1.
Andersson, Ingemar, 1950-
(författare)
Epidemiologi för hälsovetare : en introduktion
2016. - 2
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Den andra upplagan av Epidemiologi för hälsovetare har aktualiserats och uppdaterats i alla delar. Flera nya delar som relaterar till utvecklingen inom epidemiologin har också tillkommit.Boken ger en grundläggande beskrivning av arbetssätt, teorier och metoder inom epidemiologin. Med utgångspunkt i rubrikerna Beskriva, Analysera och Åtgärda förklaras begrepp och analysmetoder, olika typer av studier samt hur epidemiologin kan användas i hälsofrämjande syfte. Statistiska metoder, felkällor samt etiska frågeställningar relaterade till området behandlas och exempel ges på praktiska tillämpningar inom flera områden. Nytt i den här upplagan är bl.a. avsnitt om kvalitetsregister, epigenetik, livsförloppsepidemiologi samt evidensbaserad medicin liksom ett kapitel om socialepidemiologi. Författaren introducerar läsaren i ämnet epidemiologi på ett enkelt och tydligt sätt, bland annat med hjälp av konkreta exempel på arbetssätt och analysmöjligheter. Bokkapitlen avslutas i den nya upplagan med ett ökat antal studieuppgifter med tillhörande facit.Epidemiologi för hälsovetare vänder sig i första hand till universitets- och högskolestuderande inom vård- och folkhälsoområdet, det vill säga till blivande folkhälsovetare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, farmaceuter, socialarbetare och arbetsterapeuter, men även som introduktion under läkarutbildningen och till yrkesverksamma inom dessa områden.
2.
Andersson, Ingemar, 1950-
(författare)
Epidemiologi för vård- och hälsovetenskaperna : en fördjupning
2013
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Epidemiologi för vård- och hälsovetenskaperna är avsedd som en fördjupning i epidemiologi för dem som tillägnat sig grunderna. Den vänder sig främst till universitets- och högskolestuderande inom vård- och hälsoområdet, d.v.s. till blivande folkhälsovetare, sjuksköterskor, läkare, apotekare, sjukgymnaster, socialarbetare och arbetsterapeuter. Den är också användbar för yrkesverksamma inom samma områden samt i forskningsmetodiska utbildningar.
3.
4.
Björklund, Margereth, 1950-
(författare)
Living with head and neck cancer : a health promotion perspective - a qualitative study
2010
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Background and aim: In society there is a growing awareness that a vital factor for patientswith chronic diseases, such as head and neck cancer (HNC), is how well they are able to function in their every day lives – a common, but often overlooked, public health issue. The overall aim of this thesis is to reach a deeper understanding of living with HNC and to identify the experiences that patients felt promoted their health and well-being. It also explores the patients' experiences of contact and care from health professionals and whether these encounters could increase their feelings of health and well-being; salutogenic approach.Methods: This thesis engages a qualitative data design. On three occasions, 35 purposivelyselected patients were interviewed (31 from Sweden and one from Denmark, Finland, Island, and Norway). The first study was conducted in the Nordic counties (I), and the remainingstudies were conducted in Sweden (II, III, IV). Interviews were performed on a single basis(I, II, III) and then repeated (IV). The individual, semi-structured qualitative interviews usedopen-ended questions (n=53). Three different forms of analyses were used: critical incident technique (I), thematic content analysis (II), latent content analysis (III), and interpretativedescriptive analysis (paper IV).Findings: Living with head and neck cancer was expressed as living in captivity, in the sensethat patients' sometimes life-threatening symptoms were constant reminders of the disease. The patients experienced a threat against identity and existence. Patients struggled to find power and control over everyday life, and if successful this appeared to offer them better health and well-being along with spiritual growth. The general understanding was that these patients had strong beliefs in the future despite living on a virtual rollercoaster. The patients went through a process of interplay of internal and external enabling that helped them acquire strength and feelings of better health and well-being. Consequently, they found power and control from inner strength and other health resources, e.g. social networks, nature, hobbies, activity, and health professionals. However, the findings also revealed the opposite; that some patients were more vulnerable and felt powerless and faced everyday life with emotional and existential loneliness. They were dependent on next of kin and health professionals. Having good interpersonal relationships and emotional support 24 hours a day from next of kin were crucial, as were health promoting contacts and care from health professionals. This health promoting contact and care built on working relationships with competent health professionals that were available, engaged, respectful, validating, and, above all experienced in the treatment phase. But many patients experienced not health promoting contact and care – and a sense of not being respected, or even believed. Added were the patients' experiences of inadequate coordination between phases of their lengthy illness trajectory. They felt lost and abandoned by health services, especially before and after treatment.Conclusions: Inner strength, good relationships with next of kin, nature, hobbies, andactivities could create strength and a sense of better health and well-being. Patients experienced a mutual working relationship during dialoguing and sensed co-operation and equality in encounters with competent health professionals. This could lead to enhanced power and control i.e. empowerment in a patient's everyday life. The findings highlight psychosocial rehabilitation in a patient-centred organisation when health professionals supportpatients' inner strength and health resources , and also offer long-term support to next of kin.Finally, this research suggests that if health professionals could gain a deeper understanding of the psychosocial, existential, social, and economic questions on patients' minds, they could better sense how patients feel and would be better equipped not only to offer greater support, but to raise their voices to improve health policy and health care for these patients.
