| 1. |
- Hedbrant, Johan, 1959-, et al.
(författare)
-
Ny mätmetod för käkmuskulaturen kan finna orsaken till tinnitus : Slutrapport Nutek 92-11904
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tinnitus är en åkomma som i lindrigare eller allvarligare former drabbar 17% av västvärldens befolkning. Ca 85 000 svenskar har tinnitus på invalidiserande nivå. Förutom mänskligt lidande orsakar tinnitus samhällskostnader på ca 1.5 miljard kr årligen. Orsaken är till största delen okänd.Vissa tecken tyder på ett samband mellan tinnitus och funktionsstörning i en käkmuskel. Några olika icke–invasiva metoder för mätning av muskelstörning i M Pterygoideus Lateralis har utvärderas. Två av dessa är intressanta för fortsatta studier.Termografi användes för att diagnosticera muskelstörningar på ytligt liggande muskler. Vi såg åtskilliga varma områden på ytliga käk– och nackmuskler på de patienter som hade käkledsstörningar, samt möjligen tecken på onormal värme från M Pterygoideus Lateralis. Mätförhållandena var dock ej ideala.En metod att mäta EMG med adaptiv noise cancelling provades. EMG från en ryggmuskel, stört av en “EKG–signal” från hjärtat användes. Metoden fungerade bra. Fortsatt metodutveckling på t.ex. ryggmuskler borde göras.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Robinson, Yohan, 1977, et al.
(författare)
-
AI och framtidens försvarsmedicin
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medicinskt legitimerad personal är, och kommer med stor sannolikhet fortsattatt vara, en knapp resurs inom Försvarsmaktens sjukvårdsorganisation. I denna rapport ges en översikt över pågående och planerade ansatser baserade påartificiell intelligens (AI) inom akutsjukvård med särskild tonvikt på omhändertagandet av traumapatienter, där lösningarna skulle kunna bidra till att Försvarsmakten kan bibehålla sin sjukvårdskapacitet i kritiska lägen. Rapporten är ett resultat av samarbetet mellan FM, FOI, FMV, FHS och KI, och vänder sig i första hand till Försvarsmaktens strategiska ledning.Användningen av AI-teknik i framtida beslutsstöd kan skapa nya möjligheter till avlastning av personal och resurseffektivisering. Tekniken ger möjligheter att i realtid samla in, bearbeta och analysera stora mängder blandadinformation om förbands hälsoläge och fysiska stridsvärde. Bedömning av skadade kan t.ex. göras av triagedrönare och den efterföljande evakueringen kanunderlättas av intelligenta autonoma plattformar. Införandet av AI-system ställer dock vårdgivaren inför svåra etiska och medikolegala överväganden.Försvarsmedicin har en central roll i Försvarsmaktens krigföringsförmåga och för samhällets uthållighet. För att nyttja hela AI-teknikens framfart till Försvarsmaktens nytta måste dess innebörd och konsekvens för försvarsmedicinen förstås. Därför rekommenderar denna studie att Försvarsmaktens framtida satsningar inom AI och autonomi inkluderar den försvarsmedicinska teknikutveckling som är beskriven i denna rapport.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hedegaard Sørensen, Claus, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikmyndigheter och smart mobilitet: Nordiska erfarenheter och perspektiv på MaaS och autonoma bussar
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Automatisering, elektrifiering, integrerad mobilitet samt plattforms- och delnings- ekonomin diskuteras i allt större omfattning. Smart mobilitet är en samlingsterm för dessa olika fenomen och trender. Smart mobilitet anses kunna bidra till ett mer hållbart transportsystem, attraktiva städer och levande landsbygd, men kan också leda till ökad privatbilism, mer trängsel och en försämrad stadsmiljö. Forskning visar att en central förutsättning för att smart mobilitet ska kunna bidra till ett mer hållbart transportsystem är att andelen kollektivtrafik och delade mobilitetstjänster ökar. Nya aktörer har dykt upp på transportområdet och erbjuder olika typer av mobilitetstjänster. Frågan är hur befintliga kollektivtrafikmyndigheter strategiskt ska positionera sig i detta nya och snabbt föränderliga landskap. Vilken typ av ansvarsfördelning och vilken typ av samverkan kommer att krävas för att uppnå attraktiva och hållbara transporter i en framtid präglad av smart mobilitet? Det är bakgrunden till detta forskningsprojekt, som har finansierats av K2. I projektets har vi genomfört fallstudier från (främst) nordiska storstäder om det som betecknas kombinerad mobilitet eller Mobility as a Service (MaaS), samt pågående försök med autonoma bussar. Hanteringen av MaaS har studerats i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Oslo, Helsingfors, Köpenhamn. Utblickar har även gjorts till Birmingham och Amsterdam. När det gäller autonoma bussar har merparten av det empiriska arbetet genomförts i Barkarby i Järfälla kommun (Region Stockholm). Därtill har vi även genom en workshop inhämtat erfarenheter från Oslo och Själland (Danmark) samt från ett utredningsarbete i Sjöbo och Tomelilla kommuner (Skåne). Vidare har vi studerat uppfattningar om autonoma bussar bland representanter för svenska bussförare. Analyserna i projektet har lett fram till en tydlig bild av att den offentliga sektorns organisationer spelar en viktig roll i utvecklingen, förmedlingen och integreringen av smart mobilitet. I praktiken har vi sett att olika kollektivtrafikmyndigheter har tagit olika roller; medan vissa är mycket aktiva och engagerade, håller sig andra mer avvaktande och försiktiga. Rapportens analyser visar att de nordiska RKM-erna ofta har liknande mål med att införa MaaS och autonoma bussar, men att de har valt olika ansatser för att realisera dessa mål. I samtliga fall präglas arbetet av en önskan att skapa bättre mobilitet och fler möjligheter för medborgarnas resande, samt en ambition att bidra till en så kallad ”modal shift” till mer hållbart resande och därmed en hållbar utveckling. Under den tidsperiod som vi har arbetat med detta projekt har MaaS framstått som en ”större” fråga och mer uttalat utvecklingsområde för de nordiska RKM-erna än autonoma bussar. Men autonoma bussar ingår också i deras arbete, och hanteras ibland som en mer eller mindre integrerad del av arbetet med MaaS. Det avsätts sammantaget stora resurser till arbetet med både MaaS och autonoma bussar, men initiativ med MaaS kräver, under för övrigt lika förhållanden, ett större samordningsarbete än initiativ med autonoma bussar. Introduktion av smart mobilitet är inte en neutral fråga, utan tvärtom en fråga med ett utpräglat politiskt innehåll, eftersom den rör formandet av framtidens mobilitet, samt makt och fördelning av resurser i samhället. Regionala kollektivtrafikmyndigheter är i grunden politiskt styrda organisationer, men vi kan notera att frågan om smart mobilitet trots detta inte diskuteras som den politiskt laddade fråga den är. Det finns idag en tendens att reducera den till en fråga om renodlad teknikutveckling, och det finns i flera fall en benägenhet att lämna över viktiga strategiska och principiella vägval till marknadsaktörer. Detta är problematiskt. Vi efterlyser en bredare politisk diskussion om smart mobilitet. Vi menar också att regionala kollektivtrafikmyndigheter skulle behöva komplettera sin verksamhet med nya kompetenser. Det är bland annat nödvändigt för samarbetet med nya aktörer och för att kunna ställa krav på nya leverantörer av mobilitetstjänster. Det är viktigt att RKM och andra politiska institutioner tar ställning till syftet med smart mobilitet som MaaS, autonoma bussar, privata självkörande bilar (delade eller ej), elsparkcyklar m.m. Om man inte kan precisera syftet med smart mobilitet är det kanske inte här man ska använda resurser. Bland de nordiska RKM-erna finns många olika strategier för hur myndigheterna förhåller sig till MaaS, och det är för närvarande inte möjligt att säga vilken strategi som är den mest förnuftiga. En medvetet återhållsam strategi kan om några år visa sig bättre än en mer aktiv strategi. Det motsatta är dock naturligtvis också möjligt.
|
|
| 6. |
- Arvidsson, Inger, et al.
(författare)
-
Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder - En uppföljningsstudie av kvinnor inom vård och skola
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi har upprättat en kohort med 1591 kvinnor från fem vanliga yrken: Operationssköterskor (Op), anestesisköterskor (Ane), undersköterskor på operation (Usk), biomedicinska analytiker som gör ultraljudsundersökningar (BMA) samt lärarinnor (Lär). Enkät har skickats ut vid baseline och i genomsnitt ca 28 månader därefter. Data från uppföljningen är inte analyserade ännu, varför rapporten enbart omfattar resultat från baseline. Fallen definierades baserat på kombinationen av frekvens och intensitet av rapporterade besvär. Samband mellan smärttillstånd och arbetsbelastning, individ- och livsstilsfaktorer analyserades med multivariat analys, backward proceedure. Samband påvisades för nacken med högt mekaniskt index, lågt fysiskt index, missnöje med datorarbetsplatsens utformning, höga krav, låg kontroll, höga känslomässiga krav, låga sensoriska krav samt låg ålder. axlarna med högt mekaniskt index, missnöjd med datorarbetsplatsens utformning, krav och lite egen tid för återhämtning. handleder/händer med högt mekaniskt index, höga krav, låg kontroll, hög ålder, högt BMI och inga/få hemmavarande barn. ländryggen med högt mekaniskt index, höga krav, låg kontroll, låga sensoriska krav, hög ålder, högt BMI och lite egen tid för återhämtning. fötterna med högt BMI, högt fysiskt index, hög ålder, höga krav, inga eller få hemmavarande barn samt låg kontroll. De ergonomiska problem som framkommit vid intervjuerna av operationspersonal har presenterats för studenter på Lunds tekniska högskola. Ett särskilt problem avsåg de statiska, obekväma och ansträngande arbetsställningarna som uppkom då operationssjuksköterskorna assisterade under operationer. Med hjälp av en operationhake höll de isär såret under operationen. Haken har ett grepp som tvingar Op till ett böjt och icke funktionellt handgrepp. Studenterna tog fram prototyp för en hållare till haken, som ger möjlighet till en mer ergonomisk handledsställning, samt att byta hand vid behov under operationen. Hållaren till haken utvärderas f n på två operationsavdelningar.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
