| 1. |
- Sonesten, Lars
(author)
-
Miljöövervakningen av Sveriges sjöar och vattendrag : Representativiteten av den kontrollerande miljöövervakningen
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Samtliga ytvattenkategorier inom ett vattendistrikt ska omfattas av övervakningsprogram inklusive övervakningsnät för kontrollerande övervakning som upprättas enligt kap. 7 VFF. En översyn av hur representativt Sveriges kontrollerade övervakningsnät är har tidigare inte kunnat utföras på grund av omfattande kvalitetsbrister i länsstyrelserna och vattenmyndigheternas datasystem VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Kvaliteten på informationen i VISS har under senare år genomgått en omfattande kvalitetssäkring, vilket har gett förutsättningarna för att nu kunna genomföra den sammanställning och översyn över den svenska miljöövervakningen av sjöar och vattendrag. Denna översyn har varit starkt önskad under flera år, då det finns ett stort behov av att se över och analysera hur ett representativt samordnat kontrollerande övervakningsprogram skulle kunna se ut. Översynen sker mot bakgrund av den samlade vatten övervakning som bedrivs i Sverige, bland annat för att optimera befintlig övervakning och att kunna förstärka den där brister har identifierats. Arbetet är också viktigt för att säkerställa att kommande rapporteringar såväl internationellt som nationellt blir så bra som möjligt.Uppdraget för projektet Representativ kontrollerande miljöövervakning (RepKöp) syftar till att ta fram ett förslag på hur ett representativt kontrollerande övervakningsprogram med avseende på (vattentyper), kvalitetsfaktorer och statusklasser bör se ut på nationell och distriktsnivå i Sverige. Förslaget tas fram mot bakgrund av den samlade vattenövervakningen som bedrivs i Sverige idag och mot bakgrund av vad behövs för att uppfylla vattendirektivets krav på kontrollerande övervakning av vattenförekomster.Resultaten från översynen är tänkta att dels fungera som underlag för att underlätta Havs och vattenmyndighetens och Vattenmyndigheternas arbete inför rapporteringen 2012, men framför allt ska projektet ge underlag för att ta fram optimerade övervakningsprogram för sjöar och vattendrag till en långsiktig plan med en första anhalt 2016. För att RepKÖP ska få praktisk betydelse i övervakningsSverige skall projektet resultera i ett underlag för framtida revision av befintliga övervakningsprogram för respektive distrikt.Arbetet inom RepKöp är uppdelat i flera delar, vilka tillsammans ska fungera som vägledning till:• Vattenförvaltningens arbete med kontrollerande övervakning• Upplägg av nationell och regional miljöövervakningMålgruppen för arbetet är i första hand:• Vattenmyndigheter• Länsstyrelserna• Naturvårdsverket• Havs och vattenmyndigheten• Datavärdar och utförare av miljöövervakningFöreliggande rapport är en sammanställning och analys av miljöövervakningen av svenska sjöar och vattendrag så som de beskrevs i VISS vid datauttaget för sjöar i oktober 2011 och vattendrag i maj 2012. Sammanställningen av informationen från VISS har initierat en hel del korrigeringar i systemet, men tyvärr har det inte av praktiska skäl varit möjligt att ta hänsyn till dessa i arbetet. Man skall vara medveten om att VISS är en levande databas som ständigt uppdateras och korrigeras, vilket gör att endast en ”ögonblicksbild” kan analyseras. Detta gör att när analysen är färdig har verkligheten med stor sannolikhet redan till viss del hunnit förändrats.
|
|
| 2. |
- Ejhed, Heléne, et al.
