| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Buckland, Philip I., 1973-, et al.
(författare)
-
The Swedish Transport Administration’s Toolbox and its Potential in Archaeological and Cultural Heritage Survey : Including a brief review of remote sensing, prospection and geodata analysis methods for archaeology and cultural heritage
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report provides an overview of the main remote sensing methods and geodata types used in archaeological prospection and cultural heritage survey. Based on a literature review, it provides an initial survey of the state of the art nationally and internationally, followed by details on the potential usage of different methods in a Swedish context. The details include pros and cons of methods as well as information on considerations that should be taken into account when applying the methods in different situations. Examples are provided where relevant to explain specific details or illustrate important points. Particular attention has been paid to laser scanning (LiDAR) data due to its increasing prevalence and prominence in landscape and archaeological surveys.The report continues with a preliminary evaluation of the possibilities for using data provided by Swedish Transport Administration (Trafikverket), obtained for other stages of the planning process, in archaeological and cultural heritage work. Specifically, the report looks at a number of geodata types obtained from The Geological Survey of Sweden (Sveriges geologiska undersökning/SGU), a nature conservation survey in report form, a ground penetrating radar technical report, terrain laser scanning (LiDAR) and orthophotos (geometrically corrected aerial photographs). The SGU geodata consist of a number of Geographical Information System (GIS) layers describing bedrock and soil types, and the nature conservation survey included accompanying, but incomplete, GIS data. This section consists of concise descriptions of the potential of each group of GIS layers or data, and is complemented by brief, bullet point summaries along with additional technical information in Appendix 1. Comments have been made where additional, related, data sources would be useful. Swedish terms are included in parenthesis where the term differs significantly from the English equivalent.A final summary provides a compact overview of the main points of the report before providing some conclusions and ideas for further work. This is in turn followed by a list of ideas for enhancing the efficiency with which the types of data discussed can be used in infrastructure projects which have a potential to impact on archaeology/cultural heritage.References are provided to support important or potentially contentious points or where further reading or research would be advised for a more comprehensive understanding of relevant issues.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Wallenberg, Nils, 1986, et al.
(författare)
-
Värmestress i urbana utomhusmiljöer – förekomst och möjliga åtgärder i befintlig bebyggelse
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det lokala klimatet i en tätort styrs till stor del av bebyggelsegeometri, ytegenskaper och materialegenskaper, vilka påverkar hur mycket värme som tas upp, lagras och avges. Urbana områden är generellt sett varmare än sin omgivning och mindre blåsiga. Dagtid finns de varmaste platserna i vindskyddade och solbelysta områden nära bebyggelse med ingen eller lite vegetation. Nattetid finns de varmaste platserna i tättbebyggda centralt belägna områdena med lite eller ingen vegetation. Värmestress uppkommer när kroppen inte längre kan reglera sin temperatur, och det leder till ökad ohälsa och dödlighet. Den urbana befolkningen är extra utsatt vid värmeböljor på grund det lokala klimat som tätorten och dess bebyggelse ger upphov till. Att öka mängden vegetation är en av de mest effektiva åtgärderna för att minska värmestress såväl dagtid som nattetid, och därmed förbättra hälsan och välbefinnandet hos den urbana befolkningen. För att minska värmestressen är det därför lämpligt med stora grönområden och parker och träd nära bebyggelse, i kombination med en tät och ljus bebyggelse bestående av material med låg värmekapacitet. Detta blir allt viktigare i takt med den globala uppvärmningen. Det finns ett antal termiska index som beskriver upplevelsen av vädret och graden av värmestress samt ett antal modeller för att kartera var och när värmestress uppstår. I rapporten finns exempel på några termiska index och modeller som är lämpliga för att kartera värmestress i befintlig bebyggelse och som är relevanta för svenska förhållanden.
|
|
| 8. |
- Beier, Ulrika, et al.
