SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP) hsv:(Hälsovetenskaper) hsv:(Omvårdnad) ;conttype:(popularscientific)"

Sökning: hsv:(MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP) hsv:(Hälsovetenskaper) hsv:(Omvårdnad) > Populärvet., debatt m.m.

  • Resultat 1-10 av 43
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Rothenberg, Elisabet, 1960- (författare)
  • Översikt [Nutrition]
  • 2015
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Översikt [Nutrition] Denna text utgår från "Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring" [1] från Socialstyrelsen samt "Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Undernäring åtgärder för att förebygga" [2] från Sveriges Kommuner och Landsting. Den senare kan ses som en kortversion av vägledningen. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla har rätt att få en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstånd anpassad näringstillförsel. Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är därmed en självklar mänsklig rättighet [1,2]. Sjukdom och där till kopplad medicinsk behandling kan dock försvåra eller omöjliggöra för den enskilde att täcka detta behov utan hjälp, samtidigt som sjukdomen i sig kan förändra behoven. Sociala, psykologiska och kulturella faktorer påverkar också förutsättningarna för ett optimalt energi- och näringsintag. Mat, måltid och ätande rymmer dessutom många andra dimensioner. Sjukdomsrelaterad undernäring utvecklas när förbrukningen av energi och/eller näringsämnen under en tillräckligt lång period överskrider intaget [2,3]. Den därpå följande utarmningen av kroppsfett och muskler tar sig olika uttryck beroende på om sjukdomsprocessen medför en inflammatorisk reaktion eller inte. Problemet är vanligt. I svenska studier har förekomsten uppskattats till 28 procent och bland kroniskt sjuka äldre är prevalensen ännu högre [1,2]. Tillståndet medför förluster i livskvalitet, lidande och en ökad risk för sjuklighet och död. Den sjuka individens nutrition måste därför betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation [1,2]. Det krävs ett strukturerat nutritionsomhändertagande - nutritionvårdsprocessen - för effektiv och säker behandling, även en tydlig ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper och ett standardiserat tvärprofessionellt språk för effektiv och säker kommunikation. Vision Alla patienter ska erbjudas en god och säker nutritionsvård. 
  •  
2.
  •  
3.
  • Abrahamsson, Caroline, et al. (författare)
  • Att drabbas av sorg i samband med vuxen närståendes död : En allmän litteraturöversikt om anhörigas upplevelser av sorg och vad som förvärrar och lindrar sorgen
  • 2021
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Bakgrund: Sorg är en normal reaktion i samband med närståendes död. Sorg är inteen sjukdom men kan ge besvär som liknar dem som uppkommer vid sjukdom. Om sorgeninte kan hanteras av personen som drabbas av sorg kan den leda till kompliceradsorg och sorgeprocessen förlängs. Sjuksköterskor som arbetar inom vård och omsorgmöter anhöriga som upplever sorg i samband med närstående döende och död ochbehöver ha kunskap och förståelse för hur deras situation kan vara för att kunna geadekvat stöd för anhöriga i sorg.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av sorg i samband med vuxen närståendesdöd.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativstudiedesign. Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna Cinahl Complete, Pub-Med och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån kvalitativa kvalitetskriterieroch analysen av studiernas resultat genomfördes utifrån Fribergs analysmetod för litteraturöversikter.Resultat: Upplevelsen av sorg delas in i två kategorier och tio underkategorier. En känslomässigbelastning och att känna sig vilsen och oviss med underkategorierna Chockoch oförmåga att minnas, Smärta, Ångest och ledsenhet, Skuld och lättnad, Ensamhetoch saknad, Ovisshet samt Vilsenhet. Omgivningens agerande förvärrar och lindrarsorgen med underkategorierna Att mötas av personer som inte förstår, Att få informationsom ger förståelse samt Att få känslomässigt stöd.Diskussion: Studiens kvalitet diskuteras utifrån trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet,verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras de trecentrala fynden: upplevelser av skuld, ovisshet och betydelsen av känslomässigt stödvid sorg. Fynden diskuteras i relation till personcentrerad vård och sjuksköterskorsbehov av kunskap för att kunna möta personer i sorg.
  •  
4.
  • Alam, Farzana, et al. (författare)
  • Trygghet och delaktighet : vård- och omsorgspersonalens syn på närståendes behov av stöd vid palliativ vård av äldre
  • 2019
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • När äldre inte klarar av att bo hemma längre flyttar de ofta till ett vård-och omsorgs-boende, lever den sista tiden där och är i behov av palliativ vård. Palliativ vård är ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan utifrån individens behov. De som arbetar nära den äldre och den närstående är vård- och omsorgsperso-nalen och det är distriktssköterskan som har det övergripande ansvaret för omvårdna-den. Stöd till den närstående är av största vikt inom den palliativa vården. Syftet med studien var att beskriva vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av att uppmärk-samma och stödja närstående till den äldre på vård- och omsorgsboende utifrån ett palliativt förhållningssätt. Datainsamlingarna gjordes i två omgångar, en fokusgrupp-sintervju 2017 och genomförda diskussionsgrupper 2010, analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och tolkades med hjälp av Dosseys "Theory of integral nur-sing". I resultatet framkom kategorierna att skapa trygghet för den närstående, önskan att göra den närstående delaktig och att få kunskap om palliativ vård. Kategorierna utmynnade i temat: I ett palliativt förhållningssätt stöds närstående genom att de får känna trygghet och delaktighet. Slutsatsen är att vård- och omsorgspersonalens in-tention är att stödja de närstående men behöver arbeta mer i ett partnerskap med de närstående för att de ska känna en helhet och därmed trygghet och delaktighet.