(author)
-
Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014 : Sveriges underlag till Helcoms sjätte Pollution Load Compilation
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport presenterar den senaste mest detaljerade och tillförlitliga bedömningen av närsaltsbelastning från svenska källor som hittills genomförts. Denna rapport, tillsammans med underlagsrapporter, redovisar resultat, underlagsdata, och beräkningsmetoder på detaljnivå för att uppnå transparens och spårbarhet samt för att möjliggöra vidareanvändning i arbetet inom svensk vattenförvaltning.Havs- och vattenmyndigheten har gett SMED1 i uppdrag att genomföra beräkningar av källor till kväve- och fosforbelastning avseende år 2014 på sjöar, vattendrag och havet för hela Sverige. Syftet var att ge underlag till Sveriges rapportering till Helcom ”Pollution Load Compilation 6 - PLC6” samt till vattenförvaltningens arbete i Sverige. Liknande beräkningar har genomförts tidigare men aldrig med så hög upplösning i flera av underlagen. Arbetet innebär att stora mängder data har bearbetats och beräknats för att ge heltäckande information för hela Sverige fördelat på cirka 23 000 vattenförekomstområden. Den ökade upplösningen, tillsammans med bättre kvalitet på indata och nyutvecklade beräkningsrutiner ger bättre tillförlitlighet i resultaten av total belastning även på lokal nivå. Utvecklingen som genomförts kommer att ligga till grund för nästa belastningsrapportering, PLC 7, samt den fördjupade uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning (FUT) och framtida arbeten inom havs- och vattenförvaltningen.De nya beräkningarna bygger på nya högupplösta markanvändnings- och jordartskartor, nya underlag avseende rening i små avloppsanläggningar och dagvatten samt en ny höjddatabas (2 meters upplösning). Höjddatabasen har använts för beräkning av markens lutning, vilket har stor betydelse för fosforläckaget. Nya mätningar i skogsområden i sydvästra Sverige har lett till en bättre beskrivning av skogsmarkens läckage och att en ny modell för beräkning av näringsämnesretentionen har tagits fram. Dessa förfinade indata och förbättrade beräkningsverktyg gör att resultaten är säkrare även på lokal skala eller för enskilda vattenförekomster.Resultaten är tillgängliga för alla via webbverktyget Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV, tbv.smhi.se). Resultaten presenteras som brutto- samt nettobelastning. Bruttobelastning är den mängd näringsämnen som släpps ut vid källan till ett vattendrag eller sjö från till exempel ett avloppsreningsverk eller ett jordbruksfält. Nettobelastning är den del av bruttobelastningen som når havet. Dessutom presenteras resultat som antropogen- och totalbelastning. Antropogen belastning kommer från mänskliga aktiviteter, såsom odling av jordbruksmark eller industriutsläpp. Totalbelastning är summan av antropogen belastning och bakgrundsbelastning, den naturliga belastning som skulle ske oberoende av människan. Avgränsningen mellan vad som är bakgrundsbelastning och antropogen belastning har baserats på Helcoms definition och all markanvändning bidrar med en naturlig belastning samt eventuell antropogen belastning. Till exempel anses belastning från mark bevuxen med skog helt vara bakgrund, medan belastningen från hygge och jordbruksmark anses vara en summa av bakgrund och antropogen belastning. I resultat där antropogen belastning presenteras, så har bakgrundsbelastningen tagits bort.Jordbruks- and skogsmark är de två största källorna till den totala belastningen på havet för både kväve och fosfor, med 34 100 respektive 34 900 ton kväve, samt 1 130 resp. 850 ton fosfor år 2014. Tillsammans står dessa källor för cirka 60 % av den totala belastningen. Av den antropogena belastningen står jordbruket för den största andelen (23 300 ton samt 460 ton fosfor), följt av utsläpp från avloppsreningsverk (14 000 ton kväve samt 240 ton fosfor). Belastningen från skogsmark ingår enbart i bakgrund och den antropogena belastningen från hyggen bidrar endast med 1500 ton kväve och 20 ton fosfor Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Kattegatt är de bassänger som tar emot mest kväve av Sveriges totala belastning på havet (29 500 ton, 29 400 ton respektive 28 700 ton, vilket motsvarar cirka 25 % vardera). I Bottenhavet är dock en stor del av belastningen naturlig bakgrundsbelastning. Egentliga Östersjön och Kattegatt tar emot mest av Sveriges antropogena belastning, 33 % respektive 31 %. I jämförelse mellan vilka havsbassänger som är mest belastade av fosfor, så är det Bottenhavet som tar emot mest (990 ton eller 30 % av den totala belastningen). Strax under en fjärdedel av Sveriges totala belastning på havet, belastar Egentliga Östersjön (780 ton) och omkring en femtedel belastar Kattegatt och Bottenviken (680 respektive 630 ton). Aktionsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP) anger