| 1. |
- Mont, Oksana, et al.
(författare)
-
The changing landscape of work time reduction. The past and the future.
- 2016
-
Ingår i: Sustainability and the Political Economy of Welfare. - 9781138065888 - 9781138925281 - 9781317407423 - 9781315683850 ; , s. 125-125
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter explains a historical overview of work organization strategies during the nineteenth and early twentieth century. It analyses the political and economic factors that affected the work time norms in the second half of the twentieth century, from around 1970 to 2000. The chapter discusses work organization in the changing world of low economic growth, decelerating increases in labour productivity and high levels of unemployment. It examines recent work time reduction and work-sharing policies in several European countries and evaluates their results. Work time reduction (WTR) became a critical and highly disputed issue in the early stages of emerging capitalism when the industrial revolution brought about not only technological advances, but also unprecedented levels of increases in work time. Improved labour productivity led to a hitherto unseen economic output, flooding markets with products and increasing material standards of living.
|
|
| 2. |
- Palm, Jenny, et al.
(författare)
-
The Role of Local Governments in Governing Sustainable Consumption and Sharing Cities
- 2019
-
Ingår i: A Research Agenda for Sustainable Consumption Governance. - 9781788117814 ; 1, s. 172-184
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Municipalities are key actors in their role as planners for sustainable urban development, and also have the responsibility to transform ambitious national and global goals and visions into local practices (McCormick et al., 2013). The role of municipalities in relation to enhancing sustainable consumption patterns has been increasingly highlighted by policy-makers and in research. Creating sustainable societies and shaping their consumption patterns has become an everyday activity for municipalities. This is also the case for the Nordic countries and not least for Sweden, which will be used as an example in this Chapter. The Nordic countries have the ambition of becoming sustainable leaders and enabling sustainable consumption (Mont et al., 2013).
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lehner, Matthias, et al.
(författare)
-
Att inreda hållbart : En kartläggning av vad hållbar heminredning kan innebära
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har tagits fram inom forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption – från nisch till mainstream som engagerar forskare från olika vetenskapliga discipliner och samhällspartners från offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle. Syftet med programmet är att stimulera en övergång till mer hållbar konsumtion. Forskningen är finansierad av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, samt med medfinansiering från samtliga deltagande universitet och samhällspartners.De som skrivit texter till rapporten är Matthias Lehner, Heather Schoonover, Oksana Mont, Karin Bradley, Anneli Kamb och Åsa Svenfelt. Karin Bradley och Anneli Kamb har också varit redaktörer för rapporten. Miriam Börjesson Rivera, Annika Carlsson-Kanyama, Mikael Klintman, Vishal Parekh, Ola Persson, Eleni Stamatopoulou, Maria Thorson och Hanna Zetterberg har bidragit med underlags-material. Alla partners, listade nedan, har bidragit med inspel till kartläggningen av hållbarakonsumtionspraktiker. Emma Gerdin har arbetat med layout och bildsättning. Johan Jarelin påKonsumentverket, Ulrika Celin Wedin på Lunds kommun och Nina Wolf på Göteborgs stad har läst och bidragit med värdefulla kommentarer.Denna rapport har två syskonrapporter som är upplagda på liknande sätt och som har gemensamma inlednings- och avslutningstexter. De tre rapporterna Att äta hållbart?, Att semestra hållbart? ochAtt inreda hållbart? finns tillgängliga i digital form via programmets hemsida:www.sustainableconsumption.se.Stockholm och Lund den 4 februari 2019
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Mont, Oksana, et al.
(författare)
-
Urban Sharing in Amsterdam
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- “Urban Sharing in Amsterdam” explores the landscape of the sharing economy in the city context. This research is a result of a Mobile Research Lab conducted by 7 researchers from Lund university in 2019. Specific focus is on three sectors: sharing of space, mobility and physical goods. For each sector, we discuss the drivers and barriers to the sharing economy, the associated sustainability impacts,the potential impacts on incumbent sectors, and the institutional context of sharing. Then, attention is turned to the role of the city council in engaging with the sharing economy and specific governance mechanisms employed by the city council aredescribed.Since the sharing economy is not sustainable by default, urban sharing organisations, city governments and incumbents all have important roles to play in ensuring that the sharing economy positively impacts cities and their citizens. In the face of negative perceptions and possible impacts of the sharing economy, we may need to be more deliberate in thinking in terms of scaling the sharing economy to the size, needs, and capacities of cities. Insights contained within this report may support the City of Amsterdam and other Sharing Cities, as well as urban sharing organisations and third-party actors in Amsterdam and beyond in their strategic work with the sharing economy for sustainability.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Abrahamsson Lindeblad, Peter, et al.
(författare)
-
Handledning för mätning och utvärdering av resfria möten
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det resfria mötet – vårt sätt att arbeta och träffas utan att vara på samma plats fysiskt – blir allt vanligare. Men vad blir effekterna och hur mäter vi dessa? Med hjälp av verktyg som telefonkonferenser, videokonferenser och datorstödda mötesverktyg sköter vi en allt större del av vår dagliga verksamhet. Organisationer inför och använder resfria mötesverktyg med en förhoppning att de ska medföra en mängd positiva effekter: besparingar i tid, resande och kostnader, minskad stress bland medarbetarna, ökad produktivitet, och i förlängningen även en minskad belastning på miljön. För att kunna följa upp om de önskade effekterna faktiskt uppnås har denna handledning tagits fram. Handledningen ger förslag på hur användningen av resfria möten och effekterna därav mäts, hur man kan tolka resultatet och förslag på vad man kan göra för att förbättra resultatet.
|
|
| 10. |
|
|
