverkan med det omgivande samhället. Den kunskap som utvecklas genom vår forskning skapar goda förutsättningar för att vi ska kunna bidra till en positiv utveckling inom dessa områden. Vi kan göra skillnad! Annika StrömbergAkademichef Akademin för Hälsa och Arbetsliv
|
|
| 9. |
- Strömberg, Annika
(författare)
-
Forskning pågår 2022 : Akademin för hälsa och arbetsliv
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Verksamheten vid akademin för hälsa och arbetsliv utgör en kollegial och tvärvetenskaplig miljö som tar avstamp i människors olika livsvillkor och sammanhang med fokus på människan som individ, i grupper, organisationer och samhällen. Fysisk, psykisk och social hälsa utgör den gemensamma nämn-aren. Utbildningen och forskningen kring dessa livsvillkor handlar om människors välbefinnande i en gynnsam ekologisk, ekonomisk och social miljö.För att lösa de samhällsutmaningar vi står inför är forskningen och skapandet av ny kunskap viktig. I denna rapport samlas projektbeskrivningar kring den forskning som pågår vid akademin. Forsknings-projekten är sorterade under temporära samlingsrubriker som vi idag ser som starka inriktningar. Forskning och kunskapande formas och omformas vilket ger att projekt och inriktningar ändras över tid. Titeln på rapporten ”Forskning pågår” signalerar just denna föränderlighet.Rapporten innehåller över 100 projekt som svarar mot samhällsutmaningar inom hälsa och välfärd. Den kunskap som utvecklas genom vår forskning skapar goda förutsättningar för att vi ska kunna bidra till en positiv utveckling inom dessa områden. Ny kunskap kan göra skillnad!
|
|
| 10. |
- Hellström, Ingrid, et al.
(författare)
-
Stöd till anhöriga i samband med palliativ vård i hemmet: en kunskapsöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapsöversikten syftar till att identifiera och presentera stödjande insatser för anhö- riga som vårdar en person med tilltagande livshotande och obotlig sjukdom eller någon som befinner sig vid livets slut i det egna hemmet och som är i behov av palliativ vård. Palliativ vård ses i denna översikt som ett förhållningssätt där lindring av symtom och besvär tillsammans med insatser för att främja livskvalitet och välbefinnande trots att livshotande sjukdom sätts främst. I förhållningssättet ingår att hjälpa och underlätta an- hörigas situation. Syftet är då att främja anhörigas välbefinnande och att underlätta an- hörigas förutsättningar att ge informell vård och omsorg. Att drabbas av en nära persons död är något som de allra flesta av oss kommer vara med om. Den sista tiden i livet kan bli en viktig period i personens liv, särskilt för anhöriga. Hur den tiden har varit är något man ska leva med resten av sitt liv. Anhöriga kan uppleva en känsla av begränsat infly- tande och det kan bidra till att de anhöriga känner sig pressade att ta på sig vårdarrollen utan att ha fått tillräckligt stöd och kunskap. Anhöriga betraktats ofta som en resurs i vården men blir sällan rådfrågade, utbildade eller tillfrågade om och hur de klarar vår- den. Palliativ vård förändrar också hemmet på många sätt, hemmet blir en plats för vård, vilket ofta innebär att formell och informell vård möts. Litteraturgenomgången grundar sig dels på internationella vetenskapliga studier skrivna på engelska, dels på rapporter och liknande texter på svenska och engelska. Kun- skapsöversikten visar att stöd kan förmedlas av både utbildad vård- och omsorgsperso- nal och frivilliga (volontärer). Anhöriga, vård- och omsorgspersonal och frivilliga har olika typer av kunskap som är viktiga. Behovet av stöd till anhöriga kan se olika ut vid olika tidpunkter beroende på var i sjukdomsförloppet patienten befinner sig och hur den anhöriges situation ser ut. Vid genomgång av befintlig forsknings- och utvecklingslitte- ratur visar det sig att det vanligaste är stödformer som inriktar sig på tiden för vård i hemmet. Av de 139 publikationer som hittats och gåtts igenom beskriver enbart 11 pub- likationer stödformer som ges i samband med insjuknande eller diagnos av livshotande sjukdom, medan 98 publikationer beskriver stödformer som ges under vårdtiden i hem- met. Endast 30 publikationer beskriver stödformer i anslutning till dödsfallet eller stöd till efterlevande. Av totalt 108 publikationer som beskriver av vem stödformen ges visar genomgången att den övervägande majoriteten av litteraturen handlar om stödformer som ges av profes- sionella vårdare eller där den professionella vården är ansvarig (97 publikationer), me- dan endast 11 publikationer beskriver de stödformer som ges av frivilligorganisationer. Stödformer kan rikta sig individuellt till anhöriga, till hela familjen eller till flera anhö- riga till olika patienter arrangerad som gruppträffar. Översikten visar att det främst finns litteratur som beskriver individuellt stöd till anhöriga (81 publikationer), medan stöd- former som ges till hela familjen återfinns i 29 publikationer. Stödformer som ges i grupp återfinns endast i 12 publikationer. Att få stöd av den vårdpersonal som möter patienten och anhöriga i hemmet har visat sig vara viktigt för hur anhöriga kan uppleva sin situation. Det gäller både stöd från pro- fessioner som sjuksköterska eller distriktssköterska, men också mer generellt från per- sonal i hemsjukvård. Stöd i hemmet från professionella vårdare kan ges enskilt till an- höriga, till anhöriga och den sjuke tillsammans eller till hela familjen. Kunskapsöversik- ten visar att den mesta forskningen om stöd finns om den praktiska vårdtiden i hemmet, 7 medan studier om tidigt stöd samt stöd vid dödsfall och efterlevandestöd behöver stu- deras och utvecklas ytterligare. Det finns ett behov att kombinera studier om olika stöd- former som ges vid olika sjukdomstillstånd. Det är viktigt med en integrerad palliativ vård, där kunskap från områden som palliativ vård, geriatrik, hemsjukvård, socialtjänst med flera kombineras. Integrering innebär inte att personal blir palliativa experter utan att palliativa kunskaper integreras i den sjukdomsspecifika vården, såsom vård av personer med demenssjukdom. En integrering kan leda till ett bredare spektrum av stödformer. Litteratur inom området framhåller ofta vikten av ATT stödja anhöriga, men beskriver sällan HUR stödet kan ges. Förhoppningsvis kan föreliggande översikt vara en hjälp för vård- och omsorgspersonal i deras arbeta att stödja anhöriga som vårdar eller nyligen har vårdat en svårt sjuk närstående i hemmet att få svar på HUR frågor, men också VAD- frågor. Det vill säga vilken för typ av stöd som erbjuds och till eller av VEM. Vi hoppas också att kunskapsöversikten kan vara till hjälp för anhöriga – att de kan känna igen sig i texten och får mer förståelse om deras situation samt mer kunskap om de olika typerna av stöd som identifieras inom litteraturen. Dessutom hoppas vi att kunskapsöversikten kan vara till hjälp för frivilligorganisationer och kyrkor som stödjer anhöriga som vårdar i det egna hemmet. Och sist men inte minst, att översikten kan vara nytta för beslutsfat- tare som har till uppgift att tillhandahålla och utveckla stöd för anhöriga
|
|