utsläppsmål, med syfte att nå God miljöstatus i Östersjön och Kattegatt. För fosfor är målet uppnått i alla bassänger utom Egentliga Östersjön, där det är ett utmanande mål och det kommer att bli mycket svårt att minska fosforbelastningen under belastningstaket (308 ton). Det krävs omfattande åtgärder av de antropogena källorna, och dessutom utgör bakgrundsbelastningen en betydande del av den totala belastningen. Total nettobelastning av fosfor till Egentliga Östersjön är 780 ton enligt dessa beräkningar, varav 370 ton är beräknat som bakgrundsbelastning. Det innebär att åtgärder måste minska även bakgrundsbelastningen, t.ex. genom skapande av våtmarker. För att Egentliga Östersjön ska kunna uppnå god miljöstatus med avseende på övergödning kommer det även att behövas åtgärder i Östersjöns andra delbassänger.På grund av stora skillnader i metoder och indata, är det inte möjligt att direkt jämföra hur belastningen har ändrats sedan PLC 5 och den fördjupade uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Som exempel har arealen jordbruksmark minskat med omkring 1900 km2 sedan tidigare sammanställningar, och det har lett till minskat näringsämnesläckage. Storleksordningen på denna minskning kan i nuläget inte utläsas från beräkningarna eftersom de är gjorda med förfinad underlagsinformation jämfört med tidigare år. Faktum är att vid en direkt jämförelse mellan belastning år 2006 (PLC5) och år 2011 (FUT) så är den totala fosforbelastningen från jordbruksmarken högre år 2014 (PLC6) jämfört med Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:12 10 tidigare. Samtidigt visar de nya beräkningarna på att den antropogena delen är lägre än vad som tidigare beräknats. Det krävs omräkningar av gamla PLCdata med den nya metoden för att få klarhet i hur mycket av dessa ändringar som beror på åtgärder inom jordbruket och hur mycket som är på grund av förfinade indata och förbättrade metoder. Belastningen från punktkällorna beräknas på samma sätt som förr och där är det tydligt att utsläppen till havet har minskat. I PLC6 (år 2014) stod avloppsreningsverk för 240 ton fosfor samt 14 000 ton kväve, medan i PLC5 (2006) var belastningen 350 ton fosfor- samt 17 000 ton kvävebelastning (netto). Industrier har också minskat sin belastning på havet och svarar nu för 250 ton fosfor samt 3 800 ton kväve, jämfört med 320 fosfor och 4 800 ton kväve år 2006.
|
|
| 3. |
- Lindquist, Armin
(author)
-
Anteckningar om äldre svenska marina fiskerivetenskapliga undersökningar : Glimtar från 200 år av fiskeriundersökningar
- 1998
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Anteckningar har gjorts för tiden mitten av sjuttonhundratalet till slutet på 1970-talet. Tre perioder kan urskiljas. - Under den första perioden från mitten av sjuttonhundratalet till början av vårt eget sekel publicerades taxonomiska arbeten (Petrus Artedi) samt beskrivningar av de olika fiskarterna i våra vatten. Årsrapporter finns om fisket - som då endast bedrevs vid kusten från Norrland till Bohuslän. I Bohuslän gav frågan om trangrumsets skadlighet efter sillkokningen under slutet på sjuttonhundratalet upphov till den första miljöundersökningen i havet. Sillperioderna, under vilka sillen uppträdde i oerhörda mängder, ansåg man åtminstone delvis kunna förklaras med oceanografiska förändringar. Oceanografer tog initiativet till samordning av havsforskningen internationellt.Under den andra perioden från omkring sekelskiftet till 1948 bildades Internationella havsforskningrådet, ICES, varigenom aktiviteterna fick en internationell prägel. Talrika biologiska undersökningar gjordes av sill/strömming, skarpsill/vassbuk, torskfiskar och plattfiskar. Omfattande plankton- och benthosundersökningar gjordes samt fasta hydrografiska obervationsstationer inrättades i Västerhavet och i Östersjön. En del redskapsförsök genomfördes. Syftet var bl a att ge ett biologskt underlag för nödvändiga förvaltningsåtgärder i fisket. Ensammanfattande presentation av svensk fiskeriforskning publicerades med verket ”Fiskar och fiske i Norden”.Den tredje perioden från 1948, då ”Kungl. fiskeristyrelsen” inrättades, till slutet på 1970-talet utmärker sig genom omfattande märkningar av sill/strömming och torsk, för att studera vandringar och tillväxt. Genom subfossila utgrävningar kunde man klarlägga vilken sorts sill som fanns under sjuttonhundratalets sillperiod. I samband med miljödebatten visade det sig att de långa oceanografiska och biologiska observationsserier som hade insamlats blev ett ovärderligt basmaterial för att studera miljöförändringar i havet. Den oceanografiska situationen i Östersjön bevakades. Genom fiskbeståndens hårda beskattning skedde det en stark förskjutning av undersökningarna mot beståndsuppskattningar. Några arbeten publicerades om fiskets kulturhistoria och ekonomi.
|
|
| 4. |
- Bergek, Sara, et al.