  •  
5.
  • Andersson, Martina, et al. (författare)
  • Erfarenhet av att bedöma äldre personers problem i livets slutskede : en fokusgruppsstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv
  • 2020
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Andelen äldre personer i Sverige ökar och en del äldre personer drabbas av en eller flera kroniska sjukdomar. Allt fler personer önskar att vårdas hemma vid livets slut och kan då vara i behov av allmän palliativ vård. Vid palliativ vård i livets slutskede är det en eftersträvan att lindra lidande och förbättra livskvaliteten genom att tidigt uppmärksamma och lindra personers fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Äldre personer i livets slutskede har ofta flera komplexa problem som påverkar varandra. För att lindra lidande behöver sjuksköterskor kunna bedöma och tolka olika problem som äldre personer kan uppleva i livets slutskede. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att bedöma problem som äldre personer besväras av i livets slutskede inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod har använts. Data samlades in med fyra fokusgruppsintervjuer. Totalt deltog 13 sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvård från tre olika kommuner i studien. Data analyserades med Kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom ett övergripande tema: strävan efter kontinuitet för att lära känna personen genom återkommande hembesök underlättar bedömning av problem som behöver tillgodoses i livets slutskede samt kategorierna; att bygga en relation underlättar bedömningen, att samtala för att erhålla information, att observera kroppsspråket skapar en bild och att ta del av andras iakttagelser som stöd. Resultatet visade att relationen till den äldre var viktig för att bedöma den äldres problem och att sjuksköterskor till stor del förlitade sig på sin kliniska blick vid bedömningen. Vidare framkom att sjuksköterskorna sällan använde sig av skattningsinstrument, vilket de uttryckte en önskan att bli bättre på. Slutsatsen är att en ökad användning av skattningsinstrument skulle kunna förenkla bedömning av problem hos äldre personer som sjuksköterskorna inte sedan tidigare har någon relation till. Detta skulle kunna skapa en känsla av trygghet för sjuksköterskorna och stärka dem i deras professionella roll. Användningen av skattingsinstrument skulle kunna öka kvaliteten på den allmänna palliativa vården som utförs i kommunal hemsjukvård. För att sjuksköterskorna ska få stöd i att öka användningen av skattningsinstrument har organisationen en viktig roll för att skapa rutiner och se till att etablerade arbetsformer utvecklas.
  •  
6.
  • Blomqvist, Kerstin, et al. (författare)
  • Vårdkedjans aktörer och organisering
  • 2014. - 2
  • Ingår i: Omvårdnadens grunder. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144083544 ; , s. 167-196
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 43
Typ av publikation
annan publikation (12)
rapport (10)
tidskriftsartikel (10)
bokkapitel (8)
konferensbidrag (2)
samlingsverk (redaktörskap) (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
Författare/redaktör
Rothenberg, Elisabet ... (10)
Westergren, Albert, ... (6)
Edberg, Anna-Karin, ... (6)
Teider, Karin (3)
Clausson, Eva K., 19 ... (3)
Einberg, Eva-Lena (3)
visa fler...
Beck, Ingela, 1965- (2)
Pajalic, Zada (2)
Petersson, Pia, 1961 ... (2)
Pajalic, Zada, 1967- (2)
Lindholm, Christina, ... (2)
Garmy, Pernilla, 197 ... (2)
Hasson, Henna (1)
Westergren, Albert (1)
Abrahamsson, Agneta, ... (1)
Lindskov, Cecilia, 1 ... (1)
Berg, Agneta, 1950- (1)
Darin, Marianne (1)
Jörnrud, Carina (1)
Lennartsson, Ingela (1)
Mattson, Stina (1)
Sigurdsson, Marie (1)
Särnblad, Pia (1)
Tillawi, Ulrica (1)
Abrahamsson, Carolin ... (1)
Eek, Nina (1)
Jönsson, Marie (1)
Nilsson, Annika (1)
Lundgren, M. (1)
Olsson, B (1)
Behm, Lina (1)
Alam, Farzana (1)
Lindholm, Christina (1)
Törnquist, Agneta (1)
Ulander, Kerstin (1)
Sjödahl Hammarlund, ... (1)
Blomqvist, Kerstin (1)
Nilsson, Gabriella (1)
Andersson, Martina (1)
Cronvall, Caroline (1)
Axelsson, C (1)
Skovdahl, Kirsti (1)
Wijk, Helle (1)
Dychawy Rosner, Iren ... (1)
Edfors, Ellinor (1)
Hedin, Gita, 1978- (1)
Edfors, Ellinor, 195 ... (1)
Nobis, Regina (1)
Hagell, Peter, 1966- (1)
Persson, Lena, 1951- (1)
visa färre...
Lärosäte
Högskolan Kristianstad (43)
Språk
Svenska (43)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (43)
Samhällsvetenskap (7)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy