SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(NATURVETENSKAP) hsv:(Geovetenskap och miljövetenskap) hsv:(Oceanografi hydrologi och vattenresurser) ;lar1:(havochvatten)"

Sökning: hsv:(NATURVETENSKAP) hsv:(Geovetenskap och miljövetenskap) hsv:(Oceanografi hydrologi och vattenresurser) > Havs- och vattenmyndigheten

  • Resultat 1-10 av 69
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Sonesten, Lars (författare)
  • Miljöövervakningen av Sveriges sjöar och vattendrag : Representativiteten av den kontrollerande miljöövervakningen
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Samtliga ytvattenkategorier inom ett vattendistrikt ska omfattas av övervakningsprogram inklusive övervakningsnät för kontrollerande övervakning som upprättas enligt kap. 7 VFF. En översyn av hur representativt Sveriges kontrollerade övervakningsnät är har tidigare inte kunnat utföras på grund av omfattande kvalitetsbrister i länsstyrelserna och vattenmyndigheternas datasystem VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Kvaliteten på informationen i VISS har under senare år genomgått en omfattande kvalitetssäkring, vilket har gett förutsättningarna för att nu kunna genomföra den sammanställning och översyn över den svenska miljöövervakningen av sjöar och vattendrag. Denna översyn har varit starkt önskad under flera år, då det finns ett stort behov av att se över och analysera hur ett representativt samordnat kontrollerande övervakningsprogram skulle kunna se ut. Översynen sker mot bakgrund av den samlade vatten övervakning som bedrivs i Sverige, bland annat för att optimera befintlig övervakning och att kunna förstärka den där brister har identifierats. Arbetet är också viktigt för att säkerställa att kommande rapporteringar såväl internationellt som nationellt blir så bra som möjligt.Uppdraget för projektet Representativ kontrollerande miljöövervakning (RepKöp) syftar till att ta fram ett förslag på hur ett representativt kontrollerande övervakningsprogram med avseende på (vattentyper), kvalitetsfaktorer och statusklasser bör se ut på nationell­ och distriktsnivå i Sverige. Förslaget tas fram mot bakgrund av den samlade vattenövervakningen som bedrivs i Sverige idag och mot bakgrund av vad behövs för att uppfylla vattendirektivets krav på kontrollerande övervakning av vattenförekomster.Resultaten från översynen är tänkta att dels fungera som underlag för att underlätta Havs­ och vattenmyndighetens och Vattenmyndigheternas arbete inför rapporteringen 2012, men framför allt ska projektet ge underlag för att ta fram optimerade övervakningsprogram för sjöar och vattendrag till en långsiktig plan med en första anhalt 2016. För att RepKÖP ska få praktisk betydelse i övervakningsSverige skall projektet resultera i ett underlag för framtida revision av befintliga övervakningsprogram för respektive distrikt.Arbetet inom RepKöp är uppdelat i flera delar, vilka tillsammans ska fungera som vägledning till:• Vattenförvaltningens arbete med kontrollerande övervakning• Upplägg av nationell och regional miljöövervakningMålgruppen för arbetet är i första hand:• Vattenmyndigheter• Länsstyrelserna• Naturvårdsverket• Havs­ och vattenmyndigheten• Datavärdar och utförare av miljöövervakningFöreliggande rapport är en sammanställning och analys av miljöövervakningen av svenska sjöar och vattendrag så som de beskrevs i VISS vid datauttaget för sjöar i oktober 2011 och vattendrag i maj 2012. Sammanställningen av informationen från VISS har initierat en hel del korrigeringar i systemet, men tyvärr har det inte av praktiska skäl varit möjligt att ta hänsyn till dessa i arbetet. Man skall vara medveten om att VISS är en levande databas som ständigt uppdateras och korrigeras, vilket gör att endast en ”ögonblicksbild” kan analyseras. Detta gör att när analysen är färdig har verkligheten med stor sannolikhet redan till viss del hunnit förändrats.
  •  
2.
