1.
2.
Kiessling, Anders, et al.
(författare)
Musselodling i Östersjön som miljöåtgärd : nya positiva data från tre pågående EU-projekt
2019
Rapport (populärvet., debatt m.m.) abstract
Nya resultat visar att musselodlingar i Östersjön har en betydande potential att bidra till att minska övergödningen samtidigt som förutsättningar skapas för en cirkulär ekonomi/produktion. För att ta musselodling till nästa nivå krävs dels ytterligare förfining av den nya tekniken, men framförallt fler och i förlängningen också större odlingar samtidigt som vi måste vidareutveckla alla de initiativ som nu pågår hur näringen kan återanvändas i livsmedelssystemet på ett effektivt och ekonomiskt lönsamt sätt.
3.
4.
Beier, Ulrika, et al.
(författare)
Fisk och fiske i Mälaren
2015
Rapport (populärvet., debatt m.m.) abstract
Nära en tredjedel av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och en av de artrikaste beträffande fisk. Sjön är både flikig och mångsidig. Ömsom kantas den av slätter med intensivt jordbruk och stora vassområden, ömsom av karga klippor och grusstränder. Här finns omväxlande små och stora öar, grunda vikar, trånga sund och stora, djupa fjärdar. Mälaren har förorenats under århundraden och är fortfarande delvis övergödd. Trots det tjänar den som landets största dricksvattentäkt. Två miljoner människor får dricksvatten från Mälaren. Länge har fokus varit på sjöns vattenkvalitet, både för att dricka och bada i. Mälaren är också viktig som fiskesjö. Fiske i Mälaren innebär oftast rekreation men sjön försörjer också cirka trettio yrkesfiskare. Sist men inte minst - fisken i Mälaren är en viktig del i dess ekosystem. Genom näringsväven återkopplar fisken oundvikligen till vattnets kvalitet. I den här rapporten vill vi sätta Mälarens fisk i fokus. Vi ska berätta om fiskarter som är viktiga för ekosystemet och fisket samt om hur fisken i Mälaren undersöks.
5.
6.
Huser, Brian, et al.
(författare)
Sjöar i fjällen och skogslandskapet svälter
2018
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.) abstract
Fosforhalterna minskar kraftigt i sjöar i många länder, exempelvis i Finland, Kanada, Norge och Sverige. Näringshalterna är så pass låga att vissa vattenorganismer kan ha svårt att överleva. Men varför svälter sjöarna? Hittills har ingen hittat orsaken, men nu visar forskning och data från miljöövervakningen att förändringar i klimat och atmosfäriskt nedfall kraftigt påverkat sjöarna de senaste decennierna.
7.
8.
Limburg, Karin
(författare)
Ocean deoxygenation: a primer
2020
Ingår i: One Earth. - : Elsevier BV. - 2590-3322. ; 2, s. 24-29
Forskningsöversikt (populärvet., debatt m.m.) abstract
Earth’s ocean is losing oxygen; since the mid-20th century, 1%–2% of the global ocean oxygen inventory has been lost, and over 700 coastal sites have reported new or worsening low-oxygen conditions. This “ocean deoxygenation” is increasing and of great concern because of the potential magnitude of adverse changes to both global and local marine ecosystems. Oxygen is fundamental for life and biogeochemical processes in the ocean. In coastal and shelf regions and semi-enclosed seas, over-fertilization of waters largely from agriculture, sewage, and airborne sources creates algal blooms that die and decay, consuming oxygen. Globally, climate warming both exacerbates the problems from eutrophication and reduces the introduction of oxygen to the interior of the ocean. We discuss mechanisms, scale, assessments, projections, and impacts, including impacts to human well-being, at the individual, community, and ecosystem levels. Deoxygenation together with other stressors presents a major environmental challenge to sustainability and human use of the ocean.
9.
Sonesten, Lars
(författare)
Belastning på havet
2012
Ingår i: Havet 2012. - 9789198064612 ; , s. 35-36
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
10.
Sonesten, Lars
(författare)
Inputs of hazardous substances to the Baltic Sea
2024
Rapport (populärvet., debatt m.m.) abstract
Excessive amounts of contaminants in the environment may lead to risk for biota including a risk for human health. Hazardous substances like metals and organic substances may originate from natural or anthropogenic sources, although organic contaminants tend to be more commonly of anthropogenic origin. The inputs to the Baltic Sea are considered to be mainly waterborne via rivers and direct point sources, and via atmospheric deposition, depending on the substance and data availability. The waterborne inputs of pollutants are monitored and reported according to the PLC-Water guidelines (HELCOM 2022a). The guidelines are most extensively elaborated for the nutrient inputs, but it also includes some metals. In contrast to the monitoring and reporting of waterborne pollutants, the programme for monitoring air pollution and precipitation, the airborne inputs include both metals and some organic contaminants. Due to this inconsistency between the monitoring and reporting of the different sources, fair estimates for the total inputs are at the moment only possible for some countries and for some metals that are included in both programmes. This assessment is focused on the inputs of the metals in the above-mentioned monitoring programmes. In addition, to the assessment of these metals also the atmospheric deposition of some selected organic contaminants commissioned by HELCOM to the European Monitoring and Evaluation Programme (EMEP) has been included. These substances are benzo(a)pyrene (BaP), polybrominated diphenyl ethers (BDE-99), and hexachlorobenzene (HCB). EMEP has also evaluated the possibilities to model hexabromocyclododecane (HBCDD), polychlorinated naphthalenes (PCNs) and pentachlorobenzene (PeCB), but concluded that presently the available information is not enough to be used for detailed deposition modelling (Gauss et al. 2022).
