| 1. |
- Kosaraju, Sravya, 1983
(författare)
-
A review of the importance of recycling lithium-ion batteries for lithium, in view of impending electric vehicle industry
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Automobile electrification is one the technological developments, that will commence an earth friendly transport system, by mitigating emissions and hopefully lead to a less fossil fuel dependent society. With commercial success attained by models like Nissan’s leaf and Chevy’s Volt, the consumer market looks promising to assimilate vehicle electrification. At present these technologies include HEVs (hybrid electric vehicles), PHEVs (plug-in hybrid electric vehicles), EVs (complete electric vehicles).A closer look at these technologies will lead us to one of the crucial components of electric vehicles, the “batteries”. This component decides one of the key performance factors which is the energy storage and usage, which means it is the basis for public acceptability.The lithium-ion battery chemistries are chosen to fulfill this requirement. Although lithium constitutes of a small fraction of the complete battery weight, still its contin-ued availability in future is debated among many resource analysts.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Beier, Ulrika, et al.
(författare)
-
Fisk och fiske i Mälaren
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nära en tredjedel av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och en av de artrikaste beträffande fisk. Sjön är både flikig och mångsidig. Ömsom kantas den av slätter med intensivt jordbruk och stora vassområden, ömsom av karga klippor och grusstränder. Här finns omväxlande små och stora öar, grunda vikar, trånga sund och stora, djupa fjärdar. Mälaren har förorenats under århundraden och är fortfarande delvis övergödd. Trots det tjänar den som landets största dricksvattentäkt. Två miljoner människor får dricksvatten från Mälaren. Länge har fokus varit på sjöns vattenkvalitet, både för att dricka och bada i. Mälaren är också viktig som fiskesjö. Fiske i Mälaren innebär oftast rekreation men sjön försörjer också cirka trettio yrkesfiskare. Sist men inte minst - fisken i Mälaren är en viktig del i dess ekosystem. Genom näringsväven återkopplar fisken oundvikligen till vattnets kvalitet. I den här rapporten vill vi sätta Mälarens fisk i fokus. Vi ska berätta om fiskarter som är viktiga för ekosystemet och fisket samt om hur fisken i Mälaren undersöks.
|
|
| 5. |
- Berger, Rolf, et al.
(författare)
-
Diffusion in Copper Sulphides : An experimental study of chalcocite, chalcopyrite and bornite
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Diffusion measurements on three copper-containing sulphides have been performed by an electrochemical potentiometric method. -- The diffusion coefficient for chalcocite is in good agreement with values found previously, and a reasonable agreement is also found for chalcopyrite and bornite when our data are compared with values acquired at much higher temperatures with a different technique. The activation energies are remarkably similar for the three sulphides, considering that their relative errors are of a 10% magnitude, which indicates that the bonding strengths and the diffusion mechanisms are similar.
|
|
| 6. |
- Glimstedt, Linda, et al.
(författare)
-
Antropogena föroreningar i svenska vattentäkter : en underlagsrapport till Livsmedelsverket
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Intag av dricksvatten utgör en viktig exponeringsväg för organiska miljöföroreningar i svenska vattentäkter för människor, som i vissa fall kan vara betydande för totalintaget. Närvaro av orga-niska miljöföroreningar i vattentäkter utgör därmed ett hot mot svenska folkets hälsa. Syftet med den här studien var att sammanställa antropogena föroreningar som detekterats i svenska vatten-täkter. De viktigaste källorna för informationsinhämtning var Vattentäktsarkivet och en databas inom den svenska miljöövervakningen. De vattentäkter som inkluderades i studien var grundvat-tentäkter, vattentäkter till infiltration samt ytvattentäkter, såväl enskilda som kommunala täkter. Ansatsen var att inkludera en majoritet av alla miljöföroreningar som rapporterats. Många av de substanserna tillhörde någon av ämnesgrupperna bekämpningsmedel, läkemedel och industrike-mikalier. Substanserna sorterades efter detektionsfrekvens och geografisk spridning. Det var ett flertal sub-stanser som både hade hög detektionsfrekvens och geografisk spridning. Exempel på dessa var 2,6-diklorbensamid (BAM), flukonazol, irbesartan, karbamezepin, naproxen, paracetamol, ven-flaxin, perfluorbutansulfonat (PFBS), perfluorhexansulfonat (PFHxS), perfluoroktansyra (PFOA) och perfluorooktansulfonat (PFOS). En fortsatt sortering av intressanta substanser anses vara nödvändig. Ett förslag är att studera och sortera efter substansernas kemiska egenskaper.
|
|
| 7. |
- Larsson, Maja, et al.
(författare)
-
Vanadin i mark : kemi och ekotoxicitet
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svensk järnmalm innehåller förhållandevis höga halter av metallen vanadin vilket medför att t.ex. masugnsslagg från stålindustrin också har förhöjda halter. Vanadin förekommer naturligt i jordar, men vid höga koncentrationer kan den orsaka toxicitet. Kunskapen om vanadins kemi och toxicitet i mark har dock varit bristfällig, vilket gör miljöriskbedömningar osäkra. I det här projektet var syftet att öka kunskapen om vanadins kemi och toxicitet. Detta gjordes dels genom att studera vanadins bindning till jordkomponenter och jordar, och dels genom att avgöra vilka koncentrationer som orsakar toxiska effekter för mikroorganismer och växter. Resultaten visar att vanadin främst förekommer i oxidationstillstånden +IV och +V i syresatta jordar. I det senare tillståndet, vilket är stabilast i de flesta jordar, finns vanadin som anjonen vanadat. Denna binder starkt till järn- och aluminium-(hydr)oxider. På järnoxiden ferrihydrit, som är vanlig i svenska jordar, binds vanadat främst som ett mononukleärt bidentatkomplex. I sura jordar med hög halt organiskt material dominerar dock vanadin(IV) som oxokatjonen vanadyl – denna bildar ett komplex med organiskt material. Av jordens ursprungliga vanadin verkar en stor andel vara hårt bundet i primära mineral som vanadin(IV). I ett fältförsök i Blekinge (Ringamåla) tillsattes K-kalk, ett slaggmaterial med hög halt vanadin, år 1984. Efter att jordarna provtagits på nytt år 2010 undersöktes vad som hänt med vanadinet med hjälp av XANES-spektroskopi och HPLC-ICP-MS. En stor del av vanadinet fanns fortfarande kvar i mårskiktet där den övervägande delen förelåg som vanadyl(IV) komplexbundet till organiskt material. Även i den översta delen av mineraljorden (0-10 cm) fanns en tydlig förhöjning av vanadinhalten – här förelåg det mesta av det tillsatta vanadinet som vanadat. En Freundlich-modell med en pH-beroende-term kunde beskriva bindningen av vanadin till 26 mineraljordsprover väl. Med undantag för en jord (där vanadyl(IV) sannolikt var viktigt) fanns starka samband med jordarnas innehåll av järn- och aluminium-(hydr)oxider. Fem jordar valdes ut för toxicitetsförsök med mikroorganismer och växter. Vanadintillsatser gjordes på tre sätt: som vanadatsalt kort innan toxicitetstesterna (”färska” jordar), som vanadatsalt 150 eller 330 dagar innan testerna (”åldrade” jordar), och försök där istället två masugnsslagger, Merit 5000 och M-kalk blandades med jord 10 månader innan. Resultaten visade att färska jordar hade lägre effektkoncentrationer (EC10- och EC50-värden uttryckta per viktsenhet jord) än åldrade jordar, och att effektkoncentrationerna var starkt beroende av hur starkt jordarna kunde binda vanadat – ju starkare bindning, desto högre effektkoncentration (dvs. lägre toxicitetsrisk). Slaggbehandlad jord uppvisade inga toxiska effekter som kunde hänföras till vanadin. Skillnaderna i effektkoncentrationer mellan olika jordar och behandlingar blev åtskilligt mindre när man istället uttryckte effekten i t.ex. mg/l i markvattnet. Därför - koncentrationen vanadin i markvattnet är betydligt bättre relaterad till toxisk effekt än halten uttryckt per viktsenhet jord.
|
|
| 8. |
- Malnes, Daniel, et al.
