| 1. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppet ekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna, och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politiker i de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes hur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner och utvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänster i kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet. Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningar om att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelse för, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i den riktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutida och framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följd av mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den så kallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Gerhardt, Karin, et al.
(författare)
-
Nog nu, politiker – ta klimatkrisen på allvar
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet Debatt. - 1103-9000. ; -:-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1944 svenska forskare och anställda i forskarvärlden: Vad är det ni inte förstår?
|
|
| 4. |
- Scaini, Anna, et al.
(författare)
-
Pathways from research to sustainable development: Insights from ten research projects in sustainability and resilience
- 2024
-
Ingår i: AMBIO. - : Springer Nature. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Drawing on collective experience from ten collaborative research projects focused on the Global South, we identify three major challenges that impede the translation of research on sustainability and resilience into better-informed choices by individuals and policy-makers that in turn can support transformation to a sustainable future. The three challenges comprise: (i) converting knowledge produced during research projects into successful knowledge application; (ii) scaling up knowledge in time when research projects are short-term and potential impacts are long-term; and (iii) scaling up knowledge across space, from local research sites to larger-scale or even global impact. Some potential pathways for funding agencies to overcome these challenges include providing targeted prolonged funding for dissemination and outreach, and facilitating collaboration and coordination across different sites, research teams, and partner organizations. By systematically documenting these challenges, we hope to pave the way for further innovations in the research cycle.
|
|
| 5. |
- Adman, Per, et al.
(författare)
-
171 forskare: ”Vi vuxna bör också klimatprotestera”
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - Stockholm. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 26/9. Vuxna bör följa uppmaningen från ungdomarna i Fridays for future-rörelsen och protestera eftersom det politiska ledarskapet är otillräckligt. Omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap som klimatkrisen kräver, skriver 171 forskare i samhällsvetenskap och humaniora.
|
|
| 6. |
- Brink, Ebba, et al.
(författare)
-
Collaborative Governance for Climate Change Adaptation : Mapping citizen–municipality interactions
- 2018
-
Ingår i: Environmental Policy and Governance. - : Wiley. - 1756-932X. ; 28:2, s. 82-97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Increasing climate change impacts are a major threat to sustainable urban development, and challenge current governance structures, including actors' responsibilities for dealing with climate variability and extremes. The need for distributed risk governance and citizen engagement is increasingly recognised; however, few empirical studies systematically assess interactions between citizens and municipalities in climate risk management and adaptation. Here, we develop an explorative framework, applied to three Swedish municipalities, to map existing ‘adaptation interactions’ and analyse how responsibilities for climate adaptation manifest and are (re)negotiated. The results show that adaptation planners rarely consider collaborations with citizens, despite positive adaptation outcomes from related local processes. Structures and mechanisms for systematic monitoring and learning are also lacking. We argue that fostering collaborations with citizens – to support long-term adaptation and reduce the adaptation burden of those most at risk – requires consideration of four strategic issues: proactive engagement; equity and ‘responsibilisation’; nature-based approaches; and systematic adaptation mainstreaming. Finally, we discuss how our analytical framework can contribute to further theorising municipalities' engagement with citizens on climate risk.
|
|
| 7. |
- Bristow, Jamie, et al.
(författare)
-
Reconnection: Meeting the Climate Crisis Inside Out
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Climate change is a physical reality, demanding political and practical solutions. But its inner dimension, overlooked entirely by mainstream approaches, is a human crisis of relationship. This report outlines the relevance of mindfulness and compassion practices in addressing the endemic disconnection from self, others and nature at the root of the climate crisis.We explore the cognitive and emotional foundations of conscious connection and discuss the potential for mindfulness and compassion practices to be developed into powerful enablers of reconnection, fostering both greater resilience and more appropriate responses to global sustainability crises.Written by Jamie Bristow, Rosie Bell and Professor Christine Wamsler (LUCSUS), the report follows a research collaboration between the Mindfulness Initiative and the Lund University Centre for Sustainability Studies, including 25 in-depth interviews with national and transnational politicians and policymakers, and a large-scale consultation with leading experts working on ‘inner’ aspects of the climate crisis. We draw upon the emerging evidence base linking internal transformation to sustainability, and broader academic literature on the prosocial impact of mindfulness and compassion training.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hendersson, Heidi, et al.
(författare)
-
New stories for a more conscious, sustainable society: claiming authorship of the climate story
- 2019
-
Ingår i: Climatic Change. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0165-0009 .- 1573-1480. ; 158, s. 345-359
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sustainability philosophers claim that we are at an impasse of stories, finding ourselves in a blank chapter between the old and the new. The old story, characterized by separation, technological dominance and human superiority over nature, is unfolding in an ecological crisis giving space for a new narrative defined by inter-being, cooperation and balance. It has been put forward that this crisis is climate change, a phenomenon that epitomizes the old, while holding the potential to act as a bridge to the new. Our study shows the benefits of framing climate change as a problem of story and how the dominant story we have told about climate change can be changed. Based on an approach called “Rising strong”, we address the question of how sustainability students relate to the story on climate change, how they conceptualize and situate it within a bigger narrative, and identify barriers and catalysts for authorship. The results show a clear lack of personal authorship, a feeling of disconnection to the climate story and a disbelief in any revolutionary endings, yet still a slight belief in co-authorship. Catalysts that can help to claim back authorship were identified to be positive emotions (e.g., empathy and hope), integral thinking, creation of space for creativity and co-creation. Barriers were scientific rationality and complexity alongside perceived negative emotions, such as shame and self-doubt. One of the most crucial findings was the re-occurring theme of joint engagement for story-transitioning. This point to the urgent need for both increased co-creation as well as the creation of conditions needed to enable people to engage in such processes.
|
|