  • Ejhed, Heléne, et al. (författare)
  • Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014 : Sveriges underlag till Helcoms sjätte Pollution Load Compilation
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna rapport presenterar den senaste mest detaljerade och tillförlitliga bedömningen av närsaltsbelastning från svenska källor som hittills genomförts. Denna rapport, tillsammans med underlagsrapporter, redovisar resultat, underlagsdata, och beräkningsmetoder på detaljnivå för att uppnå transparens och spårbarhet samt för att möjliggöra vidareanvändning i arbetet inom svensk vattenförvaltning.Havs- och vattenmyndigheten har gett SMED1  i uppdrag att genomföra beräkningar av källor till kväve- och fosforbelastning avseende år 2014 på sjöar, vattendrag och havet för hela Sverige. Syftet var att ge underlag till Sveriges rapportering till Helcom ”Pollution Load Compilation 6 - PLC6” samt till vattenförvaltningens arbete i Sverige. Liknande beräkningar har genomförts tidigare men aldrig med så hög upplösning i flera av underlagen. Arbetet innebär att stora mängder data har bearbetats och beräknats för att ge heltäckande information för hela Sverige fördelat på cirka 23 000 vattenförekomstområden. Den ökade upplösningen, tillsammans med bättre kvalitet på indata och nyutvecklade beräkningsrutiner ger bättre tillförlitlighet i resultaten av total belastning även på lokal nivå. Utvecklingen som genomförts kommer att ligga till grund för nästa belastningsrapportering, PLC 7, samt den fördjupade uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning (FUT) och framtida arbeten inom havs- och vattenförvaltningen.De nya beräkningarna bygger på nya högupplösta markanvändnings- och jordartskartor, nya underlag avseende rening i små avloppsanläggningar och dagvatten samt en ny höjddatabas (2 meters upplösning). Höjddatabasen har använts för beräkning av markens lutning, vilket har stor betydelse för fosforläckaget. Nya mätningar i skogsområden i sydvästra Sverige har lett till en bättre beskrivning av skogsmarkens läckage och att en ny modell för beräkning av näringsämnesretentionen har tagits fram. Dessa förfinade indata och förbättrade beräkningsverktyg gör att resultaten är säkrare även på lokal skala eller för enskilda vattenförekomster.Resultaten är tillgängliga för alla via webbverktyget Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV, tbv.smhi.se).  Resultaten presenteras som brutto- samt nettobelastning. Bruttobelastning är den mängd näringsämnen som släpps ut vid källan till ett vattendrag eller sjö från till exempel ett avloppsreningsverk eller ett jordbruksfält. Nettobelastning är den del av bruttobelastningen som når havet. Dessutom presenteras resultat som antropogen- och totalbelastning. Antropogen belastning kommer från mänskliga aktiviteter, såsom odling av jordbruksmark eller industriutsläpp. Totalbelastning är summan av antropogen belastning och bakgrundsbelastning, den naturliga belastning som skulle ske oberoende av människan. Avgränsningen mellan vad som är bakgrundsbelastning och antropogen belastning har baserats på Helcoms definition och all markanvändning bidrar med en naturlig belastning samt eventuell antropogen belastning. Till exempel anses belastning från mark bevuxen med skog helt vara bakgrund, medan belastningen från hygge och jordbruksmark anses vara en summa av bakgrund och antropogen belastning. I resultat där antropogen belastning presenteras, så har bakgrundsbelastningen tagits bort.Jordbruks- and skogsmark är de två största källorna till den totala belastningen på havet för både kväve och fosfor, med 34 100 respektive 34 900 ton kväve, samt 1 130 resp. 850 ton fosfor år 2014. Tillsammans står dessa källor för cirka 60 % av den totala belastningen.  Av den antropogena belastningen står jordbruket för den största andelen (23 300 ton samt 460 ton fosfor), följt av utsläpp från avloppsreningsverk (14 000 ton kväve samt 240 ton fosfor). Belastningen från skogsmark ingår enbart i bakgrund och den antropogena belastningen från hyggen bidrar endast med 1500 ton kväve och 20 ton fosfor Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Kattegatt är de bassänger som tar emot mest kväve av Sveriges totala belastning på havet (29 500 ton, 29 400 ton respektive 28 700 ton, vilket motsvarar cirka 25 % vardera). I Bottenhavet är dock en stor del av belastningen naturlig bakgrundsbelastning. Egentliga Östersjön och Kattegatt tar emot mest av Sveriges antropogena belastning, 33 % respektive 31 %. I jämförelse mellan vilka havsbassänger som är mest belastade av fosfor, så är det Bottenhavet som tar emot mest (990 ton eller 30 % av den totala belastningen). Strax under en fjärdedel av Sveriges totala belastning på havet, belastar Egentliga Östersjön (780 ton) och omkring en femtedel belastar Kattegatt och Bottenviken (680 respektive 630 ton). Aktionsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP) anger utsläppsmål, med syfte att nå God miljöstatus i Östersjön och Kattegatt. För fosfor är målet uppnått i alla bassänger utom Egentliga Östersjön, där det är ett utmanande mål och det kommer att bli mycket svårt att minska fosforbelastningen under belastningstaket (308 ton). Det krävs omfattande åtgärder av de antropogena källorna, och dessutom utgör bakgrundsbelastningen en betydande del av den totala belastningen. Total nettobelastning av fosfor till Egentliga Östersjön är 780 ton enligt dessa beräkningar, varav 370 ton är beräknat som bakgrundsbelastning. Det innebär att åtgärder måste minska även bakgrundsbelastningen, t.ex. genom skapande av våtmarker. För att Egentliga Östersjön ska kunna uppnå god miljöstatus med avseende på övergödning kommer det även att behövas åtgärder i Östersjöns andra delbassänger.På grund av stora skillnader i metoder och indata, är det inte möjligt att direkt jämföra hur belastningen har ändrats sedan PLC 5 och den fördjupade uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Som exempel har arealen jordbruksmark minskat med omkring 1900 km2 sedan tidigare sammanställningar, och det har lett till minskat näringsämnesläckage. Storleksordningen på denna minskning kan i nuläget inte utläsas från beräkningarna eftersom de är gjorda med förfinad underlagsinformation jämfört med tidigare år. Faktum är att vid en direkt jämförelse mellan belastning år 2006 (PLC5) och år 2011 (FUT) så är den totala fosforbelastningen från jordbruksmarken högre år 2014 (PLC6) jämfört med Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:12  10 tidigare. Samtidigt visar de nya beräkningarna på att den antropogena delen är lägre än vad som tidigare beräknats.  Det krävs omräkningar av gamla PLCdata med den nya metoden för att få klarhet i hur mycket av dessa ändringar som beror på åtgärder inom jordbruket och hur mycket som är på grund av förfinade indata och förbättrade metoder. Belastningen från punktkällorna beräknas på samma sätt som förr och där är det tydligt att utsläppen till havet har minskat. I PLC6 (år 2014) stod avloppsreningsverk för 240 ton fosfor samt 14 000 ton kväve, medan i PLC5 (2006) var belastningen 350 ton fosfor- samt 17 000 ton kvävebelastning (netto). Industrier har också minskat sin belastning på havet och svarar nu för 250 ton fosfor samt 3 800 ton kväve, jämfört med 320 fosfor och 4 800 ton kväve år 2006.
  •  
3.
  • Lindquist, Armin (författare)
  • Anteckningar om äldre svenska marina fiskerivetenskapliga undersökningar : Glimtar från 200 år av fiskeriundersökningar
  • 1998
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Anteckningar har gjorts för tiden mitten av sjuttonhundratalet till slutet på 1970-talet. Tre perioder kan urskiljas. - Under den första perioden från mitten av sjuttonhundratalet till början av vårt eget sekel publicerades taxonomiska arbeten (Petrus Artedi) samt beskrivningar av de olika fiskarterna i våra vatten. Årsrapporter finns om fisket - som då endast bedrevs vid kusten från Norrland till Bohuslän. I Bohuslän gav frågan om trangrumsets skadlighet efter sillkokningen under slutet på sjuttonhundratalet upphov till den första miljöundersökningen i havet. Sillperioderna, under vilka sillen uppträdde i oerhörda mängder, ansåg man åtminstone delvis kunna förklaras med oceanografiska förändringar. Oceanografer tog initiativet till samordning av havsforskningen internationellt.Under den andra perioden från omkring sekelskiftet till 1948 bildades Internationella havsforskningrådet, ICES, varigenom aktiviteterna fick en internationell prägel. Talrika biologiska undersökningar gjordes av sill/strömming, skarpsill/vassbuk, torskfiskar och plattfiskar. Omfattande plankton- och benthosundersökningar gjordes samt fasta hydrografiska obervationsstationer inrättades i Västerhavet och i Östersjön. En del redskapsförsök genomfördes. Syftet var bl a att ge ett biologskt underlag för nödvändiga förvaltningsåtgärder i fisket. Ensammanfattande presentation av svensk fiskeriforskning publicerades med verket ”Fiskar och fiske i Norden”.Den tredje perioden från 1948, då ”Kungl. fiskeristyrelsen” inrättades, till slutet på 1970-talet utmärker sig genom omfattande märkningar av sill/strömming och torsk, för att studera vandringar och tillväxt. Genom subfossila utgrävningar kunde man klarlägga vilken sorts sill som fanns under sjuttonhundratalets sillperiod. I samband med miljödebatten visade det sig att de långa oceanografiska och biologiska observationsserier som hade insamlats blev ett ovärderligt basmaterial för att studera miljöförändringar i havet. Den oceanografiska situationen i Östersjön bevakades. Genom fiskbeståndens hårda beskattning skedde det en stark förskjutning av undersökningarna mot beståndsuppskattningar. Några arbeten publicerades om fiskets kulturhistoria och ekonomi.