(författare)
-
Förekomst av organiska miljöföroreningar i svenska ytvatten : kartläggning av Sveriges tre största sjöar, tillrinnande vattendrag och utlopp
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Över 100 kemiska ämnen har analyserats i vattenverk, avloppsvattenverk och vattendrag kring och i sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren. Ett sjuttiotal av dessa ämnen klassificeras som läkemedel.Många av de kemiska ämnena som har analyserats är viktiga att studera av olika orsaker: läkemedel har producerats för att ge en biologisk effekt i låga koncentrationer och om de hamnar i den akvatiska miljön är det svårt att fullt ut förutsäga vilka konsekvenser det kan få; PFAS-ämnen har visat sig vara persistenta kemikalier, varav vissa har effekter på människor i låga koncentrationer; hormonstörande ämnen kan påverka vattenlevande arter.Avloppsreningsverk har pekats ut som en viktig källa till spridning av dessa ämnen till den akvatiska miljön. I dagsläget är inte avloppsreningsverk helt utrustade för att ta bort dessa ämnen och vattnet från avloppsreningsverk riskerar att föra med sig föroreningarna ut i vattendrag och sjöar. I den här studien har vattenprover från 24 olika reningsverk analyserats och resultaten utgjorde underlag för den här rapporten tillsammans med vattenprover från sjöar och vattendrag.I de studerade vattendragen kunde flera ämnen upptäckas i varje prov: nikotin (stimulant), 2-butoxietanol-fosfat (3:1) (industrikemikalie), koffein (stimulant), tributylacetylcitrat (industrikemikalie), desvenlafaxin (antidepressivt läkemedel), karbamazepin (antiepileptika) och DEET (pesticid). Totalt 53 olika ämnen upptäcktes i över hälften av de provtagna vattendragen. Detsamma var fallet för de studerade sjöarna, där följande ämnen upptäcktes i varje prov: koffein, tributylacetylcitrat, desvenlafaxin, karbamazepin, DEET, metoprolol, triisopropanolamin, lamotrigin, bikalutamid och PFOA. Totalt 25 olika ämnen upptäcktes i mer än hälften av proverna från sjöarna.Vattenverk är viktiga för dricksvattenförsörjningen och råvaran till Sveriges dricksvatten kommer i många fall från våra sjöar. I den aktuella studien visas det att ett fåtal av de studerade ämnena detekteras i spårkoncentrationer i vattenverken. Koncentrationen av de enskilda ämnena varierade mellan ett hundratal mikrogram per liter i avloppsreningsverken till strax under nanogram per liter i vattenverken.Specifika ämnen som har gränsvärden enligt vattendirektivet undersöktes också. Bland dessa upptäcktes att PFOS – ett PFAS-ämne – överskred gränsvärdet på flera platser och relativt ofta. I sjöarna upptäcktes också att ämnet 17-beta-östradiol – ett hormonämne – överskred gränsvärdet på 7 flera platser och relativt ofta. Hormonämnet 17-alpha-etinylöstradiol kunde inte undersökas på grund av för höga kvantifieringsgränser.En förståelse för hur koncentrationer av kemiska ämnen varierar över tid behövs för att nå upp till generationsmålet om en Giftfri miljö. Det är även viktigt att åskådliggöra den mängd och variation av kemiska ämnesgrupper som finns i den akvatiska miljön, något som demonstreras i graferna i denna rapport. Rapporten hjälper också till att redogöra för i vilka koncentrationer som dessa ämnen återfinns i den akvatiska miljön.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