5.
6.
Ejlertsson, Lina, 1988-, et al.
(författare)
Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare : en enkätstudie inom primärvården
2014
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Bakgrund: En fungerande primärvård är viktig för invånarnas hälsa. Hälso- och sjukvården i Sverige är under stor press och sjukvårdspersonalens välbefinnande är ett omdiskuterat ämne. Många studier i primärvården lyfter fram stress och ohälsa bland personalen, medan s.k. salutogena studier, dvs. sådana som lyfter fram resurser och möjligheter, i princip saknas. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa goda arbetsförhållanden i primärvården ur ett salutogent perspektiv.Metod: En enkätstudie genomfördes vid samtliga 26 vårdcentraler, 18 offentliga och åtta privata, i sex kommuner i nordöstra Skåne. Enkäten riktade sig till alla anställda inom primärvården (n = 599). Frågorna omfattade olika dimensioner av arbetsförhållanden och hälsa. Som bas användes två salutogent inriktade mätinstrument: SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), som mäter indikatorer på hälsa, och WEMS (Work Experience Measurement Scale), med frågor om upplevelsen av arbetet och arbetssituationen. Dessa frågor kompletterades med nyskapade frågor. Dels gjordes en inledande intervjustudie, som resulterade i frågor av särskild relevans för primärvården, dels inkluderades frågor inspirerade av befintliga frågeinstrument. Index bildades utifrån de olika områdena, vilka skapades genom att frågor med logiskt samband slogs samman. Samtliga index presenteras i den här rapporten.Resultat: Den totala svarsfrekvensen var 84 procent. Det fanns stora individuella variationer mellan de olika vårdcentralerna. Hälsotillståndet hos de anställda var i första hand associerat med återhämtning, följt av balans mellan arbete och privatliv samt individuella inre arbetsupplevelser, som t.ex. att kunna gå till jobbet med glädje och att uppleva arbetet som meningsfullt och utmanande. Egenskaper som präglar arbetsplatsen hade det tydligaste förhållandet till upplevelsen av energi på arbetet, och det mest signifikanta sambandet med feed-back var att ha en tillgänglig chef. Det fanns en positiv trend för den yngre åldersgruppen (<35 år) i upplevelsen av hälsa (SHIS). Samma grupp hade inom flera andra områden signifikant högre värden än resterande åldersgrupper, bl.a. gällande individuella inre upplevelser samt upplevelsen av feedback och arbetet som energigivare. Bland yrkesgrupperna var SHIS högt bland sköterskorna liksom upplevelsen av arbetet som energigivare. Den paramedicinska personalen upplevde självbestämmande såväl som möjlighet till reflektion på arbetet i störst utsträckning, medan den administrativa personalen tillsammans med läkarna upplevde högst grad av feedback på arbetet.Slutsats: Studien ger en grund för arbetsrelaterade insatser i syfte att stärka de funna salutogena faktorerna, samt för att öka de anställdas deltagande i framtida hälsofrämjande arbete. Varje vårdcentral har genom studien goda möjligheter att arbeta vidare med de egna resultaten.
7.
Freij, Maria, et al.
(författare)
A sociology of health promotion
2013. - 5
Ingår i: Second opinion. - Oxford : Oxford University Press.
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
8.
9.
Fält, Isabel, et al.
(författare)
"När jag har haft PULS-pass så spinger jag till klassrummet och känner att jag är jätteglad" : En kvalitativ studie om skolbarns beskrivningar av självupplevt välbefinnande och fysisk aktiviitet i skolmiljö
2018
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Hälsoutvecklingen bland skolbarn i Sverige vittnar om att psykosomatiska besvär ökaroch att barnens självskattade hälsa minskar med stigande ålder. Samtidigt minskarockså andelen barn som uppnår tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet, medan stillasittandeistället ökar. Interventioner för mer fysisk aktivitet i skolan är ett sätt problematikenskulle kunna bemötas med. Fysisk aktivitet fungerar som en skyddsfaktor motflera livsstilsrelaterade sjukdomar och mer fysisk aktivitet i skolan har bland annatvisats leda till förbättrade kognitiva förmågor och ökat välbefinnande. Syftet med studienvar att undersöka barns beskrivningar av välbefinnande i relation till deltagandei PULS-projektet på Degebergaskolan, en intervention för mer fysisk aktivitet i skolan.Via fokusgruppsintervjuer med elever som deltog i PULS-projektet erhölls studiensempiri, från vilken vidare induktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatenfrån studien påvisade att det viktigaste för erhållandet av subjektivt välbefinnandevar att ha roligt och att känna glädje. Vidare visade resultaten att deltagarna erhöllökat subjektivt välbefinnande från sitt deltagande i PULS-projektet och att utövandetav fysisk aktivitet hade en betydande roll för välbefinnande, både i skolan och påfritiden. Detta är viktiga fynd då hälsointerventioner för mer fysisk aktivitet i skolanmedför möjligheter att motverka den negativa hälsoutveckling som förekommer blandskolbarn i Sverige. Djupare förståelse för hur barn själva definierar välbefinnande ochvilken inverkan interventioner som PULS-projektet har för deras subjektiva välbefinnandebidrar till att det skapas underlag för att också möta barnens självupplevda behovoch därmed utveckla och förbättra utformandet av lika interventioner ytterligare.
10.