  •  
4.
  • Ek, Caroline, et al. (författare)
  • Behovsanalys och förslag på övervakning av fisk och kräfta : Översyn av krav på övervakning i Hjälmaren, Mälaren, Vänern och Vättern
  • 2024
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under 2021-2023 hade SLU Aqua ett uppdrag från HaV att utvärdera den data som finns för fisk och kräftor i Sveriges stora sjöar. Projekten Miljöövervakning stora sjöarna och Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar lyfter fram datainsamlingen utifrån olika syften och olika sätt.Denna rapport presenterar resultat från ett av dessa uppdrag.Eftersom uppdragen går ihop gällande inriktning och syfte är detta en sammanfattning av bägge uppdragen. Inom projektet Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar gjordes en fördjupning i nuvarande datainsamling för att hitta förbättringar på hur man förvaltar fisket och ekosystemen.Inom projektet Miljöövervakning stora sjöarna utvärderades datainsamlingen och hur den utförs utifrån krav och behov inom följande direktiv:VattendirektivetArt- och habitatdirektivetEU:s förordning gällande invasiva arterBåda uppdragen gällde stora delar av den löpande fiskerioberoende datainsamlingen av fisk och kräftor i de stora sjöarna. Man har särskilt fokuserat på de stora, långsiktiga uppdragen HaV har gett till SLU Aqua – Institutionen för akvatiska resurser:hydroakustiska expeditioner med tillhörande provtrålning i den fria vattenmassan för bedömning av status hos pelagisk fisk och kvantitativ uppskattning av beståndsstorlekprovfisken med bottensatta översiktsnät för bedömning av status för bentiska arterkräftprovfisken med standardiserade betade burar.Den fiskerioberoende datainsamlingen har varit särskilt viktig för resursförvaltningen. Bedömningar av statusen hos de viktigaste fisk- och kräftbestånden baseras på data från programmen och publiceras kontinuerligt i SLU:s webbportal Fiskbarometern https://fiskbarometern.se/rapport/2023.Den fiskeriberoende datainsamlingen (till exempel fångststatistik från fisket) är också viktig för resursförvaltningen. Resultaten används inom flera områden som styr fisket, exempelvis licensprövningar, utfärdande av redskapsdispenser, utformning av tekniska fiskeregler, prioritering av fiskevårdsåtgärder med mera.Vattenförvaltningsförordningen ställer krav på kontrollerande och operativ övervakning av en rad biologiska kvalitetselement som används för bedömning av ekologisk status. Ett av dessa är fisk.Resultat från fiskundersökningar används därför också inom ramen för vattenförvaltningen. Enligt vattendirektivet ska särskild hänsyn tas till det som kallas betydande vatten, i Sverige handlar det om sjöar med en areal överstigande 100 km2. Storleken på sjöarna, att de ofta delas upp i flera vattenförekomster som fisk kan migrera mellan, den höga artrikedomen samt den ofta komplexa kombinationen av påverkanskällor medför utmaningar för bedömning av ekologisk status. I dagsläget saknas lämpliga bedömningsgrunder för fisk i betydande vatten och ofta används istället expertbedömningar.Viktigt hitta synergier mellan behov inom resurs- och vattenförvaltningÖvervakningen av fisk och kräftor ska möta behoven inom både resurs- och vattenförvaltningen. Dessa två uppdrag som nu rapporteras kan ses som ett första steg i att optimera övervakningen så att den på sikt kan tillfredsställa behov inom bägge områdena. I många fall finns betydande överlapp mellan behoven inom resurs- och vattenförvaltningen och därför behöver framtidens övervakning hitta välavvägda upplägg som genererar synergieffekter. Utvecklingen av övervakningen och dess användning inom olika förvaltningsområden behöver också samordnas med länsstyrelser, vattenvårdsförbund och andra relevanta aktörer.Betydelsen av målbilder och referenstillståndEn utmaning inom både resurs- och vattenförvaltningen är att definiera målbilder och referenstillstånd i sjöar som under lång tid varit lokalt påverkade av mänskliga aktiviteter. De stora sjöarna saknar dessutom referensområden som är opåverkade av lokala påverkanskällor. Påverkan går ofta långt tillbaka i historien, långt innan man började med datainsamling på fisk, därför är det också svårt att jämföra med opåverkade referensperioder.De båda uppdragen poängterar därför betydelsen av dels tydliga och välformulerade målbilder som tar hänsyn till lämpliga tidsperspektiv