(author)
-
Ekosystemtjänster från svenska sjöar och vattendrag : Identifiering och bedömning av tillstånd
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ekosystemtjänster är de nyttor, direkta eller indirekta, som naturens ekosystem och dess organismer tillhandahåller människan. De ger en förutsättning för människans existens och bidrar till vår välfärd. För en långsiktigt hållbar förvaltning av naturresurser behövs dels en kartläggning över vilka ekosystemtjänster som finns och vilket tillstånd dessa har, samt kunskap om vilka faktorer som påverkar ekosystemens möjligheter att producera och leverera ekosystemtjänster. Denna rapport syftar till att ge en första nationell och övergripande sammanställning av ekosystemtjänster från sjöar och vattendrag. Ekosystemtjänster som grundvattnet bidrar med är inte inkluderade. Rapporten ger en övergripande bedömning av ekosystemtjänsternas tillstånd, och således inte en exakt bild av statusen på ekosystemtjänsterna (i den mån detta är möjligt), på distriktsnivå. Rapporten bidrar även till en beskrivning av komplexiteten av att nationellt bedöma tillståndet på ekosystemtjänster. Rapporten riktar sig i första hand till förvaltare som arbetar med sjöar och vattendrag, samt till beslutsfattare och andra intressenter. Tjugotre olika kategorier av ekosystemtjänster identifierades för Sveriges sötvatten. Dessa ekosystemstjänster bedömdes därefter i vardera av Sveriges fem vattendistrikt utifrån fyra nivåer: - god, god-måttlig, måttlig-dålig samt dålig. Möjliga indikatorer för bedömning av varje ekosystemtjänst redovisas och dess relevans och lämplighet för bedömning av tillstånd på ekosystemtjänster kommenteras. Indikatorerna, som i denna rapport bedöms kunna reflektera tillstånd på ekosystemtjänsterna, valdes från befintliga direktiv i förvaltningen; kvalitetsfaktorer från vattenförvaltningen, indikatorer för de svenska miljökvalitetsmålen, Art- och habitatdirektivet samt indikatorer som används i arbete med Badvattendirektivet. De föreslagna indikatorerna bedöms i många fall endast till viss del kunna ge underlag till bedömning av ekosystemtjänsterna, och för vissa ekosystemtjänster saknas relevanta indikatorer, varför den slutgiltiga bedömningen av ekosystemtjänsternas tillstånd främst genomfördes som expertbedömningar. För en sammantagen bedömning av ekosystemtjänsternas tillstånd utfördes slutligen expertbedömning i respektive vattendistrikt. Bedömningarna resulterade i att de flesta ekosystemtjänsters tillstånd befanns ha en måttlig status. Endast ekosystemtjänsterna ”skydd mot översvämning” och ”tillhandahållande av livsmedel”, bedömdes ha dålig status i vissa av vattendistrikten. ”Skydd mot översvämning” bedömdes dock i ett annat vattendistrikt ha god status. Andra ekosystemtjänster som bedömdes ha god status i något eller några av vattendistrikten är till exempel ”upprätthållande av biogeokemiska cykler”, ”upprätthållande av vattnets kretslopp”, ”luft- och klimatreglering”, ”vattenrening”, ”tillhandahållande av dricksvatten”,” tillhandahållande av vatten till bevattning och industri”, ”rekreation” och ”naturarv”. Det finns en variation i expertbedömningarna mellan distrikten, främst beroende av de olika gruppsammansättningarna och den expertis dessa besitter. Det finns även en variation i indikatorunderlaget, både på grund av avsaknaden av data/statusbedömningar inom befintliga direktiv samt en skillnad i tillstånd för olika vatten inom samma distrikt. Eventuella skillnader i ekosystemtjänsternas tillstånd mellan olika distrikt kan därmed inte direkt jämföras utan att en djupare studie genomförs. Förutom en beskrivning och bedömning av ekosystemtjänster i sötvatten gjordes även en kartläggning över olika påverkansfaktorer/mänskliga aktiviteter, som har en koppling till och påverkar ekosystemtjänsterna. Detta resulterade i ett förslag på 19 olika påverkansfaktorer/aktiviteter. Bland dessa kan nämnas vattenkraft, skogsbruk, jordbruk, fiske och påverkan av miljögifter. Rapporten ger en bra överblick över ekosystemtjänster i svenska sötvatten och en övergripande bedömning av dessa. Rapporten visar på de kunskapsluckor som finns gällande bedömning av olika ekosystemstjänsters status. Fortsatt arbete krävs för utveckling av metodik och indikatorer för bedömning. Det behövs även vidare kartläggning och utvärdering av relevanta påverkansfaktorer för ökad förståelse för dess effekter på ekosystemen och dess förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster. Detta är nödvändigt för att vi ska kunna förvalta ekosystemen på ett långsiktigt och hållbart sätt.
