| 1. |
|
|
| 2. |
- Abrahamsson, Caroline, et al.
(författare)
-
Att drabbas av sorg i samband med vuxen närståendes död : En allmän litteraturöversikt om anhörigas upplevelser av sorg och vad som förvärrar och lindrar sorgen
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Bakgrund: Sorg är en normal reaktion i samband med närståendes död. Sorg är inteen sjukdom men kan ge besvär som liknar dem som uppkommer vid sjukdom. Om sorgeninte kan hanteras av personen som drabbas av sorg kan den leda till kompliceradsorg och sorgeprocessen förlängs. Sjuksköterskor som arbetar inom vård och omsorgmöter anhöriga som upplever sorg i samband med närstående döende och död ochbehöver ha kunskap och förståelse för hur deras situation kan vara för att kunna geadekvat stöd för anhöriga i sorg.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av sorg i samband med vuxen närståendesdöd.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativstudiedesign. Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna Cinahl Complete, Pub-Med och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån kvalitativa kvalitetskriterieroch analysen av studiernas resultat genomfördes utifrån Fribergs analysmetod för litteraturöversikter.Resultat: Upplevelsen av sorg delas in i två kategorier och tio underkategorier. En känslomässigbelastning och att känna sig vilsen och oviss med underkategorierna Chockoch oförmåga att minnas, Smärta, Ångest och ledsenhet, Skuld och lättnad, Ensamhetoch saknad, Ovisshet samt Vilsenhet. Omgivningens agerande förvärrar och lindrarsorgen med underkategorierna Att mötas av personer som inte förstår, Att få informationsom ger förståelse samt Att få känslomässigt stöd.Diskussion: Studiens kvalitet diskuteras utifrån trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet,verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras de trecentrala fynden: upplevelser av skuld, ovisshet och betydelsen av känslomässigt stödvid sorg. Fynden diskuteras i relation till personcentrerad vård och sjuksköterskorsbehov av kunskap för att kunna möta personer i sorg.
|
|
| 3. |
- Alam, Farzana, et al.
(författare)
-
Trygghet och delaktighet : vård- och omsorgspersonalens syn på närståendes behov av stöd vid palliativ vård av äldre
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- När äldre inte klarar av att bo hemma längre flyttar de ofta till ett vård-och omsorgs-boende, lever den sista tiden där och är i behov av palliativ vård. Palliativ vård är ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan utifrån individens behov. De som arbetar nära den äldre och den närstående är vård- och omsorgsperso-nalen och det är distriktssköterskan som har det övergripande ansvaret för omvårdna-den. Stöd till den närstående är av största vikt inom den palliativa vården. Syftet med studien var att beskriva vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av att uppmärk-samma och stödja närstående till den äldre på vård- och omsorgsboende utifrån ett palliativt förhållningssätt. Datainsamlingarna gjordes i två omgångar, en fokusgrupp-sintervju 2017 och genomförda diskussionsgrupper 2010, analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och tolkades med hjälp av Dosseys "Theory of integral nur-sing". I resultatet framkom kategorierna att skapa trygghet för den närstående, önskan att göra den närstående delaktig och att få kunskap om palliativ vård. Kategorierna utmynnade i temat: I ett palliativt förhållningssätt stöds närstående genom att de får känna trygghet och delaktighet. Slutsatsen är att vård- och omsorgspersonalens in-tention är att stödja de närstående men behöver arbeta mer i ett partnerskap med de närstående för att de ska känna en helhet och därmed trygghet och delaktighet.
|
|
| 4. |
- Andersson, Ann-Christine, et al.
(författare)
-
Kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 2
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdo- men. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes. Syfte: Undersöka kvinnors upplevese av att leva med typ 2 diabetes. Metod: Litteraturstudie som bygger på nio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman hittades; besvikelse och svek, kluvenhet, skuld och skam samt oro för framtiden. Diskussion: Det är svårt att vara kvinna och leva med diabetes typ 2. Sjukdomen kräver daglig egenvård och kombinerat med andra roller som kvinnan har i sitt dagliga liv kan kraven upplevas som stressande för en del av kvinnorna. Många kvinnor med diabetes typ två upplevde att de var i behov av bättre stöd och information för att kunna leva med sin sjukdom. Slutsats: Vårdpersonal behöver mer utbildning och ha med ett genusperspektiv för att förstå kvinnornas behov. Diabetesutbildningen behöver utveckas till att omfatta hela familjen, men samtidigt måste den vara individanpassad.
|
|
| 5. |
- Andersson, Emma, et al.