och dels att målformuleringar och uppföljning förankras med berörda aktörer som är involverade i resurs- och vattenförvaltningen. Viktigt är också att identifiera och hantera mål som står i konflikt med varandra, exempelvis gällande övergödning som sänker vattenkvalitet men i gengäld kan ge ökad resursproduktion.Betydelsen av geografisk täckningResultaten från de parallella uppdragen understryker behovet av övervakning med en god täckning av olika delområden i sjöarna. Det är statistiskt fördelaktigt med undersökningar i många olika delområden jämfört med en hög ansträngning i ett fåtal delområden. Förbättrad täckning ökar dessutom möjligheten att kunna följa och bedöma ekologisk status i de mindre vattenförekomster inom de stora sjöarna där det just nu inte sker någon datainsamling med avseende på fisk.En god täckning ger även data om fler geografiskt avgränsade delbestånd vilket kan ge bättre bedömningar av fiskresurserna. Då kan programmen också på ett bättre sätt fånga upp olika typer av habitat och olika miljö- och påverkansgradienter. Det kan bli lättare att bedöma effekter av fiske och andra påverkanskällor och även att identifiera och bevara de viktigaste områdena för fisken. Bättre täckning kan också öka sannolikheten att upptäcka och följa upp förekomsten av invasiva arter.Utveckling av indikatorer för uppföljningBåde inom resurs- och vattenförvaltningen används indikatorer för att bedöma status (hos fisk- och kräftbestånden samt miljön) och hur fiskbestånden utvecklas över tid. Indikatorerna som används är idag olika för resurs- respektive vattenförvaltningen men det finns tematiskt överlapp och behov av samordning i utvecklingen av indikatorer och tillhörande referensnivåer.De indikatorer som hittills har utvecklats för att bedöma ekologisk status i svenska sjöar kan inte tillämpas i större sjöar. Därför finns ett behov att utveckla nya indikatorer specifikt för dessa. Vissa påverkanskällor bedömdes vara särskilt viktiga att fånga upp. Dessa var övergödning, hydromorfologisk påverkan och påverkan på konnektivitet. Framtida arbete behöver identifiera hur dessa påverkanskällor påverkar enskilda fisk- och skaldjursbestånd och ekosystemet samt utveckla lämpliga indikatorer som kan följa utvecklingen.Det sker för tillfället en utveckling av indikatorer för att bättra kunna bedöma bestånden av fisk och kräfta (Nadaffi med flera 2023). Förhoppningsvis kan en del av dessa metoder och ansatser även tillämpas i utvecklingen av indikatorer inom vattenförvaltningen. Exempelvis används indikatorer för uppföljning av havsmiljödirektivet också för bedömning av beståndens status ur ett resursperspektiv (Östman med flera 2023).Urvalet av indikatorer som används inom förvaltningen kan få betydelse för prioriteringar inom datainsamlingen. Kraven på data kan skilja sig mellan olika indikatorer vilket innebär att olika indikatorer har olika behov vad gäller provtagningsdesign.Utveckling av nya metoder för datainsamlingÖkade krav och behov när både vatten- och resursförvaltning ska optimeras, i kombination med ytterligare aspekter som införande av ekosystembaserad förvaltning och krav på att antalet fiskar som dödas i undersökningarna ska minska, innebär att övervakningens metoder behöver utvecklas. Detta kan delvis lösas genom att man ser över utformning, inriktning och omfattning av befintlig övervakning men det kan också innebära att man behöver komplettera datainsamlingen med andra, nya, metoder.Nuvarande övervakning fångar dessutom inte upp alla relevanta arter, exempelvis gädda som är viktig för både fisket och ekosystemen, varför alternativa metoder som kan följa fler arter behövs. De senaste åren har det skett en teknisk utveckling av insamlings- och analysmetoder för fisk och kräftor (e-DNA, akustik till exempel) vilket kan vara aktuellt att implementera. Revidering av metodik inom övervakning tar dock tid och innebär, initialt, högre kostnader.Förutom fiskerioberoende metoder och den fiskeriberoende datainsamlingen som görs idag lyfter bägge rapporterna möjligheten att samla in ytterligare data från fisket som en alternativ metod. Trots att det finns skillnader i val av metoder, upplägg och prioriteringar kan dessutom samverkan med våra grannländer också vara ett sätt att utveckla datainsamlingen och dess tillämpningar inom både vatten- och resursförvaltningen.
  •  
5.
  • Enabling local blue growth in developing countries : A thematic review
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Blue growth – the prospect of economic revenue and wellbeing from the sustainable use of ocean resources – has caught the interest of most coastal and island nations of the world, including many developing countries. The sea alone does not, however, spur socioeconomic development in coastal communities. A large body of scientific literature explores the circumstances under which a community’s access to natural resources actually leads to local economic growth. This study specifically examines the literature targeting the communal-level outcome of aquatic resource use in developing countries, with a focus on identifying the prerequisites for socioeconomic wellbeing resulting from the exploitation of such resources.More specifically, this study strives to identify the institutional and infrastructure factors that promote local blue growth in developing countries. It consists of a thematic review of 90 scientific articles involving systematic mapping, regression analysis and content analysis.The study concludes that the incomes and wellbeing of coastal communities in developing countries depend on well-functioning value chains and the degree of social development. The results also show that the sustainability of marine and coastal resources is associated with the quality of resource management, the degree of coherence of policy and legal frameworks and the manner in which they are communicated. Inadequate resource management and incoherent policies and laws, on the other hand, are associated with lower incomes, wealth and employment.The study identifies a number of critical factors related to the type and quality of governance. Blue growth at local level benefits from governance frameworks that are coherent and reliable, leadership that is dynamic and legitimate, an administration that is reliable and enforcement that is efficient. It is also of great importance that decisions affecting the livelihoods of coastal communities be adapted to the local circumstances and that communities be given adequate opportunity to influence those decisions. Coastal-community development depends on the degree of social cohesion and equity in access to resources, as well as on the capacity of individuals and organisations. Such capacity is important not only in the private sphere for the development of sustainable blue businesses, but also in the public sphere for the design and implementation of public policies that are evidence-based and adapted to context. A further conclusion of this study is that local blue growth benefits from the existence of well-functioning value chains, markets that are open and accessible, and infrastructure that is adequate and well maintained.Based on these results, the study proposes the following eight recommendations for consideration by authorities and development agents working for local blue growth. These recommendations are further elaborated in Chapter 6.1. Ensure that legal frameworks and policies affecting the blue economy are coherent, clear and predictable.2. Support the development of well-functioning value chains for blue economy products and services.3. Support the creation and development of organisations for blue growth in the local community.4. Appreciate the importance of high-quality leadership.5. Engage local communities in decisions affecting their blue economy.6. Enhance the capacity and technical skills of individuals and institutions of the blue economy.7. Provide and maintain the infrastructure necessary for local blue growth.8. Build local blue growth using the whole toolbox – the above recommendations for advancement of local blue growth should not be viewed in isolation but addressed simultaneously.
  •  
6.
  • Fauville, Geraldine, et al. (författare)
  • Marin pedagogik : Inventering av lokala behov av stöd och kunskapsmaterial
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Regeringen gav Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i uppdrag att bidra till att stärka arbetet med utbildning för hållbar utveckling inom havs- och vattenfrågor, särskilt marin pedagogik. Uppdraget har genomförts av Havsmiljöinstitutet och forskare vid Göteborgs universitet som kontaktat lokala aktörer inom marin pedagogik, och inventerat deras behov av kunskapsmaterial och stöd.Marin pedagogik är ett verktyg för att skapa förståelse för hur havet påverkar oss människor och för hur vi påverkar havet, vilket kallas för ocean literacy på engelska och som översätts till havsmedvetenhet i rapporten. En marinpedagogisk aktör förmedlar information om havet och/eller sambandet mellan vatten och hav, vilket i sin tur kan ge upphov till havsmedvetenhet om mottagaren tar ställning till informationen och sätter in den i ett förståeligt sammanhang.Regeringsuppdraget avgränsades genom att inkludera aktörer vilka fokuserade helt eller delvis på havsvatten och som befinner sig utanför det obligatoriska skolväsendet.Aktörerna lyfter fram behov av:finansiellt stöd (som bör vara långsiktigt)nätverk (mötestillfällen skapas)databas (för att dela med sig av marinpedagogiska resurser.Aktörerna efterlyser kunskapsmaterial av olika slag, främst:skriftligt material/information (material anpassade för olika åldrarDigitala resurser (för att inspirera och engagera ungdomar)forskarkontakt (som behövs för metod- och faktakoll)
  •  
7.
