1.
Ahlgren, Jennie, et al.
(författare)
Ethical considerations in relation to personalised nutrition : An overview of Work Package 5, with respect to ethics
2015
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
The objectives of Food4Me work package 5 included a baseline assessment of the ethical and legal aspects of personalised nutrition at the start of the project in 2011, as well as a final assessment at the end of the project (2015), taking into account results achieved in other work packages. The initial assessment made a number of ethical issues visible, most of them relating to the consumer of personalised nutrition service. The results depicted in this publication indicate that many of the questions raised in relation to these issues remain unsolved, and in some cases they seem to be neglected in relation to the services offered by internet companies.
2.
Falk, Hjalmar, 1978
(författare)
Kultur och hälsa inom utbildningar vid Göteborgs Universitet
2016
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Föreliggande rapport utgör en undersökning av kursverksamheten vid Göteborgs universitet. Syftet har varit att kartlägga förekomsten av kurser med kultur och hälsa-tematik vid lärosätet under perioden höstterminen 2014 till höstterminen 2015. Undersökningen har genomförts på uppdrag av Centrum för kultur och hälsa under våren och sommaren 2015.
3.
Gunnarsson, Lars-Gunnar, 1948-, et al.
(författare)
Epidemiologiskt undersökta samband mellan Alzheimers sjukdom och faktorer i arbetsmiljön
2015
Rapport (refereegranskat) abstract
Epidemiological evidence on associations between work environment and Alzheimers disease Lars-Gunnar Gunnarsson, assistant professor at School of Medicine, Örebro University, Sweden andLennart Bodin, professor emeritus, Department of Statistics, Örebro University, Sweden and senior researcher at Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institute, Sweden.In this systematic literature review we identified 50 original publications on associations between work and Alzheimer’s disease. GRADE guidelines were used to secure high scientific quality and reliable guidelines were applied to classify the papers. Thirty-one papers fulfilled high quality standards while 19 were methodologically deficient and thus were excluded from our meta-analyses.Twenty-seven studies concerned exposure to electromagnetic fields and two published meta-analyses indicated a weighted relative risk (RR) reaching 2.0. Our meta-analysis was only based on twelve high quality publications and the weighted relative risk included statistically over chemicals was evaluated in seven studies and the weighted RR was 1.55 (95% confidence interval 1.19-2.02). Only some few publications concerned pesticides and other chemicals and the weighted RR indicated increased risk.Higher education and work complexity were evaluated in eleven publications and our meta-analysis show a reduced the risk for Alzheimer’s disease. The weighted RR was 0.47 (95% confidence interval 0.35-0.63). Both factors were independently and additively protective.There are indications of an association between ALS and exposure to heavy muscle work especially in combination with muscle trauma, i.e. professional football players are reported to have an elevated risk. More studies are needed with more precise measures on these exposures.
4.
5.
6.
Alwin, Jenny, et al.
(författare)
Fixartjänster i Sveriges kommuner : Kartläggning och samhällsekonomisk analys. Regeringsuppdrag
2013
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
En fixartjänst är en tjänst som primärt riktas till äldre personer och syftar till att förebygga fallolyckor i hemmet. Fixartjänster tillhandahålls i de flesta fall i kommunal regi. Omfattningen och användningen av fixartjänster i Sverige har tidigare inte studerats på nationell nivå. Syftet med denna studie är att genomföra en kartläggning av omfattningen och användningen av fixartjänster i kommunal regi i Sverige samt att uppskatta de samhällsekonomiska konsekvenserna av fixartjänster. Data har samlats in via postenkät alternativt via telefonintervju.Av Sveriges 290 kommuner är det 191 stycken (66 %) som har fixartjänst i kommunal regi. De arbetsuppgifter som primärt utförs inom ramen för fixartjänsten är sådana som innebär att äldre inte ska behöva klättra upp på stegar eller liknande, att förebygga fall genom att fästa lösa sladdar och borttagning av mattor samt översyn av olycksrisker i hemmet. I ett fåtal fall erbjuds även utomhustjänster såsom snöskottning. I majoriteten av kommunerna (58 %) är tjänsten kostnadsfri men brukaren får betala för förbrukningsmaterial, i 32 % är tjänsten helt kostnadsfri och i 9 % av kommunerna tas en kostnad ut för fixartjänsten. Tjänsten organiseras på olika sätt i kommunerna: fixartjänsten kan bedrivas helt i kommunal regi där utföraren är en eller flera fixare, personer tillhörande daglig verksamhet eller arbetsmarknadsenheten. I vissa fall bedrivs tjänsten av räddningstjänsten i samarbete med kommunen och i andra fall bedrivs tjänsten av företag på uppdrag av kommunen. Det finns även volontärorganisationer/ideellt arbetande personer som utför fixartjänster med mer eller mindre inblandning från kommunen, dessa har i denna rapport inte inkluderats som fixartjänster i kommunal regi till skillnad från de ovan nämnda. I 99 kommuner erbjuds inte fixartjänster i kommunal regi. Anledningar till detta är bland annat ekonomiska skäl samt svag efterfrågan.Upplevda vinster och nytta med fixartjänsterna som kommunerna själva rapporterar är bland annat fallprevention, att möjliggöra kvarboende, medverka till social samvaro samt möjlighet att erbjuda meningsfull sysselsättning. Problem som framkommit är exempelvis låg efterfrågan, svårighet att nå ut med information samt svårighet att mäta effekten på fallskador.En samhällsekonomisk modell för analys av fallskador har skapats. Denna modell inkluderar de stora kostnadsposterna fördelade på olika sektorer samt utfall i form av mortalitet samt livskvalitetsförlust när man drabbas av en fallskada. Kostnader för fallskador totalt i Sverige har i tidigare forskning beräknats till cirka 5 miljarder kronor, bara i direkta kostnader under det första året efter skadan. Av de totala fallolyckorna sker drygt hälften i hemmet. Ett beräkningsexempel baserat på kostnadsdata från litteraturen har i denna rapport genomförts och applicerats på en hypotetisk mellanstor kommun med 50 000 invånare. Sammanfattningsvis så visar detta räkneexempel att om endast en liten del av de allvarliga fallskador som leder till slutenvård kan förhindras genom en fixartjänst så motsvarar kostnadsinbesparingen den genomsnittliga budgeten.för en fixartjänst med en anställd person. Därtill kommer positiva bieffekter i form av att livskvalitetsförlust kan undvikas med mera. Utifrån detta kan en sammantagen bedömning göras att fixartjänster kan anses vara väl använda pengar sett ur såväl samhälleligt som kommunalt perspektiv. Beräkningar med reella data som inkluderar både kostnader och effekter i form av livskvalitet bör genomföras.
7.
Hasson, Dan, et al.
(författare)
”Lite vanligt hyfs skadar inte” – Forskningsrapport 2021:5
2021
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Ohövlighet samt otrevligt och respektlöst beteende har blivit allt vanligare i det moderna samhället, och har rapporterats vara en av de mest påträngande formerna av antisocialt beteende på arbetsplatser. Syftet med den här studien var att göra totalpopulationsundersökningar på ett brett spektrum av företag inom handeln angående: a) Möjlig förekomst av ohövlighet och hövlighet. b) Möjlig förekomst av åtgärder för att motverka och hantera ohövlighet c) Möjliga samband mellan förekomst av ohövlighet och psykosocial arbetsmiljö, samt stress- och hälsorelaterade variabler. Resultaten visar att upplevd ohövlighet på arbetsplatsen är systematiskt relaterad till statistiskt säkerställda skillnader i centrala aspekter av hälsa, stress, återhämtning och psykosocial arbetsmiljö, vilket är helt i enlighet med tidigare forskning. Även om denna studie inte kan dra några slutsatser om orsakssamband, visar den omfattande systematiken i resultaten att förekomst av ohövlighet på arbetsplatsen är bekymrande och behöver tas på allvar. Ett positivt resultat är att de flesta (78 % – 96 %) anger att de själva, kollegor, närmaste chef eller kunder ofta beter sig hövligt. Samtidigt visar våra resultat påtagligt lägre förekomst av ohövligt beteende än vad som redovisats i tidigare forskning. Det sistnämnda kan delvis bero på metodologiska skillnader i hur ohövlighet mätts i vår studie, jämfört med tidigare studier. De flesta deltagarna beskriver i fritextsvaren att de bästa sätten att hantera ohövlighet är att det tas upp direkt med de berörda. Vidare lyfter studiedeltagarna fram vikten av att chef och/eller organisation har nolltolerans-policy mot ohövligt beteende och deltar aktivt i hanteringsdiskussionen. Därtill anges det som viktigt att kollegor ställer upp för och backar upp varandra (både fysiskt och psykiskt) vid hotfulla eller otrevliga möten med kunder. En del av svaren på frågan om man kunde berätta om goda exempel på hantering av ohövlighet illustrerade istället dåliga exempel. Många skriver i någon form att de önskar att devisen ”kunden har alltid rätt” inte skulle få gälla urskillningslöst, eftersom de upplever att det efterlevs på de handelsanställdas bekostnad. En världsunik, tvådimensionell mätning av hövlighet och ohövlighet som använts i denna studie tyder på att båda måtten är flerdimensionella. Detta blir särskilt viktigt att ta hänsyn till när hövlighet och ohövlighet ska hanteras inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Fortsatta, fördjupade analyser behöver också inkludera påverkansfaktorer (t ex ålder, kön, personlighet, organisatoriska faktorer), som kan ta hänsyn till och ge bättre förståelse för om och när hövlighet och ohövlighet utgör ett problem, för vem och under vilka omständigheter.
8.
Erlingsdottir, Gudbjörg, et al.
(författare)
Mellan Pod och Patient – hur förändras arbetet när vården blir digital, slutrapport
2022
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Teknikutvecklingen inom e-hälsoområdet möjliggör ständigt nya och mer avancerade arbetssätt för att övervaka och vårda patienter digitalt. Vården sker då genom kontinuerlig övervakning av patientens hälsa via digitalt överförda data och kommunikation mellan vårdpersonal och patient där feedback och rekommendationer skräddarsys efter patientens behov och tillstånd. Denna typ av digital vård är ett växande område inom e-hälsan. Syftet med digital vård är att avståndet ska minska mellan vårdpersonal och patient i tid och rum, vården ska bli mer kontinuerlig och proaktiv samt att resurser allokeras till de delar av vården där de behövs bäst. Eftersom tekniken är relativt ny genomförs för tillfället olika studier för att undersöka effekterna på patienternas hälsa.För vårdpersonalen betyder tekniken dock ett förändrat arbetssätt som innebär: ett skifte från personliga möten med patienten till digital kommunikation; från att själv mäta olika parametrar till att ta emot värden som patienterna registrerat; från bokade patientmöten till en mer kontinuerlig övervakning av patientens värden samt att en algoritm i det digitala systemet föreslår vilken/vilka patient(er) som ska prioriteras. Hur personalen upplever denna övergång från traditionell vård till digital vård vet vi mycket lite om eftersom detta inte har studerats och fokus i de studier som genomförts hittills har varit på effekter på patientens hälsa. Det finns inte1heller studier av huruvida det digitala arbetssättet är mer kostnadseffektivt även om det finns ett sådant antagande.I det här projektet har vi studerat och jämfört hur vårdpersonalen arbetar digitalt respektive ”traditionellt” med digital övervakning av kroniskt sjuka. Syftet är att öka kunskapen om 1) hur digital vård påverkar vårdpersonalens arbetssätt och arbetsmiljö jämfört med ”traditionell” vård, 2) om och i så fall hur personalen integrerar de digitala systemen i sitt sätt att arbeta och att 3) jämföra kostnadseffektiviteten mellan de två arbetssätten.Projektet genererar kunskap om hur övergången till digital vård påverkar vårdpersonal i flera dimensioner som exempelvis förändrat arbetssätt, integration av den digitala vården i övrigt arbete, upplevelse av kontroll över det egna arbetet i förhållande till ställda krav, förändrade roller gentemot kollegor osv samt om kostnadseffektiviteten av digital vård jämfört med traditionell vård. Ett teoretiskt ramverk med bla Normaliseringsprocessteori (NPT) modellen har testas, modifierats och utvecklas utifrån de resultaten.
9.
Beckman, Linda, Docent, 1980-, et al.
(författare)
Hur föräldrar med psykisk ohälsa upplever sitt behov av stöd i föräldraskapet
2023
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Det finns ett starkt samband mellan psykisk ohälsa hos föräldern och psykisk ohälsa hos barnet. Barnen tycks även ha en förhöjd risk att utveckla psykisk och fysisk ohälsa som unga vuxna. Eftersom en stor del av patienter med psykisk ohälsa finns i öppenvårdspsykiatrin eller primärvård är andelen barn som lever med föräldrar med psykisk ohälsa förmodligen mycket större än vad vi tror. Föräldrar med psykisk ohälsa kan behöva stöd i sitt föräldraskap för att bli den bästa föräldren de kan. Syftet med projektet är att identifiera behov av stöd i föräldraskapet som föräldrar eller blivande föräldrar med psykisk ohälsa upplever. Vi genomförde tio intervjuer med föräldrar med psykisk ohälsa och skickade ut en enkät. Slutsatserna från resultatet var att det finns ett behov av stöd i föräldraskapet bland föräldrar med psykisk ohälsa. Vi fann att Familjecentralen lyfts fram som ett gott exempel och här skulle ett samarbete med psykiatrin främja relationen barn - förälder, samt att patient-anhörigförening spelar en viktig roll för föräldrar med psykisk ohälsa. Att synliggöra dessa ännu mer kan bidra till situationen på ett positivt sätt. Slutligen, det behövs inte några komplexa insatser, för många handlar det om att få träffa likasinnade i grupp, eller en samtalskontakt i svåra situationer.
10.
