| 1. |
- Kärrman, Anna, 1975-, et al.
(författare)
-
Can determination of extractable organofluorine (EOF) be standardized? First interlaboratory comparisons of EOF and fluorine mass balance in sludge and water matrices
- 2021
-
Ingår i: Environmental Science. - : Royal Society of Chemistry. - 2050-7887 .- 2050-7895. ; 23:10, s. 1458-1465
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The high proportion of unidentified extractable organofluorine (EOF) observed globally in humans and the environment indicates widespread occurrence of unknown per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS). However, efforts to standardize or assess the reproducibility of EOF methods are currently lacking. Here we present the first EOF interlaboratory comparison in water and sludge. Three participants (four organizations) analyzed unfortified and PFAS-fortified ultrapure water, two unfortified groundwater samples, unfortified wastewater treatment plant effluent and sludge, and an unfortified groundwater extract. Participants adopted common sample handling strategies and target lists for EOF mass balance but used in-house combustion ion-chromatography (CIC) and liquid chromatography-tandem mass spectrometry (LC-MS/MS) methods. EOF accuracy ranged from 85-101% and 76-109% for the 60 and 334 ng L-1 fluorine (F) - fortified water samples, respectively, with between-laboratory variation of 9-19%, and within-laboratory variation of 3-27%. In unfortified sludge and aqueous samples, between-laboratory variation ranged from 21-37%. The contribution from sum concentrations of 16 individual PFAS (∑PFAS-16) to EOF ranged from 2.2-60% but extended analysis showed that other targets were prevalent, in particular ultra-short-chain perfluoroalkyl acids (e.g. trifluoroacetic acid) in aqueous samples and perfluoroalkyl acid-precursors (e.g. polyfluoroalkyl phosphate diesters) in sludge. The EOF-CIC method demonstrated promising accuracy, robustness and reporting limits but poor extraction efficiency was observed for some targets (e.g. trifluoroacetic acid).
|
|
| 2. |
- Chen, Deliang, 1961, et al.
(författare)
-
Summary of a workshop on extreme weather events in a warming world organized by the Royal Swedish Academy of Sciences
- 2020
-
Ingår i: Tellus Series B-Chemical and Physical Meteorology. - : Stockholm University Press. - 1600-0889 .- 0280-6509. ; 72:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Climate change is not only about changes in means of climatic variables such as temperature, precipitation and wind, but also their extreme values which are of critical importance to human society and ecosystems. To inspire the Swedish climate research community and to promote assessments of international research on past and future changes in extreme weather events against the global climate change background, the Earth Science Class of the Royal Swedish Academy of Sciences organized a workshop entitled 'Extreme weather events in a warming world' in 2019. This article summarizes and synthesizes the key points from the presentations and discussions of the workshop on changes in floods, droughts, heat waves, as well as on tropical cyclones and extratropical storms. In addition to reviewing past achievements in these research fields and identifying research gaps with a focus on Sweden, future challenges and opportunities for the Swedish climate research community are highlighted.
|
|
| 3. |
- Wöhrnschimmel, Henry, et al.
(författare)
-
Ten years after entry into force of the Stockholm Convention : What do air monitoring data tell about its effectiveness?
- 2016
-
Ingår i: Environmental Pollution. - : Elsevier. - 0269-7491 .- 1873-6424. ; 217, s. 149-158
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- More than a decade ago, the Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants (POPs), one of the multilateral environmental agreements administered by the United Nations Environment Programme (UNEP), entered into force. The objective of this Convention is to protect human health and the environment by controlling the releases of POPs. According to its Article 16, the effectiveness of the Stockholm Convention shall be evaluated using comparable monitoring data on the presence of POPs as well as their regional and global environmental transport. Here, we present a time series analysis on atmospheric POP concentrations from 15 monitoring stations in North America and Europe that provide long-term data and have started operations between 1990 and 2003. We systematically searched for temporal trends and significant structural changes in temporal trends that might result from the provisions of the Stockholm Convention. We find that such structural changes do occur, but they are related mostly to effects of national regulations enforced prior to the implementation of the Stockholm Convention, rather than to the enforcement of the provisions laid out in the Convention. One example is that concentrations of polychlorinated biphenyls, many of which started to decrease rapidly during the 1990s. Also effects of chemical transport and fate, for instance the re-volatilization of POPs from secondary sources, are thought to be a cause of some of the observed structural changes. We conclude that a decade of air monitoring data has not been sufficient for detecting general and statistically significant effects of the Stockholm Convention. Based on these lessons, we present recommendations for the future operation of existing monitoring programs and advocate for a stricter enforcement of the provisions of the Stockholm Convention, in the current absence of proof for its effectiveness.
|
|
| 4. |
- Pechsiri, Joseph Santhi, 1986-, et al.
(författare)
-
A Review of the Climate-Change-Impacts’ Rates of Change in the Arctic
- 2010
-
Ingår i: Journal of Environmental Protection. - : Scientific Research Publishing. - 2152-2197 .- 2152-2219. ; 1:1, s. 59-69
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Climate Change is a global phenomenon that has a global scale impact. The current trend of climate change towards the warming of the globe has resulted in various changes in the geological, climatology, social, economical, and bio- logical processes worldwide. Temperature of the globe has increased due to various factors, but anthropogenic plays a major contribution through the heavy input of Greenhouse gases. One of the world’s most remote regions that have been affected by most of the anthropogenic stresses on environmental services is the Arctic Region. The Arctic Region has shown various drastic changes and has shown to be effected by various anthropogenic activities that take place elsewhere. These changes include the ozone hole (resulting from ozone degrading compound emitted heavily by an- thropogenic demands), the accumulation of various persistent and volatile pollutants (i.e. POPs), and the meltdown of the polar ice (among others). These drastic changes are well perceived and well projected for future preparations. However, the question still remains if these impacts would only accelerate change. This paper aims to discuss if these changes are accelerating or happening at a constant rate. In addition, this paper aims to only focus on changes due to global warming and climate changes phenomenon.
|
|
| 5. |
- Holmberg, John, 1963, et al.
(författare)
-
Low-carbon transitions and the good life
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A transition to a low-carbon economy requires farreaching reductions in emissions, which in addition will have to take place at the same time as the global population is growing. A growing population also makes ever greater demands on welfare, while the ecological, social and economic systems that have to sustain this development are already under severe strain. It is commonly argued that emission reductions in a growing world economy can and should be achieved by technical innovations so that the transition to a low-carbon economy does not imply a negative impact on human well-being.This report discusses whether there might perhaps be another way of understanding the situation. Is the presumed linkage between well-being and climate impact always negative? Could a greater focus on human well-being be a driver of, rather than an obstacle to, sustainable development? This report attempts to identify possible strategies to support both [the good life] and decreased emissions. By adopting this research approach, the authors aim to make a contribution to the discussion of low-carbon transitions in society.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Granberg, Mikael, 1962-, et al.
(författare)
-
Can Regional-Scale Governance and Planning Support Transformative Adaptation? : A Study of Two Places
- 2019
-
Ingår i: Sustainability. - Basel, Schweiz : MDPI. - 2071-1050. ; 11:24, s. 1-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The idea that climate change adaptation is best leveraged at the local scale is a well-institutionalized script in both research and formal governance. This idea is based on the argument that the local scale is where climate change impacts are “felt” and experienced. However, sustainable and just climate futures require transformations in systems, norms, and cultures that underpin and reinforce our unsustainable practices and development pathways, not just “local” action. Governance interventions are needed to catalyse such shifts, connecting multilevel and multiscale boundaries of knowledge, values, levels and organizational remits. We critically reflect on current adaptation governance processes in Victoria, Australia and the Gothenburg region, Sweden to explore whether regional-scale governance can provide just as important leverage for adaptation as local governance, by identifying and addressing intersecting gaps and challenges in adaptation at local levels. We suggest that regional-scale adaptation oers possibilities for transformative change because they can identify, connect, and amplify small-scale (local) wins and utilize this collective body of knowledge to challenge and advocate for unblocking stagnated, institutionalized policies and practices, and support transformative change.
|
|
| 8. |
- Granberg, Mikael, et al.
(författare)
-
Klimatförändring, klimatrisker och klimatanpassning
- 2019
-
Ingår i: Göteborgsregionen och klimatrisker. - Karlstad : Karlstads universitet. - 9789170638848 - 9789170639791 ; , s. 2-18
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Johansson, Madelaine, et al.
(författare)
-
Hur möter östgötakommunerna klimatfrågan? : En kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är inom lokalsamhället som klimatförändringarnas konsekvenser först kommer att göra sig gällande. Regionala klimatscenarier visar att dessa konsekvenser kommer att variera rumsligt, vilket skapar skilda utgångslägen i landets kommuner. Några av konsekvenserna kommer inte att bli synliga förrän pålång sikt och flera klimatparametrar behäftas fortfarande med så pass stor osäkerhet att det är svårt att bedöma hur de kommer att förändras i vårt land. Extrema väderhändelser får stor uppmärksamhet i media och skapar ett tryck på den kommunala förvaltningen, som ofta står där med frågan: Vad gör ni åt detta? De svenska kommunerna har genom sitt planmonopol och utpekade ansvar för riskhantering en viktig roll att spela inom klimatanpassningen. I aggregerade jämförelser som görs mellan länders anpassningsförmåga – hur väl rustade de är för att svara på klimatförändringarna och initiera åtgärder – så antas Sverige och övriga nordiska länder ha en relativt hög förmåga till anpassning. Å andra sidan visar erfarenheterna av de senaste årens extrema väderhändelser såsom översvämningar och stormar att det finns klara begränsningar i beredskap och robusthet ur ett klimatperspektiv. Vår utgångspunkt är att det behövs en djupare kunskap om de svenska kommunernas sårbarhet i bred mening, samt om de drivkrafter och utmaningar som påverkar kommunernas förmåga att hantera ett förändrat klimat genom att minska sin sårbarhet och öka sin robusthet. Kort uttryckt gäller det att skapa förutsättningar för att ”tänka efter före” eftersom ett proaktivt handlande ger såväl större frihetsgrader som ökad kostnadseffektivitet än ett mer avvaktande och reaktivt angreppssätt. I rapporten redovisas huvudsakligen resultatet av en kartläggning av hur samtliga 13 östgötakommuner ser på risker och sårbarhet inför samtida klimatvariationer, extrema väderhändelser och framtida klimatförändringar, pågående arbete (i form av kartläggningar, policy, strategier, åtgärder etc.), ansvars- och rollfördelning, organisation och samverkan samt reflektioner 0m drivkrafter och barriärer för sårbarhets- och anpassningsarbetet. Rapporten pekar också ut vägar framåt i form av tre förslag till fördjupade studier av risker, sårbarhet och anpassning i Östergötland: (i) klimatanpassningen och den lokala politiken, (ii) det goda samhället och klimatsårbarheten och (iii) att mäta/bedöma känslighet inför klimatförändringar. Rapporten innehåller även ett antal kapitel som syftar till att ge en fördjupad förståelse av centrala begrepp, bedömningstekniker och liknande, aktuellt kunskapsläge gällande sårbarhet och anpassning och – förhoppningsvis – en viss portion inspiration i det kommande arbetet med risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar. Bland annat diskuteras olika sätt att närma sig frågan om sårbarhet inför klimatförändringar med ett särskilt fokus på begreppen exponering, känslighet och anpassningsförmåga. Vi beskriver därefter kort risker och sårbarhet inför de framtida klimatförändringar som Sverige står inför, utifrån klimat- och sårbarhetsutredningen. Vidare belyser vi hur klimatanpassning har vuxit fram på den politiska och administrativa agendan i Sverige samt ger exempel på hur några av landets kommuner idag arbetar med anpassningsfrågor samt – utifrån parallellt pågående fallstudier – erfarenheter av kritiska faktorer för förändring. Därefter presenteras klimatanpassningsportalens ”tio steg mot en anpassningsplan” följt av en redovisning av skillnader och likheter mellan fyra vanliga typer av bedömningar av klimatsårbarhet och klimatanpassning.
|
|
| 10. |
- Johansson, Madelaine, 1962-, et al.
(författare)
-
Vem äger frågan? : Förutsättningar för kommunikation i svenskt miljömålsarbet
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ständiga förändringar i samhället ökar kraven på flexibilitet och nya strategier för att hantera miljöproblematiken och arbetet med att nå en hållbar utveckling.Det kan uppstå problem när samhället ska anpassa sig efter nya strukturer och nyuppkomna behov, exempelvis när det gäller miljöhot. De nya krav som kopplas till hållbar utveckling och dess ekologiska dimensionreser krav på förändrad politisk styrning. I Sverige har det beslutats attmiljöfrågor ska vara övergripande för alla politiska områden. Formulering avplaner och program för ekologisk hållbar utveckling införs därför i olika typerav styrningssystem som bygger på olika sorts logik vilket kan leda till intressekonflikter.Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämnaöver ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta och där mänskligpåverkan på miljön är långsiktigt hållbar. År 1999 fastställdes en ny struktur ihållbarhetsarbetet genom framtagandet av 15 nationella miljökvalitetsmål och inovember 2001 antog riksdagen regeringens förslag om delmål och riktlinjer förhur dessa miljömål ska uppnås. Tanken är att miljökvalitetsmålen ska gevägledning för allt miljöarbete inom såväl olika samhällssektorer som på olikanivåer i miljömålsadministrationen. Regionala mål och sektorsmål ska utvecklasmed utgångspunkt i de mål som beslutats av riksdagen. Syftet med studien som ligger till grund för denna rapport var att identifierahinder för kommunikation i miljömålsarbetet och därigenom underlätta överbryggandet av kommunikationsbarriärer i framtida miljöarbete. Vi harstuderat hur aktörer på olika nivåer inom miljömålsadministrationen ser på målstyrning och arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen med syfte att synliggöra hur kommunikationen kring miljömålen uppfattas.Vi har särskilt fokuserat på:kommunikation mellan administrativa nivåer, i allmänhet och rörandeuppföljningsarbetet i synnerhethur målstyrning fungerar i praktiken• vad som kan och bör mätas i uppföljningen av miljömålsarbetetmöjligheter till feedback mellan olika aktörer och administrativa nivåer.
|
|