  • FLYTTNING AV MARINA ORGANISMER : ICES riktlinjer för introduktion och flyttning av marina organismer 1994. Internationella havsforskningsrådet/International Council for the Exploration of the Sea/Conseil International pour l’Exploration de la Mer
  • 1996
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Intresset för marint vattenbruk har ökat mycket kraftigt under de senaste decennierna. Inom fisket och vattenbruket kan arter som introduceras, dvs. överförs till nya regioner, liksom organismer som flyttas inom sina breda utbredningsområden utgöra nya och viktiga resurser ihavet. Introduktioner och flyttningar kan emellertid leda till negativa effekter på såväl den ursprungliga floran och faunan i ett område som på människans hälsa och nyttjandet av resurserna i havet. Till de negativa effekterna hör att skadliga organismer kan åtfölja värdarten och därigenom sprida sjukdomar. Vidare kan det uppkomma negativa ekologiska och genetiska effekter genom att introducerade eller flyttade arter rymmer från odlingar.Internationella havsforskningsrådet (ICES) har alltsedan början av 1970-talet arbetat med att få fram riktlinjer för introduktioner och flyttningar av havslevande arter. De senaste riktlinjerna från 1994, vilka härmed översatts till svenska, innebär omarbetningar av tillägg och tidigare riktlinjer. Bl. a. har den genetiska aspekten uppmärksammats alltmer.Det är Fiskeriverkets förhoppning att denna publikation skall vara till stor nytta och vägledning.
  •  
8.
  • Hernroth, Lars, et al. (författare)
  • The Zooplankton Of The Baltic Proper : A long-term investigation of the fauna, its biology and ecology
  • 1979
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This paper is based on the results from a long-term zooplankton investigation in the Baltic proper in the years 1968—1972. Additional results, obtained by the authors in more recent investigations, have also been used in order to enrich the material with information not obtained in the principal investigation.Seven standard plankton stations, covering seven sub-areas of the Baltic proper have been visited on average four to five times per year. All cruises have been made in connection with ordinary hydrographical expeditions which means that all zooplankton samples are accompanied by a complete list of hydrographical data.The paper describes the zooplankton fauna of the Baltic proper which comprises about 40 regularly appearing species excluding the micro zooplankton. The main part of the fauna in respect of biomass and production consists, however, of only 10—12 species. The most important were the cnidarian Aurelia aurita. the rotifers Synchaeta spp., the cladocerans Bosmina coregoni maritima and Evadne nordmanni, the copepods Pseudocalanus minutas elongatus, Temora longicornis, Acartia bifilosa, A. longiremis and Centropages hamatus and the larvacean Fritillariaborealis.Species of less importance were the larvae of Pleurobrachia pileus, the cladocerans Podon intermedius, P. leuckarti and Pleopsis polyphemodides (the latter is abundant in coastal areas), the copepods Eurytemora sp. and Oithona similis, the larvae of gastropod species, Mytilus edulis, Macoma baltica, Cardium glaucum. C.hauniense and My a arenaria, the chaetognath Sagitta elegans baltica and the larvacean Oikopleura dioica.Occaisonal species were the cnidarians Sarsia tubulosa and Cyanea capillata, the rotifers Keratella quadrata quadrata, K. qu. platei, K. cruciformis eichwaldi and K.cochlearis recurvispina, the larvae of Pygospio elegans and Balanus improvisus, the copepods Calanus finmarchicus, Limnocalanus macrurus and Cyclops sp., the mysidaceans Mysis relicta and M. mixta, the amphipod Hyperia galba and the chaetognath Sagitta setosa.All samples have been collected by vertical, fractionated hauls with a Nansennet. The mesh size was 0.160 mm in the years 1968—1971 and 0.090 mm in 1972. A correction of all results due to the poor filtering capacity of the Nansen net has been made. The additional results are mainly based on samples from the UNESCOWP 2 net.All specimens have been analysed to species and the copepods also to developmental stages. The biomass has been calculated as the sum of all individual volumes.The paper also describes the hydrography of the Baltic proper in general and presents the data for temperature, salinity and oxygen in the years 1968—1972.The relationship between the unique hydrography of the Baltic with its stable, brackish water contidions and the planktonfauna is discussed.The regulating factors for the vertical and horizontal distribution of the fauna were found to be either temperature or salinity or a combination of these factors.The seasonal variation in biomass values showed a rather good correlation with the temperature of the surface layer viz. the lowest biomass values (< 10 g m-2) were usually found in March—April, an increase started in May—June and a maximum (30—60 g m-2) was most often reached in August—September. There were great variations in biomass between the seven stations. The highest mean values (20—25 gm"2) were found in the southern and south-eastern parts of the Baltic proper and the lowest (12—13 gm-2) in the northern and south-western parts. Looking at the biomass values over the whole period of investigation, a remarkable stability has been found. There is no evidence of either increasing or decreasing trend.The production of zooplankton has also been estimated. According to our calculations the production amounts to about 20 gC m-2 year-1 (380 g wwt) in the southern Baltic proper and 10 gC m-2 year-1 (190 g wwt) in the northern part.The last part of the paper discusses the role of zooplankton in the energy flow of the whole pelagic ecosystem, i.e. from primary phytoplankton production to reproduction and recruitment of pelagic fishes.
