| 1. |
- Bastviken, Sofia, et al.
(author)
-
Läget i länet? Tillståndet i Östergötlands vattenmiljöer
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Östergötland finns många varierande och värdefulla vattenmiljöer. Mer än hälften av länets vattenmiljöer har dock inte tillräckligt bra vattenkvalitet för att nå upp till de mål som antagits inom Sverige och EU. Länets vatten har under lång tid varit utsatt för olika typer av miljöpåverkan från mänskliga verksamheter. I många fall leder det till miljöproblem som algblomningar eller förstörda livsmiljöer.Flera åtgärder genomförs nu för att för att förbättra miljötillståndet i länets vatten. De största hoten mot Östergötlands vattenmiljöer är övergödning, utsläpp av miljögifter och fysisk påverkan i form av t.ex. dikning, dämning och omledning av vatten. Andra mindre omfattande problem är försurning och införsel av främmande arter som ibland tränger undan våra inhemska arter.Övergödning är främst ett problem i sjöar och vattendrag på östgötaslättensamt i kustvattnet. Läckage från jordbruksmark, utsläpp av avloppsvatten och förbränning av fossila bränslen är några av de källor som tillför näringsämnen till vattenmiljön. För mycket näring leder bland annat till algblomningar, grumling och syrefria bottnar.Från syrefria bottnar läcker i sin tur fosfor till ovanliggande vatten och det krävs därför kraftiga åtgärdsinsatser för att vända en negativ spiral. Många åtgärder genomförs för att minska utsläpp av näringsämnen, och utsläpp från industri och reningsverk har minskat markant. Än så länge kan vi dock inte utifrån våra miljödata se några tydliga förbättringar i miljötillståndet. Detta beror på att det efter decennier av utsläpp finns stora mängder näringsämnen upplagrade i mark och bottensediment. De ”gamla synderna” medför att det tar tid innan vi ser resultat av de åtgärder som hittills genomförts.De senaste tio åren har dessutom varit blötare än tidigare och under nederbördsrika år läcker generellt mer näringsämnen från mark till vatten. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, vattenråd och andra berörda parter inom länet för att förbättra miljötillståndet.Takten på åtgärdsarbetet har ökat under senare år och förhoppningsvis återspeglar det sig snart i våra mätdata. Mycket har också hänt på miljögiftsområdet och halterna av flera miljögifter har minskat under senare år. Men faran är inte över, hela tiden framställs nya kemikalier som förr eller senare hamnar i vattenmiljön. Genom så kallade screeningundersökningar försöker Länsstyrelsen hitta nya ämnen som kan hota miljön och människors hälsa. Nya regelverk inom EU gör det också enklare att få kontroll på kemikalier samt att minska utsläppen. Många av de ämnen och produkter som vi använder i vår vardag återfinns i miljön, till exempel bisfenol A och nonylfenol. Länsstyrelsen och kommunerna arbetar också för att minska spridning av föroreningar från redan förorenade mark- och vattenområden som till exempel i Gusum och Valdemarsviken. Ett kvarstående problem, i såväl Östergötland som övriga Sverige, är också det höga kvicksilverinnehållet i sötvattenslevande fisk. För att öka kunskaperna om förekomst och spridning av miljögifter i länet har Länsstyrelsen och Motala ströms vattenvårdsförbund utökat övervakningen av miljögifter.Ett annat utbrett miljöproblem i länets sjöar och vattendrag är olika former av fysiska förändringar. Människan har under lång tid utnyttjat vattnet för olika ändamål, ofta utan hänsyn till växt- och djurliv. Flera sjöar har torrlagts eller sänkts för att kunna bruka marker som översvämmats eller varit försumpade. Nästan alla större vattendrag i länet är idag utbyggda med vattenkraftverk och regleringsmagasin.Ingreppen har förändrat vattnets naturliga väg och flöde, och dammar utgör dessutom ofta vandringhinder för t.ex. fisk. I länet pågår nu flera projekt för att åtgärda vandringshinder och återställa rensade vattendrag till mer naturliga förhållanden, med bättre förutsättningar för fisk och andra organismer.Ett mindre utbrett problem i länets sjöar och vattendrag är försurning. Tack vare att stora områden i länet består av kalkhaltiga jordar som buffrar surt nedfall har vi inte lika stora problem med försurning som många andra län. Problem med försurning är störst i länets norra och södra skogsbygder. Orsaker till försurningen är utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk.Utsläppen av svavel och kväve har minskat kraftigt under de senaste tio åren, men återhämtningen tar tid och flera vatten måste därför kalkas under en lång tid framöver.I länets vattenmiljöer finns flera främmande arter som kommit hit med människans hjälp. De allra flesta arter är harmlösa, medan vissa tränger undan våra inhemska arter