| 1. |
- Hrelja, Robert, 1974-, et al.
(författare)
-
Dömd till samverkan! : En kunskapsöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skapandet av en effektiv kollektivtrafik kräver i ökande grad samverkan mellan formellt självständiga organisationer. I denna kunskapsöversikt diskuteras samverkan mellan offentliga och privata organisationer samt resenärer. Syftet är att öka den begreppsmässiga förståelsen av samverkan på kollektivtrafikområdet. Den gör det genom att definiera samverkan, och diskutera vilka kvaliteter som möjliggör väl fungerande samverkan. Kunskapsöversikten börjar med att beskriva tidigare kollektivtrafikforskning om samverkan. Därefter beskrivs vilka slutsatser som finns om samverkan i andra för kollektivtrafiken analytiskt intressanta forskningsfält. En slutsats är att samverkan kan definieras som försök att överkomma problem med kollektivt handlade, och försök att förändra en situation där ömsesidigt beroende aktörer agerar självständigt, till en situation där de agerar samfällt för att uppnå gemensamma mål. Samverkan ska enligt denna definition förstås som en mer sofistikerad form av kollektivt handlande än vad som menas med begrepp som samordning eller koordination. Väl fungerande samverkan kan beskrivas som en form av ”samhandling”. Motsatsen kan beskrivas vara ”förhandling”. I samhandling utforskar formellt självständiga organisationer gemensamma nyttor, och uppnår mer än om de hade agerat självständigt. Samhandling kan ses som ett stegvist tillitsbygge som förutsätter kvaliteter som ett ömsesidigt förtroende, förståelse av andra organisationers drivkrafter, gemensam problemformulering. Den måste även vara tydligt handlingsinriktad.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Berg, Jessica
(författare)
-
Everyday Mobility and Travel Activities during the first years of Retirement
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mobility is central to living an independent life, to participating in society, and to maintaining well-being in later life. The point of departure in this thesis is that retirement implies changes in time-space use and interruption in routines, which influence demands and preconditions for mobility in different ways. The aim of this thesis is to explore mobility strategies and changes in mobility upon retirement and how mobility develops during the first years of retirement. A further aim is to provide knowledge of the extent to which newly retired people maintain a desired mobility based on their needs and preconditions. The thesis is empirically based on travel diaries kept by newly retired people, and qualitative interviews with the same persons, and follow-up interviews three and a half years later. The results show that mobility is a way of forming a structure in the new everyday life as retirees by getting out of the house, either just for a walk or to do errands. Many patterns of everyday life remain the same upon retirement, but the informants also merge new responsibilities and seek new social arenas and activities. As a result, the importance of the car have not changed, but it is used for other reasons than before. After leaving paid work, new space-time constraints are created which influences demands for mobility. The study further shows that “third places” become important, especially among those who live alone, as they give an opportunity to being part of a social context and a reason for getting out of the house. The follow-up interviews revealed that declining health changes the preconditions for mobility. Daily walks had to be made shorter, and the car had to be used for most errands to where they previously could walk or cycle. However, mobility can also be maintained despite a serious illness and a long period of rehabilitation.
|
|
| 4. |
- Berg, Jessica
(författare)
-
Mobility changes during the first years of retirement
- 2016
-
Ingår i: Quality in Ageing and Older Adults. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1471-7794. ; 17:2, s. 131-140
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – Mobility is an important aspect of well-being, activity and participation. Retiring from paid work is a transition in later life when people need to adjust to a new daily structure and fill the day with activities other than work. Life-course transitions influence demands for mobility and choice of travel mode as people adapt to new circumstances and learning processes. The purpose of this paper is to explore how mobility strategies develop during the first years of retirement.Design/methodology/approach – A qualitative analysis based on initial interviews with a total of 27 retired people during their first year of retirement and again, about three years later.Findings – Important changes during the first years of retirement included illness or a decline in physical health. Mobility had become a means of achieving certain goals after an illness, such as learning to walk, being able to drive or enjoying the time that was left. While some enjoyed not having commitments, others experienced difficulties in filling the day. The results indicate four dimensions of mobility: means of carrying out activities which are needed and desired; resources for creating activities; a leisure activity in itself; and subordinate to staying at home.Originality/value – Gives a deeper understanding of the mobility challenges people ultimately face in later life, and how these are managed, which is important for transport planning and public health policy aimed at improving mobility, activity participation and well-being in later life.
|
|
| 5. |
-
Rättvist resande? Villkor, utmaningar och visioner för samhällsplaneringen
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att styra framtidens resande i en rättvis och hållbar riktning framstår idag som alltmer akut. Trots en ökad medvetenhet om hur djupt orättvisa vardagslivets resor kan vara tycks just rättvisa transporter vara särskilt svåra att uppnå – i synnerhet för vissa grupper. Hur drabbas unga i Norrlands inland när bränslepriserna ökar? Vilka möjligheter har egentligen barn att påverka sitt vardagsresande? Hur kan ett bostadsområdes närhet spela roll för jämställdheten? Varför kommer inte samtidens och framtidens transportlösningar alla till gagn? För att anta utmaningen att styra mot rättvist resande krävs både kunskap och visioner, vilket kan vara utmanande att omsätta i planering och praktik. Vi hoppas att den här boken kan ge inspiration och handfasta råd till dem som efterfrågar mer kunskap om hur rättvisa hänger ihop med vardagsresandet. I antologin introduceras tio bidrag med fokus på hur resande, mobilitet och tillgänglighet kan förstås, forskas om, och planeras för – ur ett rättviseperspektiv.Författarna har bland annat bakgrund i genusvetenskap, socialt arbete, statsvetenskap, kulturgeografi, historia, psykologi och barn- och ungdomsvetenskap.
|
|
| 6. |
- Vitrano, Chiara, et al.