(författare)
-
"Jag kan inte tänka på något annat" : en empirisk studie om rädsla ur ett livsvärldsperspektiv
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Vårdpersonal möter i arbetet patienter som upplever rädsla. Inom omvårdnad är förståelse för människors upplevelser och erfarenheter central. Genom att försöka förstå fenomen som påverkar människans livsvärld gynnas relationen mellan vårdtagare och sjuksköterska.Syfte: Syftet var att beskriva fenomenet rädsla ur ett livsvärldsperspektiv.Metod: Studien baserades på 74 berättelser om rädsla skrivna av sjuksköterskestudenter. Kvalitativ innehållsanalys användes.Resultat: Situationer av ovisshet, maktlöshet eller hot utlöste rädsla. Under rädsleupplevelsen gjorde den tysta kroppen sig påmind, kroppen upplevdes okontrollerbar, informanterna blev tillfälligt förvirrade och fick förändrad verklighetsuppfattning. Kamp- och flyktbeteende och upplevelser av att rädslan födde nya känslor beskrevs också. När rädslan släppte tystnade kroppen, situationen upplevdes overklig och ibland genant och händelsen lämnade spår.Diskussion: Eftersom människor riktar medvetandet olika är det individuellt vad människor blir rädda för. Rädslan finns i levd kropp och påverkar samt påverkas av levd tid. Att gå till sig själv och förstå sin egen rädsla underlättar för att känna igen och förstå upplevelsen av rädsla hos andra.Slutsats: Att förstå och kunna möta rädsla hos andra är centralt i omvårdnad liksom i alla människovårdande yrken. Då upplevelsen av rädsla är central är det viktigt att förhålla sig fördomsfri till vad som utlöser rädsla hos andra människor och undvika att värdera rädslan.
|
|
| 6. |
- Andersson, Martina, et al.
(författare)
-
Erfarenhet av att bedöma äldre personers problem i livets slutskede : en fokusgruppsstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Andelen äldre personer i Sverige ökar och en del äldre personer drabbas av en eller flera kroniska sjukdomar. Allt fler personer önskar att vårdas hemma vid livets slut och kan då vara i behov av allmän palliativ vård. Vid palliativ vård i livets slutskede är det en eftersträvan att lindra lidande och förbättra livskvaliteten genom att tidigt uppmärksamma och lindra personers fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Äldre personer i livets slutskede har ofta flera komplexa problem som påverkar varandra. För att lindra lidande behöver sjuksköterskor kunna bedöma och tolka olika problem som äldre personer kan uppleva i livets slutskede. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att bedöma problem som äldre personer besväras av i livets slutskede inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod har använts. Data samlades in med fyra fokusgruppsintervjuer. Totalt deltog 13 sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvård från tre olika kommuner i studien. Data analyserades med Kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom ett övergripande tema: strävan efter kontinuitet för att lära känna personen genom återkommande hembesök underlättar bedömning av problem som behöver tillgodoses i livets slutskede samt kategorierna; att bygga en relation underlättar bedömningen, att samtala för att erhålla information, att observera kroppsspråket skapar en bild och att ta del av andras iakttagelser som stöd. Resultatet visade att relationen till den äldre var viktig för att bedöma den äldres problem och att sjuksköterskor till stor del förlitade sig på sin kliniska blick vid bedömningen. Vidare framkom att sjuksköterskorna sällan använde sig av skattningsinstrument, vilket de uttryckte en önskan att bli bättre på. Slutsatsen är att en ökad användning av skattningsinstrument skulle kunna förenkla bedömning av problem hos äldre personer som sjuksköterskorna inte sedan tidigare har någon relation till. Detta skulle kunna skapa en känsla av trygghet för sjuksköterskorna och stärka dem i deras professionella roll. Användningen av skattingsinstrument skulle kunna öka kvaliteten på den allmänna palliativa vården som utförs i kommunal hemsjukvård. För att sjuksköterskorna ska få stöd i att öka användningen av skattningsinstrument har organisationen en viktig roll för att skapa rutiner och se till att etablerade arbetsformer utvecklas.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Berg, Agneta, 1950-, et al.