(författare)
-
Fisk och fiske i Mälaren
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nära en tredjedel av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och en av de artrikaste beträffande fisk. Sjön är både flikig och mångsidig. Ömsom kantas den av slätter med intensivt jordbruk och stora vassområden, ömsom av karga klippor och grusstränder. Här finns omväxlande små och stora öar, grunda vikar, trånga sund och stora, djupa fjärdar. Mälaren har förorenats under århundraden och är fortfarande delvis övergödd. Trots det tjänar den som landets största dricksvattentäkt. Två miljoner människor får dricksvatten från Mälaren. Länge har fokus varit på sjöns vattenkvalitet, både för att dricka och bada i. Mälaren är också viktig som fiskesjö. Fiske i Mälaren innebär oftast rekreation men sjön försörjer också cirka trettio yrkesfiskare. Sist men inte minst - fisken i Mälaren är en viktig del i dess ekosystem. Genom näringsväven återkopplar fisken oundvikligen till vattnets kvalitet. I den här rapporten vill vi sätta Mälarens fisk i fokus. Vi ska berätta om fiskarter som är viktiga för ekosystemet och fisket samt om hur fisken i Mälaren undersöks.
|
|
| 9. |
- Lindberg, Fredrik, 1974, et al.
(författare)
-
Infrastrukturnära vegetation i Göteborg
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett flertal ekosystemtjänster kan identifieras utifrån vegetation inom urbana områden, så som biologisk mångfald, klimatreglering, luft- och vattenrening, markhantering, ljuddämpning samt rekreation och välbefinnande. Den här studien fokuserar på grönska i områden i anslutning av infrastruktur. Studien använder sig av Laserscannat flygdata (LiDAR) som är en relativt ny metod där man har möjlighet av kartera utbredning och diverse egenskaper av högre vegetation (träd och buskar) med mycket stor noggrannhet. Resultat från studien visar att andelen högre vegetation nära infrastruktur är betydligt mindre (halverad) än den totala referensytan (Göteborgs kommun). Försök att uppskatta den årliga ackumuleringen av kol i biomassa med hjälp av LiDAR-data, som ett exempel på en ekosystemtjänst, har också enomförts. Resultat från dessa försök visar på stora osäkerheter och vid tolkning av resultaten av sådana beräkningar är det viktigt att tänka på att de specifika värdena endast är grova approximationer; modellen antar ett uniformt förhållande mellan biomassa och vegetationstäcke, medan det i verkligheten finns stora variationer mellan olika platser, främst beroende på varierande ålder- och artsammansättning. Dessa genskaper kan inte tas fram med hjälp av LiDAR.
|
|
| 10. |
- Lindberg, Fredrik, 1974, et al.
(författare)
-
Träden i staden – Användningen av LiDAR-data för att identifiera urban vegetation
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detaljerad kartläggning av urban vegetation är en viktig förutsättning för att värdera ekosystemtjänster i städer. Dock saknas som regel detaljerad information om vegetationsom faller utanför stadens detaljplanering och markanvändningskartor, speciellt gäller detta vegetationens tredimensionella egenskaper. I denna studie har två olika LiDARdatasetanvänts för att kartlägga den urbana vegetationen med avseende på dessutbredning och tredimensionella egenskaper (vegetationshöjd, stamzonhöjd och krönhöjd): (1) nationella Lantmäteriet (LM) och (2) från Göteborg stads stadsbyggnadskontor (SBK). Dataseten skiljer sig åt, främst i fråga om punkttäthet, klassificering och årstid för insamling, vilket innebär olika förutsättningar för vegetationskartering. I rapporten redovisas skillnader mellan dataseten och hur dessa skillnader påverkar kartläggningen av vegetation i urban miljö. Resultaten jämfördes medfältobservationer. Fyra områden (1x1 km) i Göteborg användes som fallstudie. Resultaten visar att vegetationens utbredning och höjd kan uppskattas bra med LiDARdata i urbana miljöer om punkttätheten är hög och klassificeringen medger bra separeringav returer. SBK-data uppfyller båda dessa kriterier. Den lägre punkttätheten och den grövre klassificeringen av LM-data medför att mycket vegetation utelämnas samt attoönskade objekt i större grad inkluderas i analysen. Beräknad vegetationshöjd korrelerar väl med fältobservationer, vilket gäller båda dataseten. Kronhöjd visar något sämrekorrelation på grund av stor osäkerhet i beräkning av stamzonhöjd. Filtrering av preliminära vegetationsraster har genomförts vilket löser en del problem med oönskade objekt och artefakter som härrör från rumsliga variationer i punktmolnets täthet. Filtreringinnebär dock manipulation av data och är därför också en osäkerhetsfaktor. LM-data kräver mer filtrering, framför allt måste celler med låga värden (
|
|