(författare)
-
Justice in Regional Transport Planning through the Lens of Iris Marion Young
- 2022
-
Ingår i: Planning practice + research. - : Taylor & Francis. - 0269-7459 .- 1360-0583. ; 37:5, s. 564-580
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The paper investigates whether and how regional public transport plans in Sweden address issues of social justice. Drawing upon a theoretical and analytical framework based on Young’s concept of domination and using a critical discourse analysis conducted on regional transport plans in three Swedish regions (Skåne, Stockholm and Västra Götaland), we identify discourses potentially resulting from and reproducing domination dynamics. The analysis highlights the centrality of economic growth goals and the framing of public transport users as customers not involved in the decision-making processes, which contradicts the declared justice and sustainability aims of the plans.
|
|
| 7. |
- Stave, Christina, 1957-, et al.
(författare)
-
Jämställdhetskultur : En enkät för att mäta attityder till jämställdhet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Könsfördelningen inom transportbranschen är fortfarande ojämn i Sverige. Att beräkna fördelningen av kön, löner och befattningar räcker inte för att ändra denna obalans; vi behöver studera attityder och normer, som kan kallas ”jämställdhetskultur”. Kvalitativ jämställdhet sätter fokus på mäns och kvinnors livsvillkor, värderingar och ideal som påverkar allas möjligheter att utöva inflytande på arbetsplatsen och i samhället för att påverka utvecklingen inom forskning och industri samt föra fram och belysa aspekter som annars riskerar att förbises.Från en litteraturöversikt identifierades indikatorer för att utveckla ett instrument för att mäta och utvärdera jämställdhetskultur. Instrumentet, i form av en webbenkät med bedömning av påståenden om hur jämställdhetsfrågor hanteras på en arbetsplats, testades inom Sjöfartsverket. Resultaten visade på en överlag hög jämställdhetskultur men indikerade svaga områden som därefter kunde hanteras inom organisationen. Signifikanta skillnader hittades där män i högre grad än kvinnor trodde att arbetsplatsen var tillräckligt jämställd och att ingen var utestängd på grund av kön. Kvinnor ansåg att gruppen hade bättre kunskap om mål och strategier för jämställdhet och svarade att de oftare talade om hur de skulle öka jämställheten.Enkätresultaten har potential att identifiera styrkor och svagheter som underlag för aktiviteter och lärande.
|
|
| 8. |
- Ihlström, Jonas, 1981-, et al.
(författare)
-
Hot och våld mot bussförare och tågvärdar
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I studien har befintlig statistik över inrapporterat hot och våld bland bussförare och tågvärdar analyserats. Den kvalitativ ansatsen i studien bygger på intervjuer med medarbetare och chefer i trafikföretagen. Sammanlagt har 29 bussförare och tågvärdar intervjuats (16 tågvärdar och 12 bussförare), samt 7 chefer i olika befattningar i de två bolagen. Med detta som utgångspunkt har ett antal potentiala åtgärder identiferats och kategoriserats som aktörssamverkan eller organisationsutveckling. Aktörssamverkan handlar om att utveckla samverkan och tydligheten mot kund i avgörande frågor som biljettaviseringer etc. Det är framförallt samverkan mellan trafikföretag och kollektivtrafikmyndighet som är avgörande. Självklart ska även förarna vara med i denna dialog. Organisationsutveckling handlar om att ta fram, tydligt kommunicera och följa upp riktlinjer till förare och tågvärdare. Detta är framförallt viktigt när det gäller färdbeviskontroll. Det handlar även om att förbättra tillbudsrapporteringen och de förutsättningar och vilkor som desas omges med. Det måste vara tydligt att rapporteringen är viktigt, vad som ska rapporteras, när och hur, men även vad den leder till. Vidare är värderingar och värdegrundsarbete en sannolikt en viktig fråga att jobba med. I detta ingår att ha en gemensam sund företagskultur, en tydlighet i vilken roll medarbetare har i olika situationer, diskrimineringsgrunder etc. Medarbetarperspektiv är en viktigt dimension. Att se till att de förare och tågvärdar har en repetoar med svar till de som inte vill visa giligt färdbevis förväntas vara en lämplig åtgärd.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lindberg, Malin, et al.
(författare)
-
Boundary dimensions of social innovation : negotiating conflicts and compatibilities when developing a national agenda
- 2017
-
Ingår i: Innovation: The European Journal of Social Science Research. - : Informa UK Limited. - 1351-1610 .- 1469-8412. ; 30:2, s. 168-181
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In order to add to the existing knowledge on the complex institutional dynamics of negotiating conflicts and compatibilities in innovation processes that address societal challenges and social needs, this article scrutinizes the scientific and societal debate on the theoretical and practical application of “social innovation” by means of the concept “boundary object” linked to institutional theory. A participatory case study of the development of an R&I agenda for social innovation in Sweden, formulated through dialog between stakeholders from the public, private and non-profit sectors, is presented. The results show that the unpredictable, emergent, evolving and adaptable character of needs, challenges and solutions in social innovation processes is made more theoretically and practically manageable by acknowledging social innovation as a boundary object. This is since this concept, despite its ambiguous character, helps balance complexity and usefulness in a way that serves to expand existing knowledge on institutional dynamics.
|
|