(författare)
-
Patienternas syn på individualiserad vård på en ortopedisk klinik
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhället ställer ökade krav på uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet. Individualiserad vård anges som något av det mest centrala i vården och omvårdnaden av patienten (ICN, 2006) och betonas i olika policy- och kvalitetsdokument både nationellt och internationellt (Nilsson, 2005, OECD, 2004). I närsjukvårdsprofileringen och utvecklingen som redovisats för Nordöstra Skåne betonas att vården skall utgå från patientens behov (Region Skåne, 2003) och innefatta utveckling av nya vård- och behandlingsformer där patienten och närstående står i fokus. Behovet av vård och omvårdnad och dess utförande varierar då en patient blir inlagd på sjukhus och det är viktigt att beakta att patienten och dennes närstående kan känna sig sårbara och utsatta (Hälso- och Sjukvårdsrapporten från 2001). Utvärderingar som belyser ett helhetsperspektiv på vårdtagarna är viktiga och måste innehålla både medicinska- och omvårdnadsdata. I föreliggande rapport är det det omvårdnadsperspektivet som står i centrum.
|
|
| 9. |
- Bergström, Ann-Marie, et al.
(författare)
-
Äldrevårdsteam enligt "Hässleholmsmodellen"
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andelen äldre personer ökar i det svenska samhället. Med stigande ålder ökar risken för olika sjukdomar och besvär. För att kunna tillgodose en trygg och god vård till denna patientkategori krävs samordnade och välplanerade insatser. Distriktsnämnden för Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt har beslutat att äldrevårdsteam ska tillskapas för att kunna erbjuda hembesök till äldre vid akuta/halvakuta sjukvårdsbehov. Syftet med detta arbete var att beskriva processen hur projektet äldrevårdsteam enligt "Hässleholmsmodellen" initierades, planerades och startades upp samt som en del i utvärderingen av projektet undersöka vad olika berörda intressenter ansåg var nyttan med äldrevårdsteam utifrån sitt perspektiv. Metoden som användes var intervjuer med yrkesverksamma och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna framkom att äldrevårdsteamet kan vara en resurs och ett stöd vid bedömning samt utgöra en möjlighet för förbättrad samverkan och delaktighet kring patienten. Genomgående bedömde informanterna att det innebär en stor nytta för den äldre personen att kunna få vård i hemmet och slippa åka iväg till sjukhuset eller vårdcentralen. I några intervjuer betonades värdet av att svårt sjuka och döende människor bereds möjlighet att få vara kvar i sitt hem. Det är av största betydelse att utvärdera projekt på olika sätt och en viktig del är att ta reda på vilken nytta äldrevårdsteamet innebär för den enskilde patienten.
|
|
| 10. |
- Björck, Maria, et al.
(författare)
-
Sjuksköterskans stöd till hemtjänstpersonal i samband med vård i livets slutskede : ur ett sjuksköterskeperspektiv
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Äldre personer i ordinärt boende som befinner sig i livets slut har behov av palliativvård för att ges förutsättningar att leva med värdighet och välbefinnande. Hemtjänstpersonal är undersköterskor och vårdbiträde som till stora delar utförden praktiska omvårdanden vid vård i livets slut till äldre personer i ordinärt boende. Sjuksköterskan är ytterst ansvarig för att den äldre får den vård som behövs och har därmed också ett ansvar att ge personalen det stöd som behövs för god palliativvård. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vara ett stöd till hemtjänstpersonal i samband med allmän palliativ vård till äldre personer i livets slutskede. Datainsamlingen bestod av 19 individuella intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom kategorierna; Indirekt stöd och Direkt stöd. Det indirekta stödet handlade om att vara tillgänglig, att samverka med andra professioner och organisationer samt att kommunicera och bekräfta hemtjänstpersonalen. Det direkta stödet handlade om att vara delaktig i det direkta patientarbetet och att ”ta” svåra samtal med närstående. Det framkom att sjuksköterskan alltid upplever sig tillgänglig via telefon för hemtjänstpersonalen i samband med vård i livets slutskede. Något regelbundet strukturerat direkt eller indirekt stöd verkar inte till att förekomma i någon större utsträckning.
|
|