och därmed minskar den biologiska mångfalden. En art som ställt till med stora problem i länets vatten är signalkräftan. Signalkräftan sprider kräftpest till vår inhemska flodkräfta och flodkräftan är nu akut hotad. Den låga salthalten gör att Östersjöns ekosystem är extra känslig för påverkan i och med att flera av de arter som lever här lever nära eller på gränsen av vad de klarar av. De är mer eller mindre stressade av salthalten och är därför ofta känsligare än när de förekommer i sin ursprungsmiljö. Ökad konkurrens från främmande arter kan bidra till att de ursprungliga arterna får svårare att överleva. Under senare år har två främmande arter, havsborstmasken Marenzelleria och tusensnäckan Potamopyrgus antipodarum blivit allt vanligare på bottnarna i östgötaskärgården. Dessa arter är särskilt vanliga i länets innerskärgårdar och det finns risk att de tränger ut inhemska bottendjur.Eftersom havsborstmasken Marenzelleria kan gräva mycket djupa gångar i bottnarna kan de bidra till ökad frisättning av miljögifter och näringsämnen som länge legat begravda i sedimenten. Tillgången på grundvatten är generellt god i länet, men olika former av mänsklig påverkan riskerar att förorena grundvattnet. Övervakningen av grundvattenmagasin är relativt nystartad och vi vet ännu relativt lite om grundvattnets kvalitet. De undersökningar som Länsstyrelsen hittills genomfört har visat spår av både organiska föroreningar och tungmetaller i några av länets grundvattenmagasin.En del av de problem som finns i grundvattnet, som till exempel höga halter av radon, fluorid och uran, kan dock kopplas till naturliga förekomster i berggrunden. Överuttag av grundvatten i kust och skärgårdsområden kan leda till saltvatteninträngning. Eftersom större delen av Östergötland har varit täckt av hav kan grundvattnet även vara påverkat av relikt (gammalt) saltvatten.Den här rapporten är en del i Länsstyrelsens satsning för att öka kunskapen och medvetenheten om länets vattenmiljöer. Tillsammans kan vi verka för att vårda, bevara och förbättra miljötillståndet i våra unika vattenmiljöer.Det pågår ett intensivt förbättringsarbete på flera nivåer, såväl internationellt som nationellt. På den lokala nivån finns ett stort intresse och engagemang inom länets nio lokala samverkansforum, de s.k. vattenråden.Det har aldrig funnits så stor chans att påverka vattenmiljön som nu!
|
|
| 2. |
- Bergengren, Jakob, et al.
(author)
-
Ramdirektivet för vatten och System Aqua: en tids- och kostnadsuppskattning av statusklassning av vattendrag i norra och södra Sverige
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Hösten 2001 sökte och erhöll Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med Länsstyrelserna i Östergötland och Västerbotten projektmedel från Naturvårdsverket. Projektmedlen har främst använts till att ta fram en tids- och kostnadsuppskattning för hur mycket arbete som krävs för att göra en karakterisering och statusbedömning av vattendrag enligt Ramdirektivet för vatten (Artikel V, bilaga II och V) utifrån det verktyg som System Aqua utgör. En naturvärdesbedömning (statusklassning) av ett antal vattendrag i södra Sverige (Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län) och i norra Sverige (Västerbottens län) har genomförts. Men även en jämförelse av den nya versionen av System Aqua (2001) och dess naturvärdesbedömning med Ramdirektivet för vatten och dess statusbegrepp har gjorts. Att påvisa skillnader och likheter mellan de båda systemen samt dessa användbarhet har delvis också ingått i uppdraget. En rad frågor återstår dock när det gäller de båda systemens kompabilitet gentemot varandra. Dessa är både av mindre definitionskaraktär samt av större karaktär i form av rena bedömningar. En revision av System Aqua och de svenska bedömningsgrunderna har pågått parallellt med detta arbete.Övrigt arbete med Ramdirektivet för vattenUnder 2002-2003 pågår flera parallella arbeten med anknytning till artikel V (bilaga II och V) i Ramdirektivet för vatten. En revision av System Aqua och framtagande av en manual för det kommande arbetet med karakterisering och statusbedömning utförs våren 2003. Samtidigt genomförs en revidering av de nuvarande bedömningsgrunderna för bottenfauna, fisk, makrofyter, påväxtalger, växtplankton. Nya bedömningsgrunder för fysisk påverkan är dessutom under framtagande. Länsstyrelsen i Jönköping och Västerbotten fick i januari 2003 i uppdrag att ta fram en kostnad det kommande arbetet med artiklarna i Ramdirektivet för vatten. Kostnaderna togs först och främst fram på regional basis men även för de kommande distrikten för Södra Östersjön, Bottenhavet samt Bottenviken. Detta uppdrag redovisas för artikel V (bilaga II och V) i bilaga 3 och 4 i föreliggande rapport.
|
|
| 3. |
- Bergengren, Jakob, et al.
(author)
-
Ramdirektivet för vattenoch System Aqua : En tids- och kostnadsuppskattning avstatusklassning av vattendragi norra och södra Sverige
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- SammanfattningHösten 2001 sökte och erhöll Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans medLänsstyrelserna i Östergötland och Västerbotten projektmedel från Naturvårdsverket.Projektmedlen har främst använts till att ta fram en tids- och kostnadsuppskattning för hurmycket arbete som krävs för att göra en karakterisering och statusbedömning av vattendragenligt Ramdirektivet för vatten (Artikel V, bilaga II och V) utifrån det verktyg som SystemAqua utgör. En naturvärdesbedömning (statusklassning) av ett antal vattendrag i södraSverige (Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län) och i norra Sverige(Västerbottens län) har genomförts. Men även en jämförelse av den nya versionen av SystemAqua (2001) och dess naturvärdesbedömning med Ramdirektivet för vatten och dessstatusbegrepp har gjorts. Att påvisa skillnader och likheter mellan de båda systemen samtdessa användbarhet har delvis också ingått i uppdraget.En rad frågor återstår dock när det gäller de båda systemens kompabilitet gentemot varandra.Dessa är både av mindre definitionskaraktär samt av större karaktär i form av renabedömningar. En revision av System Aqua och de svenska bedömningsgrunderna har pågåttparallellt med detta arbete.KarakteriseringBåde Ramdirektivet och System Aqua är uppbyggt i flera delar som i stort sett harmotsvarigheter i respektive system. I tabell I visas de parametrar som tas upp i denövergripande karakteriseringen.Tabell I.Karakteriserings faktorer som finnsi System AquaKarakteriserings faktorer som inte finnsFloder Sjöar Floder SjöarObligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorerHöjd / höjdtypologiBredgrad / LängradStorlek / Storlekstypologibaserad påtillrinningsområdetHöjd / höjdtypologiBredgrad / LängradDjup / Djuptypologibaserad på medeldjupetStorlek /Storlekstypologi baseradpå ytanEkoregionerGeologiEkoregionerGeologiTilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer TilläggsfaktorerAvstånd flodens källaFlödesenergi (?)Vattnets medelbredd*Vattnets medeldjup*Vattnets medelfallhöjdHuvudflodbäddens förloppoch formVattenförings-(flödes)kategoriSyraneutraliserandeförmåga (ANC)**Substratets genomsnittligasammansättningVattnets medeldjupSjöns formUppehållstidSyraneutraliserandeförmåga (ANC)**Bakgrundsnäringsstatus(?)Substrats genomsnittligasammansättningVattenståndsvariationerDalgångsprofilTransport av fasta partiklarKloridLufttemperaturintervallMedellufttemperaturNederbördMedellufttemperaturLufttemperaturintervallBlandningskarakteristik* Data hämtad från biotopkarteringen** SystemAqua har alkalinitet
|
|
| 4. |
- Carlsson, Maria
(author)
-
Grundvattenövervakning i Blekinge län –Brunnar och källor
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Källor, enskilda brunnar och kommunala grundvattentäkter ingår i det regionala miljöövervakningsprogrammetför Blekinge län sedan många år. De första källorna provtogsi mitten på 1980-talet och idag provtas 25 källor årligen. Tjugo enskilda brunnar börjadeprovtas regelbundet i mitten av 1990-talet. Arton brunnar är kvar i dagens övervakning.De kommunala grundvattentäkterna provtas av respektive kommun i enlighet medLivsmedelsverkets föreskrifter (Livsmedelsverket 2001). Resultatet av dessa provtagningarhar inte sammanställts i denna rapport.I rapporten redovisas miljötillståndet i källor och enskilda brunnar med avseende påförsurning, övergödning och salthalt. Försurningen bedöms med hjälp av buffringsförmågans(alkalinitetens) medelvärde för åren 2001-2007. Nitrat och salthalt (klorid) bedömsgenom medelvärde från år 2004-2007 då dessa ämnen provtogs för första gången2004.Det vanligaste miljöproblemet i brunns- och källvatten är försurning. Alkaliniteten ökarnågot, men är fortfarande mycket låg i de flesta källor och brunnar. Kalciumhalternaminskar i många av källorna. Vattnet är obetydligt färgat de flesta källor och brunnar,men några källor visar tendenser till ökande färgtal. I ytvatten har man länge observeratstigande färgtal på grund av ökande humushalter. Grundvattnet har ofta mycket långsamomsättning och reagerar därför också långsamt på förändringar, både positiva och negativa.Färg i grundvatten kommer att följas upp för att se om ytvattnens ökande färgtaläven påverkar grundvattnet, eller om grundvattnet genom olika processer, bl a filtreringgenom marken förblir i det närmaste ofärgat.Nitrathalten är hög på flera platser och miljökvalitetsnormen överskrids på två platser ilänet. Kloridhalterna är låga och bara i enstaka fall förhöjda. I vattentäkter med storauttag nära havet finns uppenbara risker med saltvatteninträngning. Ett exempel på dettaär Ronnenabbens samfällighetsuttag på Sturkö. Inga källor eller brunnar har metallhaltersom leder till anmärkning på vattenkvaliteten enligt Socialstyrelsen allmänna råd (Socialstyrelsen2003 inkl ändringar 2005).Det regionala miljöövervakningsprogrammet kommer under 2008 att omarbetas ochanpassas efter vattenförvaltningens krav. De brunnar och källor som i dagens provtasregelbundet kommer i första hand att ingå i det regionala program som ska gälla från2009-2014. Övervakningsprogrammet innehåller redan idag de flesta av de parametrarsom är obligatoriska eller rekommenderade för övervakning enligt Vattenkvalitetsförordningen(SGU 2006).
|
|
| 5. |
- Carlsson, Maria
(author)
-
Guide för övervakning a vundervattensvegetation : Utvecklingsprojekt inom regional miljöövervakning
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- SammanfattningInventering av undervattensvegetation bedrivs på många fronter i Sverige och det finns flerametoder. Handboken för miljöövervakning innehåller en övervakningsmetod för undervattensväxter.Basinventerings- och uppföljningsmanualer för skyddade områden angeregna metoder. I havet används ytterligare andra metoder för övervakning av marin vegetation.Dessa finns också beskrivna i handboken för miljöövervakning och i basinventeringsmanualerför marina habitat. Inom åtgärdsprogram för hotade arter finns ytterligaremetoder beskrivna med syfte att inventera specifika arter eller artgrupper.1. hel sjö inventeras översiktligt med scanning, filmning, vattenkikare från båt etc ger- artlista för sjön- indelning i biotoper- lämpliga övervakningslokaler2. lokaler väljs slumpvis eller inom områden som i den översiktliga inventeringen visat sig hysa intressantvegetation3. täckningsgrad och maxdjupsutbredning mäts genom utläggning av rutor och ev band längstransekter-artlista för lokalen-frekvens på olika djup-maxdjupsutbredningFigur 1. Principskiss över sjö, den streckad linje visar översiktlig inventering och den minde rektangelnen utvald lokal med utlagda transekter.Förändring av HandboksmetodenHandboken för miljöövervakning bör vara en samlingsplats för metoder för miljöövervakningav undervattensvegetation. Det krävs mer än en metod och ambitionsnivå p g a attsjöar och växtsamhällen ser olika ut och en enda metod täcker inte behovet. Handboksmetodenbör då skrivas om enligt följande punkter:Ändringar:- Dykning läggs till som observationsmetod (idag står endast undervattensfotografering medhjälp av dykare med som metod)- Skalan som ska användas bör vara den 7-gradiga skalan från basinventeringen- Rutstorleken sätts till 1*1 m (Tobiasson 2000)- Djupintervallen ändras från 0,25/0,5 m till 1,0 m- Djup mäts med decimeter-noggrannhet- Inventeringsprotokollet ersätts med det liggande protokollet från basinventeringsmanualenTillägg:- Översiktlig inventering beskrivs som en metod för att leta lokaler om det av någon anledninginte lämpar sig att slumpa ut lokaler- Förklara att summan av täckningsgraden av arterna i en ruta kan bli >100 % eftersom växternaväxter i flera lager- Bilaga innehållande Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om dyksäkerhetBorttagning:- Mätning av ”över ytan uppstickande växtdelar”Statistiken är inte utredd inom detta projekt, t ex hur många rutor som behövs och hur deska läggas ut.MetodguideDet behövs en metodguide eller -nyckel som man kan följa för att hitta rätt metod för justden sjön man ska inventera. Följande projekt har haft som syfte att utveckla en sådan nyckel.I tabellen nedan sammanfattas de metoder som finns beskrivna i olika inventeringsmetoderför sötvatten och i vilken typ av sjöar som de är lämpliga. Sjöar skiljer sig åt i djup,ljusförhållanden, vattenkemi, artsammansättning och exploateringstryck så även förhållandetför växterna i två sjöar nära varandra kan vara olika.Det är viktigt att ha syftet klart för sig när man planerar sin undersökning och att man funderarpå om det ska vara uppföljningsbart. När det handlar om miljöövervakning är det viktigtatt metoden är uppföljningsbar och inte personberoende. Metodbeskrivningen måstedärför vara lätt att följa och det ska inte krävas alltför specialiserade kunskaper för attgenomföra undersökningen.Följande tabell är en guide till vilka metoder man kan använda beroende på sjötyp, Tabell 1.Gränsdragningen mellan sjötyperna ska ses som en fingervisning och inte absoluta tal. Debygger på erfarenhet i fält beträffande sjöstorlek och bottentyp (Carlsson 2006, Olsson2006b m fl). Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 1999 står för bedömningen beträffandesiktdjup och näringshalt. I tabellen inkluderas inte ekonomiska resurser som enurvalsfaktor.Tabell 1.Sammanfattande tabell över sjötyper och vilka makrofytövervakningsmetoder somfungerar bäst i respektive typ. Om metoden är kvantitativ anges detta i den övre kolumnen medett +, semikvantitativ anges med (+) och enbart kvalitativ anges med -. Rekommenderad metodför olika sjötyper anges i en tregradig skala. Ett X om metoden är lämplig, om metoden fungerarmen inte är optimal anges detta med (X) och om metoden är inte fungerar i den här typen av sjömarkeras detta med 0.Kvantitativ +/(+)/- + + (+) (+) (+) + + + - -SjötyperInventeringsmetodDykningSnorklingFilmningKrattaLuther-räfsaVattenkikareFrekvens(Rutor)BandÖversiktligscanning mdykareÖversiktligscanning mvattenkikarefrån båtMindre sjö (<5 km2,strandlinje < 1 mil)X X X X X X X X (X) XStor sjö (>5 km2,strandlinje > 1 mil)X X X X X X X X X (X)Storblockig eller påannat sätt oregelbundenbottenX X (X) X (X) 0 X X 0 XRelativt slät botten X X X X X X X X X XNäringsfattig sjö (<25-30 μg P/l)X X X 0 X X X X X XNäringsrik sjö(>25-30 μg P/l)0 0 0 X X 0 (X) 0 0 (X)Maxdjup >siktdjupet X X X X X X X X X XMaxdjup Stort siktdjup(>2,5 m i aug)X X X X X X X X X XLitet siktdjup(<2,5 m i aug)(X) X (X) X X (X) X (X) (X) (X)INLEDNING8InledningMakrofytövervakning i sjö
|
|
| 6. |
- Carlsson, Maria, et al.
(author)
-
Lagans avrinningsområde: naturvärdesbedömning av vattendrag i Jönköpings län 2005
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Detta är en avrapportering av Projekt Naturvärdesbedömning Väst som innefattar en naturvärdesbedömning av större vattendrag i Lagans, Nissans och Tidans avrinningsområden. De kommuner som ingår är Gislaved, Gnosjö, Jönköping, Mullsjö, Vaggeryd och Värnamo. Dessutom ingår några länsgemensamma vattendrag i Hylte, Tidaholm, Tranemo och Ulricehamns kommuner. Naturvärdesbedömningens syfte är att fungera som ett verktyg och kunskapsunderlag vid planering och arbete vid och i de berörda vattendragen.Hösten 2002 startades projektet Naturvärdesbedömning Väst upp av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Länsstyrelsens egeninsats har utgjort drygt hälften av finansieringen. Övriga insatser har i huvudsak kommit från berörda kommuner och vattenvårdsförbund, Vägver ket region sydöst, medel från regleringsfonderna Furen-Flåren och Bolmen, fiskeavgiftsmedel samt, för 1 vattendrag, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Projektet har genom förts inom ramen för miljöövervakningen på Länsstyrelsen i Jönköpings län.Naturvärdesbedömningen bygger på det nationella bedömningssystemet System Aqua (Naturvårdsverket). System Aqua innefattar bedömning av vattendragens naturlighet, förekomst av rariteter samt artrikedom. Vid värderingen väger naturligheten tyngst. Att lokalisera nyckelbiotoper (Meddelande 1996:34) i anslutning till vattendragen har även varit en viktig del av arbetet.Naturvärdesbedömningen är uppdelad på 5 rapporter:Lagans avrinningsområde (Meddelande 2005:15) Bolmens tillflöden (Meddelande 2005:16) Tidan (Meddelande 2005:17) Nissans nedre avrinningsområde (Meddelande 2005:18) Nissans övre avrinningsområde (Meddelande 2005:19)Till ovanstående rapporter hör även ett kartunderlag med samma indelning. Kartunderlaget finns även i digital form (shape-skikt). All grunddata finns lättillgänglig i en databas (MS Access).Utöver föreliggande arbete med naturvärdesbedömningen och nyckelbiotoperna innefattar Projekt Naturvärdesbedömning Väst en biotopkartering av cirka 70 mil vattendrag. Delar av inventeringsresultaten presenteras i biotopkarteringsrapporter.
|
|
| 7. |
- Carlsson, Maria
(author)
-
Landsjön - hot och framtid
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Landsjön är en naturligt näringsrik sjö som ligger i ett jordbruksdominerat område ungefär en kilometer från Vätterns sydöstra del. Sjön har högt naturvärde och är bland annat en viktig fågelsjö. Landsjön har stor betydelse för fritidsfisket och även visst yrkesmässigt fiske bedrivs i sjön. Landsjön har länge fått ta emot ett överskott av fosfor som medfört att sjön blivit allt mer näringsrik. En utvärdering av vattenkemiska data från sjön visar att sedimenten läcker fosfor och att sjön göder sig själv. Fosforförlusten sker under sommaren när det råder syrefria förhållanden vid botten på grund av stor nedbrytning i kombination stabil skiktning av sjön. Landsjön har tillförts stora mängder fosfor, dels via punktkällor som tvätteriet i Lyckås och avloppsreningsverken i Skärstad och Kaxholmen, dels genom läckage från åkermark via tilloppsdiken och bäckar. De mätningar som från 1988 gjorts i Lyckåsån visar att transporten av fosfor till Landsjön via Lyckåsån fortfarande är mycket stor. Tvätteriet och reningsverkens vatten går numera till reningsverket i Huskvarna. De höga transporterna av både fosfor och kväve beror dels på markanvändningen, men även nederbörden spelar in. Ett år med mycket regn ger större förluster än ett nederbördsfattigt år. För att kunna jämföra olika år kan man då räkna om halterna till så kallade flödesvägda medelvärden som jämnar ut skillnaden mellan år med olika nederbörd. Tendensen för flödesvägda medelvärden av fosfor och kväve är densamma som för transporten, det vill säga att fosfor ökar medan kväve inte har någon klar trend. Länsstyrelsen genomförde för drygt tio år sedan omfattande undersökningar av jordbrukets påverkan på sjön. Man fann att halterna av näringsämnen var mycket höga i tillrinnande bäckar och att sjön därmed tillfördes betydande mängder av framförallt fosfor. En åtgärdsplan togs fram i samarbete med Jönköpings kommun och den lokala LRF-kretsen. I planen föreslog man att kantzoner, mindre våtmarker och dammar skulle anläggas i anslutning till tillrinnande vattendrag för att minska belastningen på Landsjön. Detta genomfördes i ganska stor utsträckning, men långt ifrån hela den föreslagna arealen kantzoner och våtmarker har anlagts. Förslag till fortsatt arbete - En arbetsgrupp bör bildas för att ta fram en åtgärdsplan för fortsatt arbete med Landsjön. Nedan följer några exempel på åtgärder som kan tas upp i åtgärdsplanen. - Vattenkemisk provtagning i Landsjöns utlopp Edeskvarnaån bör göras regelbundet för att ge en bild av hur halterna av fosfor varierar mellan utlopp och tillflödena till sjön. Sjöns mitt borde provtas på närsalter, växtplankton och syrehalt under hela växtsäsongen (april-oktober).- Kompletterande biologiska undersökningar av Landsjön med provfiske och bottenfauna bör genomföras. Ett provfiske kan visa hur fördelningen mellan arter och åldersklasser inom arterna ser ut. Även bottenfaunans sammansättning ger en bild av sjöns tillstånd. Efter att ha gjort dessa undersökningar är det lättare att avgöra vilka åtgärder som bör sättas in för att försöka driva sjön tillbaka mot ett mindre näringsrikt tillstånd.- En sedimentprovtagning ger svar på sedimentets sammansättning samt på hur stort fosforförrådet är och vilka fraktioner av fosfor som ingår. Detta är värdefull information inför ett åtgärdsprogram. Genom att göra analyser på flera nivåer i sedimentet kan man fastställa hur djupt ner de höga fosforhalterna finns.- Inventering/enkät som undersöker hur mycket av kantzonerna som anlades efter 1991års åtgärdsplan som finns kvar idag? Ungefär 50 % av de föreslagna arealerna anlades efter 1991 års utredning. Förnyade insatser för anläggning av ytterligare kantzoner och våtmarker inom Landsjöns tillrinningsområde kan minska läckaget av fosfor till sjön.- Utvärdering av fisket i Landsjön idag. Både det yrkesmässiga och fritidsfisket kan ha stora effekter på fiskbeståndet i Landsjön. Utforma en fiskevårdsplan för Landsjön.
