| 1. |
- Mattsson, C. Mikael, et al.
(författare)
-
NSAID inom multisport
- 2011
-
Ingår i: Svensk IdrottsMedicin. - 1103-7652. ; 30:4, s. 18-21
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Användning av NSAID är mycket vanligt bland deltagare i längre multisporttävlingar. Ofta i tron att NSAID påskyndar återhämtningen, trots att kunskapen om dess påverkan vid idrott är begränsad. Det är till och med möjligt att NSAID har motsatt effekt och istället påverkar muskelåterhämtning och -uppbyggnad negativt.
|
|
| 2. |
- Svenson, Johan
(författare)
-
På jakt efter nya läkemedel i Ishavet
- 2016
-
Ingår i: Naturvetare. - : Naturvetarna. - 2000-2424. ; 6, s. 24-28
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ungefär en tredjedel av alla läkemedel har sin källa i naturen. Forskaren Johan Svenson skriver själv om sin expedition i Arktis, där forskarna samlar in alger och andra organismer i sökandet efter nya molekyler, som till exempel kan bli ny antibiotika.
|
|
| 3. |
- Lundälv, Jörgen, 1966
(författare)
-
Bioterrorism och media
- 2004
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Attacker med biologiska och kemiska preparat är ett nytt hot mot institutioner i världen bl.a massmedia. I USA har ett antal medieföretag attackerats med brev som visat sig innehålla mjältbrand. I Sverige utsätts medier för hot och risker med jämna mellanrum. Denna guide om säkerhet och beredskap ger ny kunskap om vad bioterrorism innebär och vilka hotbilder som finns mot medieföretag i Sverige. Den vänder sig också till informationsstrateger vid myndigheter och företag liksom till hälso- och sjukvårdspersonal med intresse för epidemiologiska frågor. Guiden inleds med företal av Gorm Albrechtsen, f.d. chefredaktör vid Herning Folkeblad i Danmark som utsatts för misstänkta pulverbrev samt av Åke Sellström, avdelningschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och expert på biologiska och kemiska vapen.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Björck, Lena, 1959, et al.
(författare)
-
Healthy people's reluctance to take medication is underestimated. Study shows that healthy people's attitude to cardiovascular primary prevention is complex
- 2016
-
Ingår i: Lakartidningen. - 1652-7518. ; 113
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Physicians often assume that patients have a negligible aversion to lifelong medication and that medication disutility is almost zero. While a large number of patients are willing to take a lifelong primary prevention therapy that allow them to live longer, there is a group with extreme medication disutility desiring 10 years or more in life expectancy in order to consider therapy. Also, the expected benefits of medication often exceed the real benefits. When initiating medication the patients should be actively involved in the decision-making process. An individualized approach could potentially increase the adherence to therapy.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Elm, Marie
(författare)
-
LÄR-UT : bättre läkemedelshantering för äldre
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med projektet LÄR-UT är att ta fram en modell för bättre läkemedelshantering för äldre samt att utbilda sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård till handledare.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Tommy, Professor, 1961-
(författare)
-
Apotekaren, receptarien och klinisk farmaci : utbildning, utveckling, utmaningar och behov av kraftsamling för att bli samhällets läkemedelsexperter
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den farmaceutiska professionen håller snabbt på att förändras och våra lärosäten är inte tillräckligt snabba i sina omställningar för att möte nya behov i samhället. Det behövs ökad tydlighet av vad receptarie- respektive apotekarkompetensen, professionerna och yrkena inkluderar. Vetenskapsområdet farmaci behöver alltså diskuteras och uppdateras. Kompetens inom naturvetenskaper som kemi och biologi är självklart nödvändigt för apotekare och även för receptarier men detta är stödjande kompetenser inte kärnkompetenser.Jag har skrivit denna bok för att dela med mig av min resa och erfarenheter för att etablera farmacin som en viktig komponent i patientvården och i vårdteamet runt patienten för bättre läkemedelsanvändning. Denna roll har varit intressant för studenter och yrkesverksamma under flera decennier men har inte fått genomslag i grundutbildningarna. Under min resa har jag fått kompetenser och erfarenheter inom kemi, farmaci, farmakologi, läkemedelsutveckling, farmakoterapi, evidensbaserad medicin, klinisk farmaci och pedagogik, som praktiker, produkt-, tjänste- och verksamhetsutvecklare, lärare och utbildningsansvarig, akademiker, forskare och internationell expert till myndigheter och organisationer, som beskrivs i författarpresentationen.
|
|
| 9. |
-
Farmakologi och farmakoterapi
- 2023. - 1:1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ordination av läkemedel börjar oftast hos en läkare och då inleds en komplex process där flera olika professioner, framför allt sjuksköterskor och farmaceuter, bidrar med sin kompetens till en helhetssyn för att optimera läkemedelsbehandling. Detta är fokus i denna bok, Farmakologi och farmakoterapi. Här presenteras den teoretiska bakgrunden som ger förståelse i hur läkemedel omsätts och fungerar i kroppen, men även farmakoterapi (läkemedelsbehandling) och vanliga läkemedelsrelaterade problem beskrivs. Boken är uppdelad i tre delar. Den första delen beskriver olika aspekter på praktisk läkemedelsanvändning i vården och av patienten. Speciellt fokus läggs på utvärdering av läkemedelsbehandling och samarbete mellan vårdens olika professioner. Den andra delen beskriver basalfarmakologiska principer och tillämpningar där teori och praktiska utföranden varvas. Del tre är uppbyggd enligt ATC-systemet och fokuserar på farmakoterapi vid olika sjukdomstillstånd där rekommendationer samt nytta och eventuella risker med läkemedel beskrivs. Boken vänder sig till studenter på sjuksköterskeprogrammet och till yrkesverksamma sjuksköterskor. Den kan även användas av andra professioner inom hälso- och sjukvården, såväl i undervisning som i informationssökande.
|
|
| 10. |
|
|
