| 1. |
- Lundberg, Peter, et al.
(författare)
-
Kvantifiering av leversteatos: diagnostisk utvärdering av protonmagnetresonansspektroskopi jämfört med histologiska metoder
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BakgrundLeversteatos är den vanligaste manifestationen av leversjukdom i västvärlden. Leverbiopsi med semikvantitativ histologisk gradering är referensmetod vid gradering av leversteatos. Med protonmagnetsresonansspektroskopi (1H-MRS), en metod som föreslagits ersätta leverbiopsi för värdering av steatos, kan leverns innehåll av triglycerider mätas icke-invasivt. Triglyceridinnehåll >5,00 % används ofta som ett diagnostiskt kriterium för leversteatos vid undersökning med 1H-MRS. Syftet med studien var att jämföra 1H-MRS med semikvantitativ histologisk steatosgradering och kvantitativ histologisk steatosmätning.MetodPatienter remitterade för utredning av förhöjda leverenzymer in-kluderades i studien. Samtliga patienter genomgick klinisk undersökning, laboratorieprovtagning samt 1H-MRS direkt följd av leverbiopsi. För konventionell histologisk semikvantitativ gradering av steatos användes kriterierna utarbetade av Brunt och medarbetare. Kvantitativ mätning av fett i biopsierna utfördes genom att med hjälp av stereologisk punkträkning (SPC) mäta andelen av ytan som innehöll fettvakuoler.ResultatI studien inkluderades 94 patienter, varav 37 hade icke-alkoholor-sakad fettleversjukdom (NAFLD), 49 hade andra leversjukdomar och 8 hade normal leverbiopsi. En stark korrelation noterades mel-lan 1H-MRS och SPC (r=0,92, p<0,0001; к=0.82). Korrelationen mellan 1H-MRS och Brunts kriterier (к=0.26) samt mellan SPC och Brunts kriterier (к=0.38) var betydligt sämre. När patologens gradering (Brunts kriterier) användes som referensmetod för diag-nos av leversteatos så hade alla patienter med triglyceridinnehåll >5,00 % mätt med 1H-MRS steatos (specificitet 100 %). Emellertid hade 22 av 69 patienter med triglyceridinnehåll ≤5,00 % också le-versteatos enligt Brunts kriterier (sensitivitet 53 %). Motsvarande siffror när man använde gränsvärdet 3,02 % var sensitivitet 79 % och specificitet 100 %. Vid ytterligare reduktion av gränsvärdet för triglyceridinnehåll till 2,00 % ökade sensitiviteten till 87 % med upprätthållande av hög specificitet (94 %).Slutsats1H-MRS och SPC uppvisade en mycket hög korrelation vid kvantifiering av leversteatos. SPC borde därför föredras framför Brunts kriterier när noggrann histologisk kvantifiering av leversteatos är önskvärd. Många patienter kan ha histologisk leversteatos trots triglyceridinnehåll ≤5,00 % mätt med 1H-MRS. Gränsvärdet för diagnostisering av leversteatos med 1H-MRS bör därför reduceras.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Ingemar, 1950-
(författare)
-
Långvarig smärta - en introduktion
- 2010. - 2
-
Ingår i: Smärta och smärtbehandling. - Stockholm : Liber. - 9789147084135 ; , s. 387-400
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Andersson, Ingemar, 1950-
(författare)
-
Rehabilitering vid långvarig smärta
- 2010. - 2
-
Ingår i: Smärta och smärtbehandling. - Stockholm : Liber. - 9789147084135 ; , s. 401-409
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Haglund, Marie, et al.
(författare)
-
Kontrastnefropati efter datortomografi. Hydrering och anpassad kontrastmedelsdos ger bästa profylax
- 2005
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 102:40, s. 2864-2870
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nefrotoxicitet efter kontrastmedelstillförsel, räknat som en 25-procentig stegring av kreatinin i plasma, förekom hos 12 procent i en oselekterad grupp patienter som genomgått datortomografi. Generell arterioskleros kan läggas till övriga kända riskfaktorer för utveckling av kontrastmedelsnefrotoxicitet. Uppskattning av njurfunktion, t ex med hjälp av lämplig formel, bör göras före kontrastmedelstillförsel, särskilt hos patienter över 70 års ålder. För att minimera risken för njurpåverkan bör kontrastmedelsdosen uttryckt i gram jod understiga det numeriska värdet av den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) uttryckt i ml/min.
|
|
| 6. |
- Bjornsson, Einar, et al.
(författare)
-
Akut leversvikt - viktigt med snabb multidisciplinär handläggning
- 2007
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 104:4, s. 210-213
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A recent study in Sweden on patients with acute liver failure (ALF) 1994-2003 demonstrated that the most common causes were paracetamol toxicity (42%) and idiosyncratic drug reactions (15%). In 11% of cases of ALF no definite etiology could be established. Among patients with paracetamol toxicity, the spontaneous survival without liver transplantation was 82% compared to 49% in patients with reactions to other drugs and 29% among the patients with indeterminate cause. Patients with ALF need a rapid and effective diagnostic work-up to detect the etiology as this often determines the outcome. In ALF it is of major importance to make an early contact with a transplant centre as the search for a suitable donor organ may take time in patients who are candidates for a liver transplantation. Patients with acute liver failure need a multidisciplinary care with co-operation between hepatologists, intensive care unit specialists and transplant surgeons.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Internmedicin
- 2002
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- nternmedicin är en heltäckande lärobok i ämnet och beskriver organrelaterade sjukdomar, allergier, förgiftningar och drogskador. Boken innehåller även ett kapitel i symtomlära. Sjukdomarna beskrivs grundligt med uppgifter om bland annat symtom, förekomst, etiologi, anamnes och utredning samt handläggning.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