|
|
| 5. |
- Wernersson, Ann-Sofie
(author)
-
Modelleringsverktyg för metaller och miljögifter i akvatisk miljö : Resultat från en inventering
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna kunskapssammanställning är att översiktligt beskriva idag tillgängliga modellverktyg för akvatisk miljö. Även några luftmodeller ingår.DHI Sverige AB fick under 2017 av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i uppdrag att inventera och översiktligt granska idag tillgängliga modelleringsverktyg för miljögifter i akvatisk miljö, med tänkbar användning inom vattenförvaltningen. Som stöd för granskningen erhöll DHI ett antal frågor om respektive verktyg och som skulle besvaras i den mån det var möjligt. Frågorna togs fram av HaV men i samråd med enskilda handläggare på vattenmyndigheter och beredningssekretariat.Resultatet av inventeringen publicerades inte av DHI i en fristående rapport, utan främst i tabulerad form, allt i enlighet med HaV:s önskemål. Huvudfokus för DHIs inventering var att identifiera modelleringsverktyg för akvatisk miljö. De modeller som identifierades redovisas i denna rapport och samtliga beskrivs kortfattat. DHI har inte haft i uppdrag att testköra modelleringsverktygen och detta har inte heller gjorts av HaV. Det har inte varit möjligt inom tidsramen och vissa verktyg är inte heller fritt tillgängliga. IVL kontaktades också för att få med även några verktyg som är tillgängliga för att uppskatta belastning på akvatisk miljö från utsläpp som sker till luft.Myndigheten ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser. Vi har dock i huvudsak utgått från det underlagsmaterial som tillhandahållits från DHI och IVL. Rapporten är en kunskapssammanställning för att underlätta vidare analys och ställningstagande. Resultatet av inventeringen ska inte ses som en komplett sammanställning av alla idag tillgängliga modellverktyg för akvatisk miljö. Att en modell ingår i rapporten ska inte heller tolkas som att HaV rekommenderar den. Användaren av en viss modell behöver själv ta ställning till om den är användbar i en specifik situation samt ytterligare utreda vilka osäkerheter som är förknippade med den och de resultat som erhålls.
|
|
| 6. |
-
Nationell strategi för skydd av sjö- och vattendragsmiljöer med höga natur- och kulturvärden
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna myndighetsgemensamma strategi ska bidra till att sjö- och vattenmiljöer med höga natur- och kulturvärden får ett bättre skydd och kan bevaras för framtida generationer i enlighet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Formellt skydd av områden med höga värden ska bidra till att nationella och internationella mål för bevarande av biologisk mångfald och kulturvärden uppnås. Här kan särskilt nämnas Agenda 2030, globala mål för biologisk mångfald och EU:s mål för skydd av biologisk mångfald. Strategins mål innebär en ambitionshöjning i arbetet med skydd av sjö- och vattendragsmiljöer med höga natur- och kulturvärden vilket krävs för att nationella och internationella mål och åtaganden ska kunna uppnås. Ett mål om förbättrade och tillgängliggjorda geografiska kunskapsunderlag ska trygga att det finns goda underlag för genomförande av skyddsmålen och för annan samhällelig planering.
|
|
| 7. |
-
FLYTTNING AV MARINA ORGANISMER : ICES riktlinjer för introduktion och flyttning av marina organismer 1994. Internationella havsforskningsrådet/International Council for the Exploration of the Sea/Conseil International pour l’Exploration de la Mer
- 1996
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Intresset för marint vattenbruk har ökat mycket kraftigt under de senaste decennierna. Inom fisket och vattenbruket kan arter som introduceras, dvs. överförs till nya regioner, liksom organismer som flyttas inom sina breda utbredningsområden utgöra nya och viktiga resurser ihavet. Introduktioner och flyttningar kan emellertid leda till negativa effekter på såväl den ursprungliga floran och faunan i ett område som på människans hälsa och nyttjandet av resurserna i havet. Till de negativa effekterna hör att skadliga organismer kan åtfölja värdarten och därigenom sprida sjukdomar. Vidare kan det uppkomma negativa ekologiska och genetiska effekter genom att introducerade eller flyttade arter rymmer från odlingar.Internationella havsforskningsrådet (ICES) har alltsedan början av 1970-talet arbetat med att få fram riktlinjer för introduktioner och flyttningar av havslevande arter. De senaste riktlinjerna från 1994, vilka härmed översatts till svenska, innebär omarbetningar av tillägg och tidigare riktlinjer. Bl. a. har den genetiska aspekten uppmärksammats alltmer.Det är Fiskeriverkets förhoppning att denna publikation skall vara till stor nytta och vägledning.
|
|
| 8. |
- Huser, Brian, et al.
(author)
-
Handbok för åtgärder mot internbelastning
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- För att uppnå god ekologisk status avseende övergödning i svenska sjöar och kustvatten räcker det i många fall inte att enbart minska belastningen av fosfor från externa källor såsom reningsverk, enskilda avlopp, jordbruk och industrier. Detta beror på att förhöjd internbelastning från sedimenten leder till att halterna av fosfor i vattnet hålls höga. För att minska dessa halter skulle även internbelastningen behöva åtgärdas.Åtgärder mot internbelastning är inte en ersättning för åtgärder mot näringsläckage från land till vattenmiljön, eftersom den externa näringsbelastningen måste vara nere på en tillräckligt låg nivå för att en internbelastningsåtgärd ska bli långsiktigt effektiv. Även om en framgångsrik åtgärd mot internbelastning resulterar i att fosforhalterna temporärt minskar, kommer den externa belastningen avgöra övergödningssituationen i vattenförekomsten på lång sikt. Det kan alltså vara nödvändigt att genomföra åtgärder mot både den externa och den interna belastningen till en och samma sjö.
|
|
| 9. |
-
Kortversion av rapporten Marin strategi för Nordsjön och Östersjön: Åtgärdsprogram för havsmiljön 2022-2027 enligt havsmiljöförordningen
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett uppdaterat åtgärdsprogram för havsmiljön (ÅPH) för Nordsjön och Östersjön. Detta åtgärdsprogram är det andra som beslutats enligt havsmiljöförordningen, som är det svenska genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv, och är en uppdatering och komplettering av det första åtgärdsprogrammet som beslutades 2015.Åtgärdsprogrammet för havsmiljön anger vilka åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för havet ska kunna följas, för att god havsmiljö ska uppnås på sikt.Programmet ska genomföras under perioden 2022-2027 och innehåller 14 nya åtgärder men omfattar även åtgärder från det första åtgärdsprogrammet: vissa har modifierats medan andra fortsätter oförändrade.
|
|
| 10. |
- Leonardsson, Kjell, et al.
(author)
-
Utvärdering av provtagningsprogram i den fria vattenmassan i marin miljö
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet har varit att undersöka om övervakningen är dimensionerad för att kunna följa upp miljömålen och för att göra bedömningar av miljötillståndet inom ramen för vatten- och havsmiljödirektivet. Programmet ska klara av att upptäcka relevanta trender, såväl lokala, regionala som storskaliga och samtidigt ge tillförlitliga svar på miljötillståndet i enskilda vattenförekomster. För att utvärdera olika provtagningsdesigner behövs varianskomponenter som återger variationen i tid och rum på olika skalor för var och en av variablerna.Resultaten visade att dagens övervakningsprogram är väldimensionerat för att kunna upptäcka måttligt stora trender inom 10 år, 2-5 % per år, för många av variablerna. Detta gäller i första hand storskaliga trender, dvs kust kontra utsjö inom varje bassäng, men i många fall även regionala (typområde) och lokala (station) trender. Ett undantag var klorofyll a, för vilken det skulle krävas trender på minst 10 % per år för att kunna upptäckas med 80 % statistisk styrka inom 10 år. Dagens övervakningsprogram framstod som kraftigt underdimensionerat för att kunna göra tillförlitliga tillståndsbedömningar inom ramen för vatten- och havsmiljödirektivet, med undantag av syre i bottenvatten.Eftersom flaskhalsen utgörs av kravet på tillförlitliga tillståndsbedömningar skulle det behövas en kraftig resursförstärkning för att öka den rumsliga och tidsmässiga replikeringen i merparten av typ- och bedömningsområdena. Vissa åtgärder kan dock vidtas för att förbättra precisionen i tillståndsbedömningarna utan ytterligare provtagning.
|
|