|
|
| 8. |
- Carlsson, Maria
(author)
-
Metaller i Storån 2002-2004
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Området runt Storån har länge präglats av metallindustrier. Det avspeglar sig i Storåns vatten och i sjöarnas sediment. I tre bäckar som rinner till Storån är halterna betydligt påverkade och dessa bör prioriteras i det fortsatta arbetet med åtgärder för att minska metalltillförseln till Storån. Alla tre områden har varit och är recipienter för metallindustrier.Störst blir påverkan från Kvarnasjön strax väster om Hillerstorp eftersom flödet är relativt stort och halterna i både sjöns sediment och utlopp är höga. Bottensedimentet innehåller mycket höga halter av krom och zink och höga halter av nickel och koppar. Metallföroreningarna sprider sig till vattnet som rinner ut från sjön och vidare ner i Storån.Helvetesbäcken i Marås är också påverkad av höga halter av koppar och måttligt höga halter av zink. Även sedimentet i Hästhultasjön som bäcken mynnar i har hög halt av koppar och måttligt höga zink- och nickelhalter.Det tredje området är ett dike som går längs väg 152 söder om Hillerstorp. Här uppmäts mycket höga kopparhalter, höga nickelhalter och måttligt höga krom-, zink- och blyhalter. Flödet här är relativt litet men i själva diket och i Lillån från Hästhultasjön närmast nedströms dikets utlopp kan växter och djur påverkas av de höga metallhalterna.Transporten av metaller ökar längs Storåns väg till Bolmen och är högst i utloppet. Halterna av krom, zink, och nickel är måttligt höga i sedimentet i norra Bolmen. De största ökningarna orsakade av mänsklig påverkan sker på sträckan från Hillerstorp till Forsheda, som inkluderar de båda tätorterna.
|
|
| 9. |
- Carlsson, Maria
(author)
-
Metaller i Storån: tillstånd, trender och transporter
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Storån som är Bolmens största tillflöde är hårt belastad av olika tungmetaller. Det går en tydlig gräns för var den mänskliga (antropogena) påverkan börjar få betydelse. Uppströms Hilllerstorp är halterna av metaller låga och är i nivå med de naturliga bakgrundshalterna i området. Från området runt Hillerstorp sker det första stora tillskottet av metaller av antropogent ursprung. Ytterligare tillskott sker sedan från trakten kring Marås via Lillån från Hästhultasjön, Lillån (Havridaån) som avvattnar Bredaryd, Lanna och Kulltorp samt från trakten kring Forsheda. Inom avrinningsområdet finns flera metallindustrier, även om antalet minskat. Det finns även deponier och läckage från dessa i kombination med utsläpp från industrier påverkar vattenkvaliteten i Storåns avrinningsområde. De kända utsläppen till vatten från industrierna i området är dock små (Länsstyrelsen 2000). Utsläppen av metaller har minskat under de senaste 10-15 åren, men problemen med höga metallhalter i vattensystemet har inte minskat. Orsaken till detta är att det finns flera förorenade mark- och vattenområden inom avrinningsområdet. Mätningar av vattenkvaliteten görs inom ramen för den samordnade recipientkontrollen (SRK) i Lagan. I en tidigare rapport från 2000 konstateras att metallbelastningen är stor, framförallt i Storåns nedre delar, men att källorna inte alltid är kända. Fem områden pekas ut som särskilt viktiga att undersöka närmare; Kvarnasjön, dagvattendike i Hillerstorp, Helvetesbäcken och Hästhultasjön, tilloppsdiken till Storån i Forsheda och Lillån (Havridaån) i Bredaryd (Länsstyrelsen 2000). Ett projekt startade 2002 i syfte att kartlägga metallpåverkan från olika delar i avrinningsområdet. Projektet är ett samarbete mellan Gnosjö och Värnamo kommun samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Projektets syfte är att förbättra vattenkvaliteten i Storån i enlighet med miljömålen "Levande sjöar och vattendrag" samt "Giftfri miljö". Projektet har finansierats via bidrag från Naturvårdsverkets rambidrag för utredning av förorenade områden kompletterat med kommunala medel. Följande delmoment har ingått i projektet: - Ett utökat kontrollprogram för metaller i vatten har löpt under 2002-2003. Nätet av provpunkter har gjorts finmaskigare i syfte att ringa in förorenade områden. Dessutom har sedimentundersökningar, metaller i vattenmossa och fisk undersökts.- Fiskhälsa och -kondition har undersökts på flera platser i Storån.- Inventering och kartläggning av misstänkta förorenade områden har genomförts av Gnosjö och Värnamo kommuner. Resultat redovisas i en separat rapport (Sandell, Melle och Martinsson 2003). Av de undersökta metallerna är påverkan störst av koppar, krom, nickel och zink. Halterna av koppar, krom och zink i vatten och sediment visar inte några tydliga tecken på att minska. Däremot minskar transporten av nickel, kadmium och bly till Bolmen samtidigt som även halterna i ytsedimenten i Bolmen minskar. Fisken innehåller inga hälsofarliga halter av bly, kvicksilver eller kadmium enligt livsmedelsverkets gränsvärden. Halterna är dock förhöjda vad gäller koppar, krom, nickel och zink, men för dessa ämnen saknas gränsvärden. Utvärderingen av metallhalterna i Storån är uppdelat i två referensområden och fem områden med stor mänsklig påverkan.
|
|
| 10. |
- Carlsson, Maria
(author)
-
Metaller i vatten 2003-2005
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Metaller i vatten 2003-2005 innehåller resultat från metallprovtagningar från vatten, sediment och vattenmossa. Data kommer från den samordnade recipientkontrollen, nationell och regional miljöövervakning, länets kalkningsverksamhet och fördjupade undersökningar som utförts på olika platser i länet. Metallerna som utvärderas är tungmetallerna arsenik, kobolt, kadmium, krom, koppar, nickel, bly, zink och kvicksilver.Arsenikhalterna är låga i länet med undantag för några platser, varav Lillesjön i Grimstorp har de högsta halterna med mycket stor avvikelse från bakgrundsvärdet i både vatten och sediment. I anslutning till sjön finns mark som förorenats av en impregneringsanläggning. Detta område ska saneras under de närmaste åren.Bly- och kadmiumhalterna minskar i länet till följd av minskad användning av metallerna och halterna är låga i princip överallt. Enda undantagen är ett mindre vattendrag i Storåsystemet visar på stor påverkan från kadmium i Storån inlopp Bolmen är blyhalten i mossa hög.Krom- och zinkhalterna är högst i Storåsystemet och i sjöar och vattendrag runt Nässjö. Mest krom i sediment har uppmätts i Höregölen i Nässjö och Kvarnasjön utanför Hillerstorp. Andelen stationer som är påverkade av krom är stor i årets sammanställning jämfört med tidigare, men det förklaras åtminstone delvis med de utökade provtagningarna i förorenade vattensystem.Nickel- och kopparhalterna är höga på många platser i länet. Anderstorpsån är mest påverkad av höga nickelhalter, men även Huskvarnaån och Storån har höga halter av nickel i mindre vattendrag. Stor påverkan av koppar syns bland annat i Anderstorpsån och i mindre vattendrag i Storåsystemet.Kvicksilverhalterna är låga i vatten och vattenmossa, även om halterna i mossa på vissa platser är måttligt höga. Det är bara i två sjöar, Munksjön och Fågelforsdammen, som påverkan från kvicksilver är stor i sedimenten. Båda dessa är påverkade av pappersindustrin som tidigare använde kvicksilver i sin tillverkningsprocess.
|
|