  •  
9.
  • Huser, Brian, et al. (författare)
  • Handbok för åtgärder mot internbelastning
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • För att uppnå god ekologisk status avseende övergödning i svenska sjöar och kustvatten räcker det i många fall inte att enbart minska belastningen av fosfor från externa källor såsom reningsverk, enskilda avlopp, jordbruk och industrier. Detta beror på att förhöjd internbelastning från sedimenten leder till att halterna av fosfor i vattnet hålls höga. För att minska dessa halter skulle även internbelastningen behöva åtgärdas.Åtgärder mot internbelastning är inte en ersättning för åtgärder mot näringsläckage från land till vattenmiljön, eftersom den externa näringsbelastningen måste vara nere på en tillräckligt låg nivå för att en internbelastningsåtgärd ska bli långsiktigt effektiv. Även om en framgångsrik åtgärd mot internbelastning resulterar i att fosforhalterna temporärt minskar, kommer den externa belastningen avgöra övergödningssituationen i vattenförekomsten på lång sikt. Det kan alltså vara nödvändigt att genomföra åtgärder mot både den externa och den interna belastningen till en och samma sjö.
  •  
10.
  • Johansson, Lars (författare)
  • Coastal Area Management in Sweden : Report on comprehensive coastal planning in the Municipality of Lysekil
  • 1995
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This report has been prepared as a background document for the environmental cooperation around the Baltic Sea. The report focuses on coastal area planning as a process to include physical, biological and human components within a comprehensive management framework for the coastal zone.One of the purposes of the report has been to provide demonstration material for use in the Swedish bilateral cooperation with countries in central and eastern Europe.It should be underlined that the management and planning strategies must be developed within the framework of the cultural, legal and administrative system of each country. In developing these strategies the comprehensive plan of the Municipality of Lysekil could be seen as an example of the Swedish approach to coastal and marine management at municipal level.The report has been prepared by Lars Johansson and Antonia Sanchez Hjortberg, Swedmar, the international consultancy group of the National Board of Lisheries.The report has been compiled with the help of the Municipality of Lysekil and the County Administrative Board of Gothenburg and Bohuslän, which have kindly put their planningmaterial and knowledge at disposal. Also the ELEM Architects in Gothenburg, the municipality's planning consultant, has provided valuable assistance.This work was carried out at the request of the Swedish Environmental Protection Agency which also has funded the report.Swedmar
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 69
Typ av publikation
rapport (69)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (69)
Författare/redaktör
Nolbrant, Peter (3)
Johansson, Lars (1)
Karlsson, Magnus (1)
Andersson, Anders F. (1)
Ackefors, Hans (1)
Bergström, Lena (1)
visa fler...
Ek, Caroline (1)
Andersson, Tomas (1)
Huser, Brian (1)
Bergström, Ulf (1)
Sonesten, Lars (1)
Hytteborn, Julia (1)
Andersson, Mikael (1)
Söderqvist, Tore (1)
Jonsson, Per R., 195 ... (1)
Malmaeus, Mikael (1)
Svedäng, Henrik (1)
Almstrand, Robert (1)
Karlson, Bengt (1)
Leonardsson, Kjell (1)
Kumblad, Linda (1)
Sandström, Olof (1)
Holmgren, Kerstin (1)
Moksnes, Per-Olav, 1 ... (1)
Nilsson Jacobi, Mart ... (1)
Henrikson, Lennart (1)
Astrauskas, Andrius (1)
Jovaisa, Rolandas (1)
Paulsson, Lars (1)
Ejhed, Heléne (1)
Erlandsson, Mårten (1)
Dessirier, Benoit (1)
Blomqvist, Mats (1)
Wikström, Sofia A. (1)
Faithfull, Carolyn (1)
Prutzer, Madeleine, ... (1)
Fauville, Geraldine (1)
Sterner, Harald (1)
Hu, Yue O. O. (1)
Moreno Arancibia, Pa ... (1)
Dahlgren, Kristin (1)
Widén-Nilsson, Elin (1)
Soutukorva, Åsa (1)
Tengdelius Brunell, ... (1)
Witter, Ernst (1)
Prutzer, Madeleine (1)
Nilsson Austin, Åsa (1)
Wallner Hahn, Siegli ... (1)
Thor, Peter (1)
Gotensparre, Susan (1)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (5)
Göteborgs universitet (3)
Chalmers tekniska högskola (1)
IVL Svenska Miljöinstitutet (1)
Språk
Engelska (37)
Svenska (32)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (69)
Samhällsvetenskap (6)
Lantbruksvetenskap (5)
Teknik (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy